Ekonomiska utmaningar för personer med psykisk ohälsa
En ny rapport från NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) visar att över 60% av personer med psykisk ohälsa oroar sig för sin ekonomi.
Många har svårt att klara vardagen ekonomiskt, vilket illustreras av citat som “Det blir dyrare att leva ju sjukare jag är”. Detta pekar på hur psykisk ohälsa och ekonomiska svårigheter ofta går hand i hand och förstärker varandra.
Stigma & okunskap kvarstår trots framsteg
De senaste 15 åren har arbetet med att minska okunskap och negativa attityder kring psykisk ohälsa gett vissa resultat, enligt Hjärnkoll.se. Undersökningar visar att människor idag är mer benägna att söka professionell hjälp och att öppenheten kring psykisk ohälsa har ökat.
Dock kvarstår betydande stigma kring vissa psykiatriska tillstånd. En nationell undersökning i USA visade att mindre än hälften av amerikanerna kan känna igen symtom på ångest, och att de flesta inte vet hur man ska hantera depression även när de identifierar den. Detta tyder på att det fortfarande finns stora kunskapsluckor i allmänhetens förståelse av psykisk ohälsa.
Olika utveckling för olika diagnoser
Öppenheten har ökat för vissa diagnoser som utmattningssyndrom och depression, särskilt bland unga. Detta kan delvis tillskrivas ökad synlighet i media och på sociala plattformar.
Dock har attityderna kring andra diagnoser som schizofreni snarast försämrats de senaste 15 åren. Stigmat kring rättspsykiatrisk vård ligger kvar på samma nivå som tidigare. Detta innebär fortsatt hög social distans och rädsla för personer med dessa erfarenheter, vilket försvårar integration på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden.
Stigmats påverkan på mental hälsa & välbefinnande
Forskning visar att upplevelser av fattigdomsstigma är förknippade med flera negativa aspekter av mental hälsa och välbefinnande, inklusive negativa självvärderingar, försämrat socialt välbefinnande, negativ affekt och psykisk ohälsa. Olika former av stigma, inklusive självstigma och upplevd diskriminering, bidrar till dessa negativa effekter.
Självstigma är när en person som tillhör en stigmatiserad grupp internaliserar och accepterar de negativa stereotyper och fördomar som finns i samhället om den egna gruppen. Det innebär att personen tar till sig omgivningens negativa attityder och börjar se sig själv genom dessa fördomar
Några viktiga aspekter av självstigma:
- Det uppstår som en följd av allmänhetens stigmatisering
- Det kan leda till sämre självkänsla och minskad tilltro till den egna förmågan
- Personer med självstigma kan undvika att söka hjälp eller delta i sociala sammanhang på grund av skam och rädsla för diskriminering
- Det kan förvärra psykisk ohälsa och öka risken för suicidalitet
- Självstigma kan ses som en internalisering av omgivningens negativa attityder
Ekonomiska konsekvenser av stigma
Stigma och diskriminering kring psykisk ohälsa har visat sig ha negativa ekonomiska effekter. En systematisk översikt fann att mental ohälsa-relaterat stigma påverkar anställning, inkomst, allmänhetens syn på resursfördelning och sjukvårdskostnader negativt. Detta tyder på att insatser för att minska stigma inte bara kan förbättra livskvaliteten för personer med psykisk ohälsa, utan också kan vara ekonomiskt fördelaktiga för samhället.
Vägen framåt: kunskap & social kontakt
För att komma till rätta med det kvarstående stigmat, särskilt kring vissa psykiatriska tillstånd, pekar forskning och erfarenhet på vikten av social kontakt. Att skapa fler mötesplatser där människor kan möta personer med psykisk ohälsa och höra deras berättelser har visat sig vara effektivt för att minska okunskap.
Det behövs långsiktiga resurser och initiativ från regering och myndigheter för att stödja civilsamhällets viktiga arbete med detta. En långsiktig strategi krävs för att bevara de förbättringar som har gjorts och för att fokusera på de psykiatriska tillstånd där stigmat fortfarande är omfattande. Genom att öka kunskapen, främja öppenhet och skapa fler möjligheter till social kontakt kan vi fortsätta arbetet mot ett samhälle där psykisk ohälsa möts med förståelse och stöd i stället för okunskap och diskriminering.
Söka hjälp
Glöm inte bort att det finns hjälp att få – du är inte ensam!
Genom 1177.se kan du söka olika former av hjälp och om du är mellan 13-25 år gammal kan du söka stöd genom UMO ungdomsrådgivning, umo.se. Om du inte upplever att du har fått den hjälp du behöver, ha tålamod och försök att ta nya kontakter. Du ska inte nöja dig förrän du mår bättre.
Om du mår akut jättedåligt, ring 112!
Någon att prata med
Ett första steg kan vara att prata med någon:
- Jourhavande kompis Röda Korsets ungdomsförbund erbjuder stöd via sin chatt för dig under 25 år.
- BRIS Ring eller chatta med en kurator, för dig som är under 18 år. Här kan du även boka in ett stödsamtal med en kurator eller få hjälp att söka annan hjälp, exempelvis på socialtjänsten.
- MIND Självmordlinjen Självmordslinjen är till för dig som har tankar på att ta ditt liv eller har en närstående med sådana tankar. Vi har öppet dygnet runt, varje dag. Telefonnummer: 90101. Vid akut självmordsrisk ring 112.
- Tilia-chatten Tilia arbetar för unga/unga vuxnas psykiska hälsa. Här kan du som är ung/ung vuxen upp till 30 år och behöver stöd chatta.
- Trygga Barnen Trygga Barnen stöttar barn och unga 7-25 år som lever i eller har växt upp i en familj där någon har problem med missbruk.
- Jourhavande medmänniska Jourhavande medmänniska bedriver jourtelefon- och chattverksamhet för alla människor som önskar någon att tala med.
- SHEDO Självskadechatten med inriktning på självskadebeteende och/eller ätstörningar.
- UMO.se har samlat fler myndigheter, organisationer och andra verksamheter som du kan ringa, mejla eller chatta med om du vill fråga något eller behöver prata med någon.
- UMO – Lista på stöd om du har frågor om HBTQ
- Snorkelwebb– Snorkel är ett samarbete mellan kommun och Region (barn-och ungdomspsykiatrin) i Uppsala län. Sidan är anpassad för att vara lättillgänglig för alla, med ett lätt språk och uppläsningsfunktioner. Sidan tillhandahåller information, tips och övningar och har bland annat en frågelåda. Snorkel har även tillhörande appar med ytterligare övningar, tips och råd.
- Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar har en stödtelefon 020 – 20 80 18 och en chatt.
- Storasyster – Storasyster erbjuder stöd till dig som blivit utsatt för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. Du kan alltid vara anonym och de har tystnadslöfte. Till storasyster kan du som är 13 år och uppåt vända dig, oavsett könsidentitet.
- Spelberoendes Riksförbund – erbjuder stöd till personer med spelberoende och anhöriga.
