Så får vi våra ungdomar rökfria

Tobaksbruket minskar, men de ungdomar som utvecklar ett tobaksberoende gör det oftast i mycket unga år – innan de lämnar grundskolan. 

Viktigt med stöd och informationsmaterial

Margareta Pantzar är psykolog och har arbetat 22 år med tobaksfrågan i Uppsala läns landsting och från september förra året arbetar hon på regeringsuppdraget att fokusera mer kring tobaksavvänjning.

– Jag arbetar bland annat via kontaktpersoner i de olika landstingen, hjälper till med utbildning, stöd och informationsmaterial, säger Margareta Pantzar. Det är viktigt att vi stärker detta arbete och erbjuder alla tobaksbrukare som vill ha hjälp, stöd att sluta.

Vanligast i årskurs 6 eller 7

Över en miljon personer i Sverige röker och nästan lika många snusar. Omkring 6400 dör varje år i förtid av sin rökning och ytterligare 500 människor avlider till följd av passiv rökning. Det är runt 16.000 nya ungdomar som börjar röka varje år. Vanligast är att man börjar röka i årskurs 6 eller 7 och pojkar debuterar ofta tidigare medans flickor lättare fastnar i ett beroende.

Man har på senare år sett en svag minskning av antalet unga rökare som nu verkar ha avstannat. Däremot ökar snusning bland unga kvinnor. Bland flickor är det 12 procent och bland pojkar 8 procent i årskurs 9 som röker ”dagligen eller ibland”. Motsvarande siffror för gymnasieelever är 18 procent för flickor och 12 procent för pojkar.

“Alla andra har prövat”

Fler flickor än pojkar röker, men snusbruket medför att pojkar och unga män totalt sett utsätts för mer nikotin än flickor och unga kvinnor.

– Många ungdomar tänker att alla andra har prövat att röka, menar Margareta Pantzar. Ofta sker det inför byte av skola och bidrar till att många testar bara för att ha samma erfarenhet som man tror att andra har. Skolor med levande policy där man jobbar aktivt med dessa frågor har lägre antal rökare än andra skolor. Det finns troligtvis en genetisk faktor som gör att vissa fastnar lättare och snabbare. Men framför allt är det miljöfaktorer som påverkar, man vill bli sedd, hitta sin identitet och därför är det viktigt att föräldrar är observanta på vad som sker och stimulerar till andra aktiviteter.

Rökning under graviditet påverkar

Om mamman röker under graviditeten verkar det som om barnet kan få receptorer för nikotin, vilket då kan göra att dessa barn som tonåringar har lättare för att utveckla ett beroende. Hälften av ungdomarna vill sluta röka och ännu fler har försökt. De vill sluta på grund av hälsorisker, priset, att det luktar illa och att mamma och pappa vill. Unga rökare går mer ofta i yrkesförberedande program och är man tobaksbrukare har man oftare en mer negativ framtidsbild.

-Det är viktigt att man belönar ungdomar som visar nyfikenhet och intresse för att sluta röka, att man stimulerar det positiva mer än att komma med pekpinnar, påpekar Margareta Pantzar.

Riskfaktorer för att börja/fortsätta röka:

• Vuxna rökare omkring sig.
• Brist på uppmuntran och positiv feed-back.
• Inga fritidsintressen.
• Upplever någon form av vinning med rökningen.

Effektivt för att få färre rökande ungdomar:

• Högt pris.
• Effektiv tillsyn av tobakslagen, exempelvis 18-årsgränsen för försäljning av tobak.
• Rökfria vuxna som förebilder.
• Vuxna som sätter gränser.
• Att skolan jobbar aktivt med tobaksfrågan.

Många struntar i försäljningsförbud

Runt 70 procent av ungdomarna som röker eller snusar dagligen i årskurs 9 uppger att de köper tobak själva i butik eller kiosk. Detta trots att det är försäljningsförbud till ungdomar under 18 år. Margareta Pantzar säger att tyvärr struntar många tobakshandlare att ta legitimation på de som köper tobak.
– Kanske måste man ha ett mer kontrollerat system till exempel att licensiera de butiker som säljer tobaksprodukter. Det är med nuvarande lagstiftning dessutom mycket svårt att straffa de handlare som säljer till minderåriga.

KBT fungerar bäst

I studier har man sett att motiverande och stödjande samtal med positiv förstärkning och försök till att ändra beteende (KBT-inriktat) är det som fungerar bäst för att få ungdomar rökfria. Att man ställer frågor som, hur kan du tänka istället? Att man lockar fram egna idéer och tipsar om vad som har fungerat för andra. Kanske kan man sluta röka tillsammans med en kompis.

