I september kommer nya europeiska riktlinjer som uppmanar läkarna att använda dessa mediciner vid typ 2-diabetes. Detta är mycket nya forskningsrön som ännu inte hunnit få fäste inom vården.
– Vi måste bli mer medvetna om de vanligaste komplikationerna vid diabetes, hjärtkärlsjukdomarna. När det gäller att kontrollera blodsockernivån så får svenska patienter bästa möjliga behandling. Men med den multifaktoriella behandlingen för blodfetter och blodtryck, som hör ihop med diabetes, är det sämre ställt. Endast 30-50 procent av diabetikerna når behandlingens målvärden, säger hjärtforskaren, professorn och överläkaren Francesco Cosentino vid Karolinska institutet.
Tilläggas kan att det inte bara beror på att patienterna inte får den senaste behandlingen utan också på att diabetiker slarvar med sina mediciner. Diabetes är en sjukdom som du kan påverka mycket själv genom att följa de råd om livsstil och behandling som du får.
Nya riktlinjer i höst
Francesco Cosentino är även ordförande för de nya ESC-riktlinjerna för diabetes och hjärtkärlsjukvård. (ESC är den europeiska föreningen för kardiologi.) Han ska presentera dem i början av september på en världsomfattande kardiologikonferens i Paris.
Dessförinnan kan han inte i detalj berätta om riktlinjerna men bekräftar att de för första gången kommer att innehålla råd till hjärtläkarna (kardiologerna) om att de ska förebygga hjärtkärlsjukdom vid typ 2-diabetes med de nyare läkemedlen. Inte bara agera när hjärtkärlsjukdom är ett faktum.
– Riktlinjerna grundar sig på många studier, bland annat på en som presenterades endast en vecka före vi skickade riktlinjerna till trycket. Det har skett ett paradigmskifte inom diabetologin under de senaste 5-8 åren som gör att vi nu vet hur vi effektivt ska förebygga och skydda patienter med typ 2-diabetes mot hjärtkärlsjukdom.
Borde gå fort
Riktlinjer är inte tvingande, utan en rekommendation, och det tar ofta lång tid innan de tas i allmänt bruk inom sjukvården.
– Jag tror att det kommer att gå fort den här gången. Effekterna av de nya läkemedlen (GLP 1-agonister och SGLT 2-hämmare) är så bra att läkarna omedelbart kan ta till sig detta. Tillsynsmyndigheterna bör också anpassa sig till de nya kliniska resultat som visats, säger han och fortsätter:
– Diabetes dödar i tysthet. Det tror jag inte att alla diabetiker har klart för sig. Men med en väl inställd modern behandling så kan diabetespatienten uppnå sin förväntade livslängd i stället för att dö i förtid av hjärtkärlsjukdom, vilket är dödsorsaken för hälften av patienterna med typ 2-diabetes.
Men nya mediciner är alltid dyrare och läkarna tvingas idag räkna pengar. Vad är ditt råd till en person med diabetes?
– Sök kunskap om din sjukdom, kontakta din distriktsläkare och ta en diskussion om du har rätt läkemedel. Dessutom behöver distriktsvården och specialistvården, kardiologer och endokrinologer*, samarbeta i team – det är trenden och en nödvändighet i framtiden.
Men kostnaden då?
-Vi måste tänka mer långsiktigt. Det kan verka dyrt nu men i längden spar det både pengar och liv.
Visste du?
- Patienter med typ 2-diabetes har nedsatt insulinkänslighet. Det innebär att kroppens förmåga att ta upp glukos (kolhydraterna som finns i maten), vår främsta energikälla, är försämrad.
- För att ta upp glukos krävs insulin och diabetikers insulinproduktion är försämrad eller har helt slutat fungera.
- Låg insulinkänslighet innebär att kroppens celler inte reagerar på insulinet och därför inte heller tar upp socker från blodet. Då stiger blodsockret och detta är en av huvudorsakerna till typ 2-diabetes.
Så ökar du insulinkänsligheten
- Fördubblat antal minuter fysisk aktivitet innebär i princip fördubblad insulinkänslighet. Att röra på dig mer gynnar alltså dig med typ 2-diabetes.
- Rökare har 15 % lägre insulinkänslighet. Du får bättre insulinresistens efter åtta veckors rökstopp.
- Även om du inte har diabetes så mår du bra av hög insulinkänslighet.
Mer sömn minskar risken
- Att sova mindre än fyra timmar per natt ökar risken för nedsatt insulinkänslighet med 100 procent.
- Negativ stress sänker också insulinkänsligheten, så undvik den stress du inte mår bra av.
- Mer fibrer i maten minskar kolesterolet, förbättrar tarmfloran och höjer insulinkänsligheten.
- Nedsatt insulinresistens har också samband med ett flertal cancersjukdomar och hjärtkärlsjukdomar.
Fett lagras in i kärlen
- Insulinresistens leder till en särskild typ av blodfettsrubbningar som ökar risken för åderförkalkning (inlagring av fett) i hjärtats och hjärnans kärl och även i övriga kärl. Detta kan leda till hjärtattack och stroke.
- Nedsatt insulinkänslighet bidrar även till exempelvis högt blodtryck, höga blodfetter, trötthet, ökad hunger och koncentrationssvårigheter.
