Eftersom det är svårt att veta när virus finns i luften omkring oss, blir det svårare att skydda sig mot bakterier och virus som sprids via luften. Malin Alsved, aerosolforskare, har undersökt hur virus och bakterier överlever i luften, och hon har även undersökt vilken ventilation som är mest effektiv för att undvika luftburen smitta i operationssalar på sjukhus.
– Partiklar som sprids via luften är svåra att undvika – vi kan ju inte låta bli att andas. Aerosolpartiklar är väldigt små, mindre än en tiondels millimeter, och därför är det också svårt att avgöra när det finns smittsamma partiklar i luften, säger hon.
Luftburna virus finns överallt
Luftburna bakterier och virus benämns inom forskningsämnet som bioaerosoler. Dessa finns överallt omkring oss som en naturlig del av vår omgivning, men i vissa fall bidrar de till smittspridning. Vid luftburen smitta handlar det ofta om extremt smittsamma bakterier eller virus, extra mottagliga personer, eller att man utsätts för smittan under lång tid. Vinterkräksjukevirus är ett exempel på ett extremt smittsamt virus.
– Vinterkräksjuka anses inte spridas via luft, utan främst via kontakt, men vi samlade in luftprover på sjukhus där det förekommit vinterkräksjuka och identifierade norovirus i dessa. Nu samlar vi in luftprover för att undersöka om samma sak gäller Covid-19, säger Malin Alsved.
Smitta måste tåla transport i luften
För att smittan ska kunna bli luftburen måste smittämnena först och främst bli luftburna, man säger att de aerosoliseras. De måste sedan även tåla att transporteras i luften utan att förstöras. Luften är egentligen ingen bra miljö för bioaerosoler då den är torr, näringsfattig och öppen för skadligt UV-ljus. Därefter måste ju den luftburna smittan även nå en ny person och at tillräckligt mycket virus eller bakterier når den del av kroppen som är mottaglig för infektionen.
Bara för att det finns virus i luften betyder alltså inte att det med säkerhet är smittsamt. Man behövde därför ta reda på om norovirus överlever i luften och testade på norovirus för möss.
– Vi aerosoliserade virus och samlade in dem efter en kort tid i luften. Genom att infektera cellodlingar med de insamlade virusen kunde vi se att de fortfarande var smittsamma – men att smittsamheten minskat 100 gånger. Man kan anta att något liknande gäller för mänskligt norovirus – en del inaktiveras, och en del är fortsatt smittsamma, säger Malin Alsved.
Snabb torkning gör att fler överlever
Forskare har under många år försökt förstå varför fler blir sjuka i infektionssjukdomar under vintern. En teori är att luften är torrare till följd av att vi värmer upp våra bostäder. Detta kan påverka överlevnad och uppehållstid i luften för den luftburna smittan och skulle då kunna öka smittsamheten.
– Den bakterie vi undersökte klarade sig bättre vid låg luftfuktighet. I torr luft blir tiden det tar för de aerosoliserade dropparna att torka kortare, så vår slutsats var att en snabb torkning gör att fler bakterier överlever. Men varför vet vi ännu inte, berättar Malin Alsved.
Luftburen smitta på sjukhus
Malin Alsveds forskning ger en ökad kunskap både om hur man kan utforma så bra ventilationssystem som möjligt och om hur man kan mäta luftburna virus och bakterier. Allt större kunskap kan i förlängningen bidra till att minska antalet smittade människor, exempelvis på sjukhus.
– Förutom virusinfektioner finns det också ett växande problem med infektioner från antibiotikaresistenta bakterier på sjukhus, och på sjukhusen finns patienter som är extra känsliga för infektioner. Förhoppningen är att den ökade kunskapen ska bidra till att undvika luftburen smitta i högre utsträckning än i dag, säger Malin Alsved.
