Rökhosta kan vara ökänd sjukdom

Om du har hostat konsekvent i mer än tre veckor är det viktigt att du tar kontakt med vården och får uppföljning på vad det kan vara som orsakar att just du hostar.

Hosta – en skyddsreflex

Hosta är en skyddsreflex som kroppen använder för att hålla andningsvägarna rena. Det är kroppens naturliga sätt att göra sig av med sådant som irriterar luftvägarna. Orsaker till hosta är ofta en förkylning men även andra sjukdomar (exempelvis lunginflammation, KOL och astma), cigarettrök, dammpartiklar och luftföroreningar kan utlösa hosta.

Det är viktigt att hosta för att rensa luftrören och därför ska man inte dämpa den i onödan. Hosta är ett symtom inte en sjukdom. Att ha hosta är inte farligt och beror den på en förkylning går den över av sig själv, även om det kan ta några veckor. Om hostan blir långvarig och inte ger med sig på två till tre veckor kan den bero på någon sjukdom som behöver behandlas med antibiotika eller andra mediciner.

Vanliga symtom och diagnos vid hosta

Hosta kan ha olika karaktär beroende på vad som orsakar den. Den kan vara torr, slemmig, skällande eller kiknande. Det är vanligt att man hostar mer när man ligger ner eller anstränger sig fysiskt och man kan hosta mer vid vissa tillfällen, som morgon eller under natten. Vanligtvis går hosta över av sig själv även om det kan dröja några veckor.

För att ställa diagnos undersöker läkaren näsa, hals och öron, lyssnar på andningen och även på hjärta och lungor med ett stetoskop. Ibland tas blodprover för att se om hostan beror på en bakterieinfektion. Röntgen kan också vara till hjälp för att se om det finns förändringar som tyder på en lunginflammation. Misstänker man astma eller KOL kan man få göra en lungfunktionstest, vanligtvis så kallad spirometri och PEF-mätning. Spirometri testar lungornas funktion och visar både om du har KOL och hur svår sjukdomen är. Under en spirometri får du andas in och ut rejält i ett munstycke som är kopplat till en spirometer. Misstänker man att besvären med hosta skulle kunna utlösas av överkänslighet mot pollen eller pälsdjur kan en allergiutredning vara viktig.

Behandling vid hosta

Eftersom hostan är ett symtom och inte den egentliga sjukdomen, är det viktigt att hitta orsaken för att kunna behandla.

Om hostan inte blivit bättre efter två till tre veckor och man känner sig hängig och sjuk bör man kontakta vårdcentralen. Om du förutom hostan får svårt att andas, får ont i bröstet eller ryggen vid djupa andetag eller om man börjar hosta blod, bör man kontakta vården omedelbart.

Rökhosta kan vara KOL

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, orsakas främst av tobaksrökning. Det börjar ibland med inflammation i luftrören, kronisk bronkit, vilket innebär att du upplever en jobbig hosta med slem, ”rökhosta”. Andra vanliga symtom är pip i bröstet, andfåddhet, trötthetskänsla, mindre ork, täta luftvägsinfektioner och avmagring. Besvären vid KOL kommer successivt och utvecklas under flera år. Hos personer som börjat röka i unga år visar sig symtomen vanligtvis vid 40 till 50 års ålder. Misstänker du att du har KOL är det viktigt att uppsöka vårdcentralen för att få en säker diagnos och därefter behandling samt hjälp att sluta röka.

Som med de allra flesta sjukdomar är symtomen vid KOL individuella, personer med lindrigare varianter av KOL kan till och med vara helt besvärsfria. Det är inte ovanligt att förväxla KOL-symtom med rökhosta eller astma då astma. Därför är det mycket viktigt att utreda vad just du har drabbats av för att på så sätt kunna sätta in rätt behandling.

Studier på senare år visar att det finns en betydande ärftlighet för KOL. Den viktigaste ärftliga riskfaktorn är brist på proteinet alfa1-antitrypsin som förekommer hos ungefär 1 av 2000 personer i Sverige.

Varför får man KOL

I friska lungor finns både stor yta och korta avstånd vilket gör att syre och koldioxid kan passera relativt fritt mellan luft och blod. Om du har KOL är det trångt i de små luftvägarna. Det kan även vara så att lungblåsornas väggar har skadats och förstörts. Lungans elasticitet minskar och luften får allt svårare att passera vid in- och utandning och du får en mer ansträngande andning. Den dominerande orsaken till att drabbas av KOL är rökning. Närmare 90 procent av alla som får KOL är, eller har varit rökare under en längre tid. Har du varit utsatt för passiv rökning, luftföroreningar eller haft svåra upprepade luftvägsinfektioner som barn har du också lättare att utveckla KOL.

Hur behandlar man KOL

KOL går inte att bota men det är viktigt att tidigt sätta in åtgärder för att dels kontrollera hur sjukdomen utvecklas och dels behålla en hög livskvalitet för dig som drabbats av KOL. För många KOL-patienter innebär tidig och korrekt behandling att man kan leva i det närmaste ett normalt liv. KOL-behandling kan delas upp i tre viktiga punkter; rökstopp, träning och läkemedelsbehandling.

Den viktigaste åtgärden för dig som får diagnosen KOL är att sluta röka eftersom rökning inte bara påskyndar lungornas åldrande utan även förändrar lungornas elasticitet. Att sluta kan vara svårt och kräver ofta såväl personlig rådgivning som motivation. En annan del av behandlingen är fysisk aktivitet och konditionsträning som förbättrar funktionen och livskvaliteten och även kan bromsa sjukdomens utveckling. Effektiva promenader på 30 minuter kan räcka för att förbättra tillståndet för dig som drabbats av KOL.

Viktigt att ta reda på orsaken till hosta

Om du har gått med hosta en längre tid behöver man titta närmare på om det beror på allergier, virus eller rökning. Beroende på detta så kan behandlingen se olika ut.

Även om alla hostar någon gång ibland är det inte en naturlig del av livet att gå omkring och hosta konstant, oavsett om du har varit, är rökare, eller inte. Hosta är jobbigt både fysiskt och psykiskt och därför är det bra att ta reda på orsaken och sätta in behandling – ju förr desto bättre.

Testa om du är motiverad till att sluta röka