Ungas psykiska besvär har ökat sedan 90-talet. Fler människor söker vård även om de psykiatriska tillstånden inte har ökat. Folkhälsomyndighetens rapport 2018 visar ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa och den ökade skolstressen, men pekar även på att förändringar på arbetsmarknaden har ökat pressen på våra unga.
-Dagens skola är inte en bra miljö för att nå en god självkänsla, då kraven är höga samtidigt som förutsättningarna att uppnå dem brister, berättar Siri Helle, psykolog, författare och föreläsare. För att bygga upp deras självkänsla är det oerhört viktigt att utforma skolsystemet utifrån hur unga lär sig och vad som får dem att må bra. Det gäller bland annat att anpassa läromålen efter barns kognitiva förmågor och inte ställa orimligt höga krav på den analytiska förmågan under grundskolan. Det är även viktigt att det finns stöd för de elever som har det lite extra tufft. Föräldrautbildning är en annan viktig aspekt som skulle kunna ge föräldrar det stöd man behöver, för att bli den förälder man vill vara.
Kunskap kring psykisk hälsa
Att rusta unga med kunskaper och färdigheter som gör att man blir en välmående vuxen är något som inte varit tillräckligt i fokus tidigare, fortsätter Siri Helle.
-Alla barn har rätt till kunskap om sin egen hälsa, både den fysiska och psykiska. Man har sett ett tydligt samband med skolresultat, att barn som mår bra lär sig mer, säger Siri Helle. Om våra unga tidigt får redskap för att hantera sina känslor, kommer de även få bättre förutsättningar på arbetsmarknaden och i sina relationer. Man har även sett en koppling mellan psykisk ohälsa och kriminalitet, så följer man WHO:s rekommendationer om undervisning kring psykisk hälsa i skolan, skulle även kriminaliteten kunna förebyggas.
8 av 10 personer är för att man lär sig om psykisk hälsa i skolan och frågan har drivits av elevorganisationer och politiska parti, men då detta tyvärr inte står högst upp på agendan hamnar det lätt i skymundan.
Stress & press från många håll
Unga uppger i kartläggningar att man upplever en press att prestera inom många olika områden som exempelvis skola, idrott, vänner och att vara snygg. Sociala medier möjliggör jämförelser och kan öka prestationsångesten ytterligare.
-Då man har sett en tydlig ökning av psykisk ohälsa från 90-talet, så lär inte smartphones och sociala medier vara den viktigaste faktorn, poängterar Siri Helle. Även om det kan spela in, exempelvis att man pratar mer öppet om psykisk ohälsa.
Grundkunskaper om psykisk hälsa i boken ”Känslofällan”
Siri Helle berättar att hon har arbetat som psykolog med KBT-behandling (kognitiv beteendeterapi) under många år och att hon till slut kände sig frustrerad över att säga i princip samma sak om och om igen, till olika klienter. Hon tänkte att det hade varit bättre om man lärde sig grundkunskaperna tidigare i livet och därför skrev hon boken ”Känslofällan – Ta makten över dina tankar, känslor och ditt beteende”.
-Tanken är att kunskapen i boken ska ligga till grund för att människor ska lära sig om hur vi fungerar och få redskap för att kunna justera saker som gör att man inte mår bra, för att få en bättre psykisk hälsa, säger Siri Helle. Att kunna känsloreglera är viktigt, till exempel för att hantera stress eller våga bryta mönster. Det gäller att kunna välja när man vill agera utifrån känslan och när man vill fokusera mer långsiktigt. Därför behöver vi få grundläggande kunskaper om vad känslor är, varför vi har dem, hur de fungerar och hur vi på bästa sätt hanterar dem. Det finns bra verktyg för detta, exempelvis via UMO.se eller min bok ”Känslofällan”.
Känslofällan är när du agerar på dina känslor för att det känns rätt i stunden, trots att det bara förvärrar problemet på sikt, beskriver Siri Helle.
-I boken lär jag ut beteendeprincipen och listar konkreta saker du kan göra redan idag för att ta makten över ditt mående och för att uppnå en minskad oro och stress samt få mer glädje i livet. Genom att agera i linje med känslan du vill uppnå, snarare än känslan du redan har, kan du bryta det invanda mönstret. Beter du dig lugnt så sjunker stressnivåerna. Agerar du modigt krymper rädslan. Du vänder den negativa spiralen till en positiv och tar makten över ditt liv.
Psykisk hälsa på schemat – “vi har inte tid att vänta”
När man introducerar undervisning kring psykisk hälsa i skolan är det dock viktigt att det både finns kvalitetssäkrat innehåll och pedagoger med kompetens att kunna förmedla kunskapen till barn och unga. För unga är det viktigt att förstå vad känslor är och att de är ok. Men unga behöver även få redskap för att kunna reglera känslorna så att det inte blir destruktivt.
-Då ungdomar ofta hellre vänder sig till vänner än till vuxna, har man sett att de behöver kunskap kring hur man stöttar någon som har det tufft och när det kan vara dags att be om hjälp av en vuxen, menar Siri Helle.
Om man ser till hur stor andel av barn och ungdomar som mår dåligt i Sverige, har vi inte tid att vänta på skolreformer, fortsätter Siri. Därför kan det vara viktigt att ta ett steg tillbaka och se över behoven och vilka lösningar som redan finns och sprida dessa till alla som arbetar med eller kommer i kontakt med barn och ungdomar.
-Sverige ligger långt fram när det gäller internetbaserade insatser och det kan vara en viktig pusselbit framåt. Man har forskat fram program som kan hjälpa mot psykisk ohälsa, men det finns även många förebyggande alternativ. Föräldrautbildning, en bra elevhälsa och pedagoger som ges tid och möjlighet att individanpassa på olika sätt, kan också ge positiva effekter.
Läs om expertpanelen som vill lyfta den psykiska hälsan.
Läs om förslag för att förbättra den psykiska hälsan bland barn och unga.
