Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att det finns närmare 400 000 bostäder i Sverige som har högre radonhalter än de gränsvärden som gäller. Det enda sättet att upptäcka för höga nivåer av radon är att mäta och nu är det hög tid att beställa radondosor enligt svensk radonförening.
Hälsorisker med radon
Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i bostäder cirka 500 fall av lungcancer per år i Sverige. Av dessa fall drabbar omkring 450 rökare, vilket visar på en tydlig samverkanseffekt mellan radon och rökning. Risken för lungcancer ökar med 16% för varje 100 Bq/m3 ökning av radonhalten i inomhusluften. Detta innebär att en radonhalt på 400 Bq/m3 är dubbelt så farlig som 200 Bq/m3, enligt Sveriges geologiska undersökning.
Förutom lungcancer finns det enstaka studier som indikerar möjliga samband mellan radon och andra sjukdomar som hjärncancer, leukemi, lymfom och multipel skleros. Dock krävs mer forskning för att bekräfta dessa samband, enligt Cancerfonden.
Källor till radon i bostäder
Radon i bostäder kan komma från tre huvudsakliga källor:
- Marken under och runt huset (markradon).
- Byggnadsmaterial, särskilt blåbetong använd mellan 1929-1978.
- Hushållsvatten, främst från bergborrade brunnar.
Markradon är den vanligaste och potentiellt allvarligaste källan, som i värsta fall kan ge radonhalter på flera tusen Bq/m3.
Mätning & åtgärder
Det enda sättet att upptäcka förhöjda radonhalter är genom mätning. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att:
- Radonmätning bör pågå i minst två månader under eldningssäsongen (1 oktober – 30 april).
- Mätning bör upprepas minst vart tionde år eller efter renovering.
- Åtgärder bör vidtas om radonhalten överstiger 200 Bq/m3.
Riskgrupper & förebyggande åtgärder
Rökare löper särskilt hög risk vid radonexponering och bör prioritera att mäta och åtgärda radon i hemmet. Den mest effektiva åtgärden för rökare är att sluta röka, men att sänka radonhalten är också viktigt. För att minska radonexponeringen kan följande åtgärder vidtas:
- Förbättra ventilationen i byggnaden.
- Täta sprickor och otätheter i husgrunden.
- Installera en radonsug vid markradon.
- Byta ut radonavgivande byggnadsmaterial.
- Lufta eller koka radonhaltigt vatten från egen brunn.
Slutsatser kring radon
Radon är ett allvarligt hälsoproblem som kräver uppmärksamhet från alla husägare. Genom att mäta radonhalten och vidta nödvändiga åtgärder kan risken för lungcancer och andra potentiella hälsoeffekter minskas avsevärt. Följande typer av hus bör vara extra noga med att mäta radonhalter för att minska risken för cancer:
- Hus byggda mellan 1929 och 1975 som kan innehålla blåbetong. Detta byggnadsmaterial innehåller höga halter av radium och kan avge radon.
- Äldre hus, särskilt de med källare eller krypgrund. Radon från marken är den vanligaste källan till radon i byggnader och kan tränga in genom otätheter i grundkonstruktionen.
- Hus i områden med uranrik berggrund eller jordarter. Kommunala radonriskkartor kan ge information om sådana områden.
- Hus med bergborrade brunnar, då radon kan förekomma i höga halter i grundvatten.
- Hus med dålig ventilation, eftersom detta kan leda till högre radonhalter inomhus.
- Nybyggda eller nyligen renoverade hus, då förändringar i konstruktionen kan påverka radonhalterna.
