Psykisk hälsa och existentialism – Ullakarin Nyberg delar sina insikter

Gemenskap som enande faktor

I en tid av ökad polarisering och individualisering är det viktigt att fokusera på det som förenar oss som människor och skapa utrymme för gemensamt sammanhang, anser Ullakarin Nyberg, psykiater, med.dr och suicidforskare, med bakgrund som bröstcancerläkare.

– Vi människor är mer lika än vad vi skiljer oss åt när det gäller de grundläggande existentiella behoven, menar Ullakarin Nyberg. Idag finns färre mötesplatser och vi pratar helt enkelt för lite om existentiella frågor. Det verkar ha fallit bort ur vardagsspråket, men behoven finns kvar, vilket till viss del kan förklara att människor i Sverige generellt har blivit alltmer vilsna.

Att förlora livsriktning kan vara livsfarligt poängterar Ullakarin, som även arbetar med suicidprevention.

-Vi behöver med andra ord återupprätta fler platser där människor kan mötas, få ett sammanhang och diskutera existentiella frågor; exempelvis meningen med livet, hopp och förundran, hur man kan känna tacksamhet eller vilket innehåll jag vill att mitt liv ska ha. En gemenskap där människor kan dela sina tankar och känslor är av stor betydelse för att främja psykisk hälsa, fortsätter Ullakarin Nyberg.

Självmord och existentialism

I Sverige har vi blivit alltmer individualiserade och sekulariserade, vilket riskerar att leda till en känsla av tomhet och sårbarhet, berättar Ullakarin Nyberg. Talesättet ”ensam är stark” präglar oss mer än vi anar. I medelhavsländerna har man en annan syn på människans behov av gemenskap och tro. Det kan förklara att man har lägre förekomst av suicid i dessa länder.

-Självmord handlar om existentiell tomhet, menar Ullakarin Nyberg. Vi har generellt gått från att vara ”human beings” till att bli ”human havings”. Att äga, köpa och det som är mätbart har fått allt större fokus och betydelse. Den inre tillväxten, det som går att utveckla och dela med sig av under ett helt liv, har tappats bort bland all materialism. Denna avsaknad och tystnad kring det som egentligen är allra viktigast för att vi ska orka med våra liv, gör människor sårbara. Om vi vill att så många människor som möjligt ska må bra, behöver vi som samhälle omvärdera hur vi ser på och stöttar människor som kämpar med existentiella frågor och känslor av meningslöshet.

Platser för att mötas och bidra

Alla trosinriktningar ger möjlighet att prata om viktiga existentiella frågor och Ullakarin Nyberg tycker att svenska kyrkan och kristendomen fyller en viktig inkluderande funktion.

-Jag sjunger i svenska kyrkan och ser vilken betydelse det har att kyrkan utgör en självklar mötesplats. Alla är välkomna! Både vården och kyrkan är en plats för alla, där man vanligtvis träffar vänliga människor som vill en väl.

Kyrkan bör finnas ute i samhället och vara tillgänglig för alla, anser Ullakarin. En yoga Community kan fungera på liknande sätt och är en bra jämförelse. Det handlar om att människor förenas kring något som är större än jag själv och att alla som vill ska kunna ansluta sig.

-Svenskar som befolkning är mer andliga än vad man kanske kan tro, då vi är det mest sekulariserade samhället i världen, säger Ullakarin Nyberg. Men faktum är att de flesta tror på något och det är viktigt att fundera vidare kring det. Vad finns det för områden där jag finner min andlighet; exempelvis människors godhet, naturen, hjälpsamhet eller ett gemensamt ansvar för barnen?

Vårt föreningsliv är en annan instans där vi kan finna gemenskap, värde och sammanhang och det är tillgängligt för många av oss. Här förenas man kring en fråga eller ett område, där alla har något att bidra med.

-En viktig anledning till att leva är att kunna hjälpa andra människor, fortsätter Ullakarin Nyberg. Detta blev vi påminda om under covid-19. Då såg man lappar i trapphuset om att ringa vid behov av hjälp. Detta har vi dock tyvärr snabbt tappat bort. I stället är det nu återigen statusfyllt att alltid ha fullt upp och jobba hårt.

