Vilken typ av företag det rör sig om och vad för sorts aktivitet som ska försiggå på platsen är av stor betydelse när det gäller kontorets planlösning. En psykolog vill till exempel inte verka i en miljö med mycket liv och rörelse, något som däremot kan vara passande för en börsmäklare. Det exemplet ger Aram Saddigh, som just nu forskar på området.
Väg in produktivitet och hälsa
Den bästa konstorslösningen är skräddarsydd för syftet, då både produktivitet och hälsa tas i beaktning. Att ha sitt skrivbord intill entrén där många människor hela tiden passerar kan vara mycket stressande om arbetet kräver koncentration och noggrannhet. Då blir det svårt att vara produktivit och må bra. En sådan arbetsmiljö är då inte att föredra. Öppna kontorslandskap lämpar sig inte heller för människor som arbetar med sekretessbelagda uppgifter.
Dock betyder inte det att den mest gynnsamma kontorslösningen är att ha ett eget kontorsrum, eller cellkontor som det även kallas. Arbeten som kräver ett snabbt informationsflöde och informationsutbyte med andra får till exempel bättre förutsättningar i ett öppet kontorslandskap.
Skräddarsydda kontorslokaler hör dessvärre till ovanligheterna. De allra flesta företag och organisationer flyttar in i redan befintliga lokaler och anpassar det inte efter sin verksamhet. Det är synd, menar Aram Saddigh, eftersom många går till arbetet för att de vill arbeta och producera. Miljön kan dock göra att de känner sig hindrade, vilket till slut blir ett stressmoment.
Projektet fokuserar på 3 övergripande ämnen
Projektet som Aram Saddigh håller på med syftar till att ta reda på hur olika typer av öppna kontorslandskap inverkar på medarbetarnas produktivitet och hälsa. Tidigare forskning på området har främst inriktat sig på ljud, ljus och chans till avskildhet.
Det här projektet fokuserar på fler aspekter än så. De tre övergripande frågeställningarna rör:
1. Kontorets fysiska attribut och huruvida det uppfyller medarbetarnas behov av mötesrum och avskildhet, samt ljud, ljus och andra arbetsmiljöaspekter. Hur påverkar det prestation, trivsel och hälsa?
2. Vilken roll ledarskapet har för arbetsmiljön, produktiviteten och hälsan.
3. Individuella skillnader i hur kontorstyper upplevs, om det har någon betydelse för hur man mår och arbetar.
Antal kontorslösningar är många och kan definieras antingen efter hur många personer som delar på ett rum eller en yta, eller utifrån dess funktion. Ett kontorslandskap klassas som stort om det är fler än 24 personer som delar på rummet. I definition på funktion brukar man tala om så kallade flexkontor och kombikontor. I det förstnämnda finns inga individuella arbetsplatser och det sistnämnda har många ytor som inbjuder till samarbete.
Vanligast med öppna kontorslandskap
Majoriteten satsar ändå på öppen planlösning och det grundar sig på flera anledningar. Främst handlar det kanske om ekonomi, eftersom det då blir lägre hyreskostnader per medarbetare. Andra skäl är att man vill att de anställda ska arbeta närmare varandra. Öppna kontorslandskap kan främja gemenskapen och öppna för fler diskussioner medarbetare emellan. Det kan också ha sin förklaring i att ledningen är oviss om framtiden. En öppen planlösning är mer flexibelt om det skulle visa sig att de vill eller behöver utöka personalstyrkan framöver, säger Aram Saddigh.
Kritik mot öppen kontorslösning är att det kan vara svårt att koppla bort brus från omgivningen, att det kan finnas visuella störningsmoment som verkar negativt på arbetet, samt att det kan bli trångt och svårt att skapa sitt eget utrymme.
Synen på kontorets utformning har ändrats
Öppna kontorslandskap har funnits hur länge som helst, även om det till en början inte hade samma betydelse ur arbetsmiljösyn som i dag. Då var dess uppgift kort och gott att rymma fler människor. Förut innebar det även en högre status att ha sitt eget kontor, något som bara chefer och andra i maktposition var priviligierade till. I dag händer det till och med att högre tjänstemän sitter tillsammans med övriga medarbetare i öppna kontorslandskap. Det har lite att göra med att vi i Sverige har blivit allt mer måna om att komma ifrån det hierarkiska.
Om man tänker närmare på det är det inte så konstigt att kontoret har fått en så stor relevans. För många tjänstemän spenderas en stor del av tiden på just kontoret, särskilt eftersom många yrken innefattar arbete med och vid en dator. Därför är det viktigt med en bra arbetsmiljö som är både funktionellt och ergonomiskt utformad.
Resultaten från Aram Saddighs projekt kommer att publiceras under våren vartefter de färdigställs. Önskvärt är att forskningen kommer att bidra till bättre arbetsplatser i framtiden, vilket i så fall kommer förbättra tjänstemäns hälsa.
—
Källa: www.forskning.se