Sluta röka och få enorma hälsovinster

Allra första gången man röker blir man yr och illamående, vilket beror på att kroppen inte är förberedd på att ta emot nikotin. Nikotin tar plats för andra viktiga ämnen, vilket påverkar kroppens funktion.

– Man blir som förgiftad, men kroppen är påhittig och bildar då nya nikotinreceptorer vilket gör att kroppen bygger upp en tolerans, säger Lena Lund, utredare/disktriktsköterska på Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet. Besvärligt är även det snabba tillslaget, ett bloss når hjärnan på sju till tio sekunder, vilket gör att det är starkt beroendeframkallande.
Tobak är den vanligaste yttre orsaken till många sjukdomar och en för tidig död. Det bildas tusentals kemiska ämnen när cigaretter brinner, vilka har skadliga effekter på människan. Då ämnena transporteras runt med blodet når de alla delar av kroppen i farligt höga doser. Några exempel på skador som drabbar rökare i högre utsträckning är kärlkramp i benen, cancer i urinblåsan, kronisk bronkit, lungcancer, åderförkalkning, stroke i hjärnan, hjärtinfarkt, magsår och benskörhet med flera.
Hur beroende man blir är olika från individ till individ. Vissa klarar att feströka hela livet men de allra flesta blir dagligrökare. Man har forskat på ungdomar där man sett att även de som enbart röker på helgerna är beroende och har svårt att sluta, säger Lena Lund. Anledningen kan vara att nikotinet ligger kvar i kroppen längre hos yngre.

Cigaretter har en kort halveringstid vilket gör att man måste fylla på ofta, vanligtvis varje eller varannan timme, det blir 15-20 cigaretter per dag. Rökare behöver en viss mängd nikotin för att slippa abstinens.

– Idag när man inte får röka på restauranger och arbetsplatser behöver rökare ta fler cigaretter när de väl kan, på lunchen och kvällen. En rökare har ofta svårt att gå under fem cigaretter per dag, menar Lena Lund.
2007 rökte 16 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i Sverige, det vill säga det finns cirka en miljon rökare. 1980 rökte 33 procent och idag röker 14 procent av befolkningen så man har sett en halvering de senaste 28 åren. Det tyder på att samhället genom informationskampanjer, lagar och prishöjningar kan påverka människor att aldrig börja röka, dra ner på rökningen eller sluta röka.

– Det är viktigt att påverka politiker och stifta lagar för att minska rökningen, säger Lena Lund. Man måste se till att lagen om att inte få köpa cigaretter om man är under 18 år följs. Vi har sett en minskning av rökare och rökning tack vare rökstopp på restauranger (2005) och på 90-talet höjdes priset rejält och rökningen minskade då framför allt bland ungdomar.
Idag är det framför allt unga tjejer som börjar röka och när man undersökte vart förstagångsrökarna i Stockholm fanns blev man förvånad. Bland unga tjejer i årskurs två på gymnasiet var det fler som rökte i city än i förorterna. Exempelvis rökte 53 procent av tjejerna på Östermalm mot 24 procent i Rinkeby. Anledningen är troligtvis ett stort grupptryck och att det kan anses vara en ”innegrej”.

– Om man börjar tidigt röker man ofta 20 år av sitt liv.

Nu har kvinnor gått om männen när det gäller lungcancer, som nu är vanligare hos kvinnor än män – det speglar rökningen i samhället.

Det är olika hur mycket skolor uppmärksammar rökningen som ett problem. Skolor kan ta hjälp av Non Smoking Generation, som inspiratörer för ”antirök” i årskurs sex och sju.

Den yrkeskår som röker minst idag är läkare och man ser tydligt att fler lågutbildade röker. 22 procent av de som är 45-64 år med kort utbildning, som är sjukskrivna eller förtidspensionärer röker. Snusarna är runt 20 procent och har långsamt ökat. Man ser att svenska män totalt får i sig samma mängd nikotin som den europeiska mannen, vilket tyder på att snusningen tagit över en del av rökarna. Snusande kvinnor har ökat något, men det är olika vanligt beroende på vart man bor.

– Föräldrar bör aldrig tillåta sina barn att börja röka. Inte heller rökande föräldrar bör tillåta detta. Man bör vara framåt, diskutera och prata om riskerna. Försöka att behålla förtroendet utan att vara en ja-sägare. Det gäller att stötta och tala om att man finns där och vill hjälpa till.
Om man vill lyckas förändra ett beteende vare sig det gäller att sluta röka, gå ner i vikt eller börja motionera gäller det att:

• Verkligen vilja• Inse att man kan• Vara beredd att göra jobbet

– Man måste utgå från individen, då alla är olika. Det är bra att ha någon typ av ”motiverande samtal”, där man tar reda på vad som är personens ”hinder” och vilka som är drivkrafterna.
Det finns läkemedel som fungerar bra och kan fördubbla chansen att lyckas sluta röka. I första hand är det receptfria preparat, som nikotinplåster, tuggummi, sugtabletter, inhalator, microtab och munspray. På recept kan du få en nässpray.

– Läkemedel kan aldrig ersätta cigaretter, för det finns inget som ger samma snabba tillslag, sju till tio sekunder. Tuggummi tar två till tre minuter innan man får effekt. Det hjälper dig att bli av med värsta röksuget och hur stor hjälp man känner är individuellt.
Som andrahandsval finns läkemedel på recept, som Champix och Zyban. Min erfarenhet är att de är effektiva, men man måste även här vara beredd på att jobba med de invanda mönster man har, påpekar Lena Lund. Det är viktigt att veta att i studier ser man att även de som får sockerpiller och inte läkemedel får biverkningar, vilket tyder på att det lika väl kan vara abstinens.

Om man vill sluta röka behöver man allt stöd man kan få, från familj, vänner, arbetskollegor,

sluta-röka-linjen (020-84 00 00)

och man kan få stöd via Internet. Gruppverksamhet har också visat god effekt på att sluta röka. Tyvärr har inte alla tillgång till detta på sina vårdcentraler, säger Lena Lund.

Alla vinner på rökstopp

För rökaren själv:
• Förbättrat lukt och smaksinne.
• Friskare hud och bättre tänder.
• Mer ork att röra på sig.
• Mäns förmåga att få erektion
ökar.
• Du doftar godare.
• Bättre hälsa och större motståndskraft att stå emot infektioner och andra sjukdomar.
• Risken för cancer minskar betydligt.

För andra:
• Barn och andra familjemedlemmar slipper utsättas för passiv rökning.
• Omgivningen slipper få rök och obehagliga lukt i ansikte.
• Allergiker slipper få problem.
• Samhället behöver inte stå för alla extra kostnader på grund av sjukdomar till följd av rökningen.

Tips för att förbereda rökstopp:

• Bestäm datum för ditt rökstopp, en till två veckor fram i tiden.
• Berätta för familj och vänner för att få lite press på sig och stöd.
• Börja förändra vanor inför rökstoppet – inför rökfria zoner, exempelvis inte röka då manpratar i telefon eller dricker kaffe.
• Bestämma sig för att inte ha tobak hemma – det ska vara jobbigt att gå och handla när röksuget dyker upp. Ett röksug varar cirka två minuter så det gäller att hålla ut.
• Promenader och fysisk aktivitet gör det lättare – försök att få med en granne/vän.
• Gör roliga saker och unna dig något när du lyckas.
• Prata med läkare om eventuellt läkemedel.