Hur kaffet påverkar oss människor är individuellt, vissa kan till exempel dricka kaffe sent på kvällen och ändå ha lätt för att somna, medan andra tar sista kaffekoppen kring lunchtid. Den uppiggande effekten som kaffet har styrs av våra gener. Våra gener styr nämligen hur länge koffeinet stannar kvar i kroppen.
Hälften av kaffet kvar 4-5 timmar senare
Bertil Fredholm är professor emeritus i farmakologi vid KI och han är särskilt intresserad av hur olika vi människor upplever koffeinet. Han menar att kaffet stannar kvar i kroppen och håller oss pigga längre än vad de flesta säkert tror.
För substanser i kroppen brukar man tala om något som kallas halveringstid, det vill säga den tid det tar för kroppen att bli av med hälften av substansen. För koffein är halveringstiden 4-5 timmar, vilket betyder att hälften av den mängd kaffe vi intagit är kvar efter 4-5 timmar och efter 8-10 timmar är en fjärdedel kvar, och så vidare.
Det tar med andra ord ganska lång tid för kroppen att göra sig av med kaffet, varpå stora mängder kaffe under dagen resulterar i väldigt mycket koffein i kroppen när det vankas läggdags, säger Bertil Fredholm.
Hälsofördelarna med kaffe
Koffeinet påverkar oss i den bemärkelse att vi känner oss piggare, vi kissar mer, blodflödet i levern går ned och hjärtat slår lite fortare. Överlag talas det mycket om kaffets positiva hälsoeffekter och Bertil Fredholm håller med om att det finns belägg för att kaffe och koffein gör oss gott. Bland annat finns väldigt starka belägg för att kaffe minska Parkinsons sjukdom, diabetes typ 2 och en del typer av demens.
