Berith Wennström har studerat barns upplevelser av att vara på sjukhus och att bli opererade. I sin forskning har hon kunnat se att teckningar och kontinuitet kan vara verktyg för att undvika stress hos barnen. Även en dialog som förs på barnens språk kan bidra till att minska såväl stress som rädsla.
Perioperativ dialog
För att kunna mäta barnens stress analyserade Berith Wennström salivprover från 93 barn mellan fem och elva år. I saliven kan man nämligen mäta koncentrationen av stresshormonet kortisol.
Man delade upp barnen i tre gruppen där den första gruppen fick ett vanligt, standardiserat omhändertagande före operationen. Den andra gruppen fick mer och utökad information om vad som skulle hända under den aktuella operationsdagen.
Den tredje gruppen omhändertogs enligt en modell som kallas PD, eller perioperativ dialog. Då tar man sig tid att låta barnet reflektera och kommunicera kring sin operation och behandling. Man utökar även tidsmässigt det omhändertagande till såväl barnet som familjen, som ger grund för trygghet och stöd. Det förberedande arbetet är även det mer grundläggande.
Teckningar avslöjade sjukhusrädsla
I den perioperativa dialogen kan vården använda sig av teckningar och andra kommunikationsmedel för att trygga barnet inför operation. Detta tog Berith Wennström fasta på i sin avhandling där hon genomförde ett unikt försök att analysera barns sjukhusrädsla genom teckningar.
Man tolkade detaljer i teckningarna som svagt penntryck, få färger och hur mycket barnet utnyttjade pappersarket. Man gjorde en jämförelse mellan barn på sjukhus och skolbarn och kunde då koppla en ökad oro hos barn som skulle opereras till deras sätt att teckna.
Lägre stressnivåer
Enligt Berith Wennström visade det aktuella försöket även att barn som omhändertogs enligt PD-modellen inte bara hade lägre stressnivåer, utan även krävde mindre smärtstillande morfin.
När det gällde lite äldre barn visade intervjuer att barnen många gånger kände sig tvingade in i en okänd situation i samband med operation. Något som gav barnen sjukhusstress. Barnen fick, enligt Berith Wennström, en känsla av att först försöka ta kontrollen över situationen för att sedan, i samband med exempelvis lugnande medicin, förlora kontrollen totalt.
Viktigt med dialog
I de sammanhang barnen kände sig stressade och oroliga visade det sig viktigt att på barnens språk kunna föra en öppen dialog. Andra viktiga åtgärder är att man inom vården anpassar exempelvis lugnande medicin först efter noggrann individuell bedömning – och efter genomförd dialog och stöd.
I avhandlingen berättar Berith Wennström även att den perioperativa vården i Sverige är relativt välfungerande och stödjer såväl barnen som deras föräldrar. Däremot finns fortfarande ett behov av minskad stress, för att minska sjukhusrädslan hos barnen före en operation. Hennes tips för att lyckas med detta är att se sjukhusvärlden ur barnets perspektiv.