– Min upplevelse av grupphjälp är att det kan vara svårt ibland, för om en får ett återfall är det mycket stor risk att flera får återfall, säger Margareta Pantzar. Dessutom kan det vara svårt att få ihop grupper i skolorna. Mest praktiskt verkar det vara att genomföra korta enskilda träffar hos skolsköterskan med en bra uppföljning. Små åtgärder leder till tio gånger bättre resultat än om man inte gör någonting alls, två till tre procent är rökfria efter ett år och det är kostnadseffektivt.

Åtgärder för att underlätta rökstopp för ungdomar

Föräldrar kan ofta göra mer än de tror. I undersökningar har man sett att ungdomar vill att föräldrarna säger ifrån och bryr sig. Man bör dock försöka att göra det under lugna förhållanden, så att man inte fastnar i att bara skrika på varandra. Här kommer några tips, även om det är svårt att ge enkla, korta råd, då situationen för föräldrar kan vara så olika, säger Margareta Panzar.

• Ta diskussionen med din ungdom.
• Diskutera hälsoriskerna.
• Även om du själv röker bör du ta diskussionen – berätta varför du hade önskat att du inte hade börjat. Kanske kan ni försöka sluta tillsammans. 85 procent av vuxna rökare vill sluta röka.
• Uppmärksamma när de verkar mottagliga för frågor och visar intresse kring att sluta röka och fråga hur man kan hjälpa dem.
• Hjälp dem att sätta upp delmål, exempelvis om de klarar en rökfri månad kan man ge dem någon form av morot, allt ifrån aktivitet man kan göra gemensamt eller någon sak (man sparar ganska mycket pengar genom att inte köpa cigaretter).
• Räkna ut hur mycket pengar han/hon kan spara på ett år och kanske istället köpa något man önskar sig.
• Stimulera till alternativa aktiviteter.
• Ta hjälp av skola och andra föräldrar.
• Gå till din lokala tobakshandlare och diskutera kring lagen att inte sälja tobak till minderåriga.

Det är viktigt att komma ihåg att positiv uppmärksamhet har bäst effekt. Försök att hitta det positiva i varje situation och fokusera mer på det. Exempelvis, du klarade att hålla upp från rökningen under tre veckor och det är helt suveränt och nu får du ta nya tag igen. Istället för att vid återfall, komma med pekpinnar.

Skolan måste jobb aktivt med tobaksfrågan

Det varierar stort från skola till skola hur aktivt man jobbar med tobaksfrågan. Beroende på lokala krafter görs mer eller mindre. Det finns ett arbete centralt och man försöker att ta fram material och stimulera arbetet, men den riktiga kraften tycker inte jag riktigt finns i detta arbete, menar Margareta Pantzar. Det är klart att skolan har många uppgifter men man skulle kunna samordna detta på ett bra sätt så att det blir ett mer stödjande klimat för en rökfri skola.

• Att skolan har en policy som utgår från tobakslagen, att skolområdet ska vara rökfritt, både för vuxna och barn/ungdomar.
• Rutiner kring när någon inte följer reglerna.
• Se till att skolsköterskan, via utbildning, har rätt verktyg för att kunna vara ett bollplank och hjälpa ungdomar till rökstopp.

– Det är viktigt att poängtera att man inte måste lägga ribban jättehögt, säger Margareta Pantzar. Det är bättre att man gör något i kampen mot rökningen istället för att känna hopplöshet och inte göra något alls. Lägg ribban på en lite lägre nivå och man kommer ändå att kunna se resultat. Jag arbetar just nu med en experimentell studie, SOTIS (samtal om tobak i skolan), där vi arbetar fram en manual med tre inriktningar, för personalen inom skolhälsovården.

1. Att stödja de som är tobaksfria – att de inte glöms bort.
2.Ta tag i de som experimenterar och testar att röka – föra en dialog kring varför de inte bör börja/fortsätta.
3.Stöd för rökarna (de som röker regelbundet, kan vara en gång per vecka) – ställa frågor, göra dem uppmärksamma på hälsoriskerna och vara lyhörda för om de vill försöka att sluta och finnas där som stöd och hjälp för dem.

– Det gäller att vuxenvärlden tar sitt ansvar, att priserna är höga så att det svider i plånboken, att lagarna efterföljs och att man inte säljer tobak till minderåriga, avslutar Margareta Pantzar.

Källor: En ”skuggutredning” till regeringens utredningförslag (Direktiv 2008:29) – SNTP-Svenskt Nätverk för Tobaksprevention och Barnen i folkhälsorapporterna – Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:02