Snällhet är inte bara en dygd – det är en av de viktigaste faktorerna för mänskligt samarbete, välbefinnande och framgång. Det menar Birger Lycken, ledarskapskonsult och författare till boken “Från gnäll till snäll: Hur du vinner på att vilja andra väl”.
Snällhet: mer än en moralisk kompass
Birger Lycken menar att snällhet ofta missförstås. Många tror att det handlar om att vara mesig, kravlös eller konflikträdd. Men för Birger Lycken är snällhet ett aktivt förhållningssätt:
– Snällhet handlar om att vilja andra väl och agera därefter, även när det innebär att ta svåra samtal eller ställa krav. Det är inte snällt att sopa konflikter under mattan eller vara otydlig. Tvärtom kan det ibland vara snällare att säga det svåra, säger han.
Evolutionens framgångsrecept
Forskning inom evolutionär biologi visar att snällhet och samarbete varit avgörande för människans framgång som art.
– Det finns forskare som tror att det var vår stora sociala förmåga, som gjorde att Homo sapiens överlevde, medan de fysiskt starkare neandertalarna dog ut. Samarbete kräver tillit, och tillit får man genom snällhet, förklarar Birger Lycken.
Redan små barn föredrar att leka med snälla figurer framför elaka, visar experiment. När vi är snälla mot andra frigörs dessutom signalsubstanser i kroppen som får oss att må bra, en evolutionär fördel som stärker sociala band och ökar vår motståndskraft.
Snällhet bygger psykologisk trygghet och innovation
På arbetsplatsen är snällhet en grund för tillit och psykologisk trygghet.
– När vi litar på att kollegorna vill oss väl vågar vi vara öppna med våra brister och misslyckanden. Det skapar en miljö där vi vågar dela idéer, ta risker och ifrågasätta, vilket i sin tur främjar innovation och nytänkande, säger Birger Lycken.
Forskning visar att team med hög psykologisk trygghet presterar bättre, är mer kreativa och har högre motivation.
– Vi sänker axlarna och blir mycket mer innovativa. Det främjar nytänkande och vi blir en starkare arbetsplats, ett starkare företag helt enkelt, menar han.
Snällhetens positiva spiral
Snällhet sprider sig. Om du är vänlig mot någon ökar sannolikheten att den personen är snäll mot andra.
– Det är ett växelspel. När jag är snäll mot dig, ökar sannolikheten att du är snäll tillbaka. Det bygger trygghet och tillit, vilket gör att samarbetet fungerar bättre, säger Birger Lycken.
Gnäll är snällhetens största fiende
Motsatsen till snällhet är gnäll, menar Birger Lycken.
– Gnäll innebär att fokusera på egen frustration utan att agera för att förbättra situationen. Det skapar en otrygg och energifattig arbetsmiljö. I stället ska man uppmuntra alla att ta upp problem direkt med berörda och att bidra med konstruktiva lösningsförslag.
Fem gånger mer beröm än kritik
En viktig del av en snällhetskultur är återkoppling.
– Jag rekommenderar att vi ger varandra minst fem gånger så mycket beröm som kritik. Samtidigt är konstruktiv kritik nödvändig för utveckling, men den ska ges med omtanke och i en relation där det finns förtroende, säger Birger Lycken.
Snällhet lönar sig både för individen och organisationen
Forskning och erfarenhet visar att arbetsplatser där snällhet råder är mer produktiva, kreativa och lönsamma.
– Lönsamheten stärks när medarbetarna samarbetar flexibelt och prestigelöst, och är kreativa tillsammans. Känner vi att vi är bland vänner, då kan vi blomma ut, säger Birger Lycken.
Men snällhet gynnar inte bara mottagaren, utan även utövaren. Studier visar att vänliga handlingar ökar känslor av lycka, tacksamhet och självkänsla, samt minskar skuld och grubbel.
5 tips för att bli ”snällare”
Så bygger du en snällhetskultur – Birger Lyckens bästa råd:
- Hälsa på andra: Hälsa på kollegor, grannar och andra du möter. Ett enkelt “hej” bekräftar att du ser och värdesätter personen.
- Visa uppskattning: Slösa med beröm, uttryck tacksamhet och erkänn andras insatser. Var specifik med vad du uppskattar.
- Dela med dig av din energi: Sikta på att inspirera och motivera andra – det smittar och ger energi tillbaka.
- Uppmuntra positivitet: Utöva nolltolerans mot gnäll genom att hjälpa den som är frustrerad att bli lösningsorienterad.
- Ge konstruktiv kritik: Hjälp andra att utvecklas genom att berätta om dina känslor, behov och önskemål. Undvik anklagelser och tanken att det finns rätt och fel sätt att agera på.
Generellt är det även bra att försöka att vara en aktiv lyssnare, det vill säga ge din fulla uppmärksamhet när andra talar och visa empati. Att erbjuda hjälp när andra behöver det kommer också att ge dig själv positiv energi.
Slutsats: snällhet är framtidens framgångsrecept
Snällhet är inte bara en önskvärd egenskap, utan en central faktor för mänskligt välbefinnande, samarbete och samhällets funktion. Genom att förstå de vetenskapliga beläggen för snällhetens betydelse och aktivt praktisera vänlighet i våra liv kan vi skapa en mer positiv, samarbetsinriktad och framgångsrik värld – både för oss själva och andra. Att bygga en snällhetskultur kräver mod, ansvarstagande och träning, men vinsterna är stora.
– Snällhet är, enligt min erfarenhet och den forskning som finns, en av de viktigaste nycklarna till framgångsrika och hållbara arbetsplatser – och till ett lyckligare liv, avslutar Birger Lycken.
