Det visar ett nationellt livskvalitetsindex från Tillväxtverket.
Nytt mätsystem, BRP+
Livskvalitetsindexet är en del av ett nytt mätsystem, bruttoregioanlprodukt+, BRP+ som har tagits fram gemensamt av landets regioner. Anledningen är att det traditionella mätsystemet bruttonationalprodukt, BNP, har ansetts som trubbigt när det kommer till att mäta välfärd och hållbar utveckling i länder och städer.
BRP+ bygger på “Better Life index” från OECD och mäter människors utveckling mer än en rent ekonomisk utveckling i samhället.
Storstäderna förlorarna
I den första analysen av BRP+ kunde man konstatera att storstäderna har lägst livskvalitet jämfört med de övriga kommungrupperna.
Man kunde även se att kvinnor hade högre livskvalitet än männen i landet vilket tolkas som ett tecken på att vi idag går mot ett näringsliv där många yrken kräver utbildning, något som är viktigt för livskvalteten.
Viktigast med utbildning
Enligt en analys av rapporten som publicerats i Dagens nyheter finns det inget starkt samband mellan befolkningsstorlek och livskvalitet, det vill säga livskvaliteten är inte bättre för att vi är flera som bor på samma ställe.
Utbildning är den viktigaste indikatorn för livskvalitet då det ökar chanserna för att få ett bra jobb, en bra inkomst och god hälsa.
Pendlingskommuner vinnare
Jämfört med övriga landet är livskvaliteten i Stockholm inte högre, istället är det pendlingskommuner nära storstäder som uppvisar ett högre livskvalitetsindex. Anledningen är att tillväxten i Stockholms stad påverkar kranskommunerna positivt och lockar personer med hög utbildning och som har möjlighet att köpa mer bostad för pengarna. Till huvudstadens negativa sidor hör miljöutsläpp, brist på bostäder och segregation, till styrkorna hör utbildning, kunskap, inkomst och tillgång till service.
Med andra ord skulle enligt analysen livskvalitetsindexet kunna förbättras om miljökvaliteten förbättrades och trångboddheten minskade.
Stora städer ligger i botten
Andra stora städer som Göteborg och Malmö gör Stockholm sällskap i botten av indexet, strax efter landsbyggdskommunerna. I toppen av indexet befinner sig pendlingskommunerna, störra städer och mindre tätorter.
Indexet är inte tänkt att vara någon tävling utan istället användas som ett verktyg för att jämföra styrkor och svagheter. Förhoppningen är att man i framtiden även också kommer att kunna mäta individuellt välbefinnande med hjälp av indexet.
BRP+ listan
- Pendlingskommun nära storstad
- Större stad
- Mindre stad/tätort
- Pendlingskommun nära större stad
- Landsbygdskommun med besöksnäring
- Lågpendlingskommun nära större stad
- Pendlingskommun nära mindre tätort
- Landsbygdskommun
- Storstäder
Se hur livskvaliteten rankas i din kommun: http://www.brpplus.se/
