Enligt forskningsstudien löper snusare i medelåldern dubbelt så stor risk än personer som inte snusar att bli beroende av alkohol.
Män utvecklade ett alkoholberoende i något högre grad än kvinnor, även om skillnaden inte var jättestor; totalt 499 män och 257 kvinnor.
Alkoholberoende utvecklades under en tioårsperiod
Den aktuella studien omfattar 21 000 personer under 1991 till 1997, där en fjärdedel av männen och cirka fyra procent av kvinnorna snusade vid första undersökningen. Vid den tidpunkten var det ingen som visade några tecken på alkoholberoende.
Tio år senare återkom ungefär 75 procent av dessa människor till en liknade undersökningen och då kunde man se att ett visst alkoholberoende hade utvecklats. Fördelningen var knappt 8 procent bland snusarna och 3 procent bland ickesnusarna.
Ökad risk ju mer du snusar
Forskarna såg också att de deltagare som snusade mest hade en ökad risk att bli alkoholberoende, man eller kvinna spelade ingen roll.
Socioekonomiska faktorer såsom utbildning, inkomst och civilstånd hade ingen påverkan på resultatet. Forskarna tog även hänsyn till rökvanor, men kunde inte heller där se något som påverkade sambandet. Det är något som Margareta Norberg, vid Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet, säger är mycket intressant i sammanhanget.
Studie på personer i medelåldern
Som underlag till studien har forskarna använt sig av Västerbottens Hälsoundersökningar som årligen bjuder in länets män och kvinnor i 40-, 50- och 60-årsåldern till samtal och undersökning vid hälsocentralerna. Vid besöket fick deltagarna även fylla i en enkät med frågor om levnadsvanor och problematik relaterat till alkoholkonsumtion.
Syftet med hälsoundersökningarna är att förbygga ohälsa, framförallt rörande hjärt-kärlsjukdom.
Kan ha stor betydelse för folkhälsan
Studien är den första i sitt slag att kunna visa sambandet mellan snusande personer i medelåldern och alkoholism.
För en befolkning som snusar mycket har det här stor betydelse för folkhälsan, säger Margareta Norberg. Därför är det att vikt att forskningsresultatet blir kända och börjar diskuteras i samhället.
Expertens bästa råd för att bli snusfri
Att sluta snusa innebär att du gör dig fri från ett mycket starkt beroende. Snusare får ofta i sig mer nikotin än rökarna. Genomsnittssnusaren får i sig lika mycket nikotin som densom röker 20–30 cigaretter per dag. Idag vill många som snusar sluta, framförallt för att bli av med beroendet. Om du både röker och snusar – sluta med det ena först och det andra efter ett tag. Vissa som försöker sluta snusa lyckas direkt, andra först efter flera försök. För varje gång man försöker, ökar chansen att lyckas.
Förbered snusstoppet noga
- Halva framgången ligger i att planera sitt snusstopp. Om du idag bestämmer dig för ett fimpardatum 2–4 veckor fram i tiden har du goda chanser att klara det.
- Fram till fimpardagen – försök ändra ditt snusbeteende. Ta mindre prillor. Öva att vara utan snus en stund då och då. Om du använder lössnus – prova portions-snus. Lägg något annat under läppen ibland, exempelvis teblad eller ett nikotintuggummi.
- Det viktigaste för att lyckas är motivationen. Varför du vill sluta snusa? Vad kommer du att vinna? Vill du bli fräschare och lukta bättre i munnen? Är du trött på beroendet? Vara en bättre förebild för barnen? Rädd om hälsan? Snus är cancerframkallande och medför ökad risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar.
På fimpardagen – sluta helt!
- Om du drabbas av abstinensbesvär när du slutar snusa är det bra att veta att sådana besvär brukar vara starkast de första dagarna. Därefter avtar de dag för dag och det mesta brukar vara över inom en månad. Du kan ha en allmän sjukdomskänsla första dagen ungefär som vid influensa. En del snusare får extraslag i hjärtat. Det är oftast helt ofarligt, och går över.
- Om du blir rastlös, retlig, trött, hängig, får svårt att ta dig för med saker och ting, eller blir yr och får svårt att koncentrera dig: drick mer vatten än vanligt, ät ordentligt och regelbundet och använd gärna nikotinläkemedel.
- Ägna dig så mycket du kan åt fysisk aktivitet.
Det finns hjälp att få
- Erfarenhet visar att nikotinläkemedel (tuggummi, plåster, tablett, spray) lindrar besvär vid snusstopp och ökar chansen att lyckas. Särskilt nikotinplåster tycks hjälpa snusare bra om man tar maximal styrka och dos. Fråga på apoteket.
- Kostnadsfri hjälp per telefon av specialutbildad personal för att sluta röka och snusa finns på SLUTA-RÖKA-LINJEN 020-84 00 00. Information och hjälp på Internet: www.slutarokalinjen.org www.tobaksfakta.org
- Behöver du personlig snusavvänjning, fråga på din vårdcentral.
(Källa: Folkhälsoinstitutet)
