Många med ADHD upplever att medicinerna har positiv effekt, vilket får deras vardag att fungera bättre. Forskare vid Karolinska Institutet ska försöka ta reda på mer vad gäller om långvarig medicinering kan öka risken för vissa kroppsliga sjukdomar.
Medicinering vid ADHD
Diagnosen ADHD har först på senare år fått ett allmänt erkännande världen över. Läkemedelsbehandling vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD ökade dramatiskt i Sverige först efter millennieskiftet. Forskning visar att omkring 80 procent får färre symtom när de medicinerar, vilket kan underlätta både skolarbete och relationer. Till följd av att ADHD-medicinering i stor skala är relativt nytt, är det först nyligen det har blivit möjligt att undersöka de långsiktiga effekterna.
Negativa effekter av långvarig medicinering vid ADHD
På senare år har det kommit studier som antyder att långvarig behandling eventuellt skulle kunna öka risken för sjukdom. Zheng Chang, senior forskare i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet menar att ett av problemen för de som tar medicinerna under många år är att det påverkar det kardiovaskulära systemet, exempelvis genom att höja blodtrycket och öka hjärtslagens tempo. Detta ger ökade misstankar om att behandlingen skulle kunna öka risken för exempelvis hjärtfel, arytmi eller andra hjärt-kärlsjukdomar. Men att utveckla dessa sjukdomar kan ta lång tid.
Zheng Chang är projektledare för den pågående kartläggning av hälsorisker med både kort- och långvarig medicinering. Forskarna utgår från data i de nationella registren i Sverige. Hittills har man resultat för upp till två år och på en övergripande nivå ses ingen ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar under denna tid. När det gäller specifika sjukdomar kan det finnas en väldigt liten riskökning för hjärtstopp eller arytmi.
Små risker med ADHD-medicinering
Det är alltid viktigt att väga fördelar mot biverkningar när det gäller medicinering. Zheng Chang menar dock att de flesta patienter och föräldrar inte behöver oroa sig över resultaten kring ADHD-medicinering. Hittills visar den svenska forskningen att man inte ser någon ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar på gruppnivå (för två års behandlingstid). Om man däremot har hjärtproblem eller kardiovaskulära sjukdomar i släkten, kan det vara bra att se över behandlingsalternativen på lång sikt. Läkaren skulle kunna erbjuda alternativ läkemedelsbehandling eller anpassa genom att justera dosen och följa upp med mer regelbundna kontroller av blodtryck och andra värden.
Läkemedelsbehandling vid ADHD
Det är alltid en balansgång mellan läkemedelsbehandlingars för- och nackdelar. Trots potentiella framtida risker kan det i många fall uppvägas av de positiva effekterna. Man behöver alltid se till den enskilda personens mående och försöka minska svårigheter i vardagen och optimera välbefinnandet.
Resultaten kring risker med behandling som pågår upp till tio års tid, är dock inte klara än, då det är mycket stora datamängder som ska analyseras.
Alternativ ADHD-medicinering
Trots att centralstimulerande mediciner är förstahandsvalet vid ADHD, finns det alternativ som inte höjer blodtrycket. Riktlinjerna för barn är att man ska börja med psykoterapi och beteendeträning och först därefter prova läkemedel. För många är kombinationen läkemedel och psykoterapi det mest effektiva alternativet.