Skola och psykisk hälsa

Vårt samhälle producerar psykisk ohälsa då man från tidig ålder kräver att alla ska passa in i en snäv mall, menar Ullakarin Nyberg.

-Detta skapar utanförskap för barn och unga med olika variationer och gör det svårt för många att hitta sin plats. Man bör vara generös med insatser som underlättar för alla att lyckas utifrån sina förutsättningar, i stället för att göra det lätt att misslyckas. Barn tillgodogör sig kunskap på olika sätt och det måste skolan ta hänsyn till.

Ullakarin Nyberg betonar att alla behöver känna att man är behövd, viktig och har en plats i samhället. Det förebyggande arbetet med att motverka psykisk ohälsa och främja hälsa behöver börja redan i förskolan och fortsätta under hela skoltiden.

-Det handlar om att ge barn tillgång till sina egna verktyg, förståelse för sig själv och andra och hjälp att hantera sina känslor och fungera i grupp. Detta skulle göra en enorm skillnad och kunna bidra till bättre psykisk hälsa senare i livet.

Det är även viktigt att lyfta betydelsen av att hjälpa andra barn att känna tillhörighet.

-Att man är en inkluderande person borde vara en av de mest prestigefyllda egenskaperna. Det behöver inte betyda att man måste bli bästis med alla eller ens tycka om alla, men att man är öppensinnad. Genom att skapa trygga och inkluderande skolmiljöer kan vi bidra till att minska risken för psykiska problem hos barn och ungdomar.

Enligt Ullakarin Nyberg behöver vi från tidig ålder lär oss att detta är styrkor och inte svagheter:

• Att fungera i en grupp. Vi har gått mot ett individualiserat samhälle, men sanningen är att vi behöver varandra och att våra olikheter har ett värde genom att vi kompletterar varandra.
• Att be om hjälp. Vi kan inte vara bra på allt och därför är det en oerhörd styrka att fråga någon som har mer kunskap och erfarenhet om hjälp, för att lära sig och utvecklas. Alla är unika individer med unika behov, men stöd och hjälp från andra är avgörande för hur man klarar sig i livet.
• Att känna igen sina egna känslor. Det är till stor hjälp att förstå varför man blir ledsen eller arg och hur man reagerar då.
• Att kunna reglera sina känslor. Det är viktigt att få redskap för att kunna öva på känsloreglering, för att klara av livet som går upp och ner för oss alla. Det handlar inte om att stänga av känslor utan om att förstå hur/när/varför de uppstår och att kunna acceptera och anpassa känslan för att sedan kunna gå vidare.

Lära oss att se värde i mångfald

-Vi behöver också omvärdera hur vi ser på olika yrken och förstå att alla yrken är viktiga för samhället.

Är man en bättre människa för att man blir läkare eller advokat?  Vad skulle hända om vi inte hade några undersköterskor, förskollärare eller renhållningsarbetare?

-Att alla har sin plats och betydelse är avgörande för känslan av tillhörighet och sammanhang. Att arbeta tillsammans och dra nytta av mångfalden av kompetenser och erfarenheter kan leda till kreativa lösningar och en starkare gemenskap i samhället, menar Ullakarin Nyberg.

Man skulle kunna ta liknelsen med lagidrotten cheerleading där man är byggrupper om 4–5 personer. En bakperson som helst ska vara längre än de övriga i gruppen, två baser som gärna ska vara starka, en topp som med fördel kan vara lite kortare och ibland en framperson som stöttar upp. Vad händer om en bas är borta? Det kommer bli mycket svårt att kasta upp toppen som tänkt och risken att toppen tappas i marken är stor. Alla har sin plats och behövs för att få laget att fungera. Alla är lika viktiga och detta tydliggör ledarna från dag ett, för annars kan man inte utvecklas och nå framgång.

-Det är viktigt att vi lär våra barn att alla behövs, oavsett talanger och svårigheter och att det finns många olika sätt att nå framgång, poängterar Ullakarin Nyberg.

Utbildning för att förebygga psykisk ohälsa

-När det gäller den psykiska hälsan finns det ofta ett stort gap mellan den tidpunkt när problem uppstår och när man till slut får hjälp, berättar Ullakarin Nyberg. Vi väntar ofta så länge att situationen har blivit akut, i stället för att lägga resurser på det förebyggande arbetet. Om vi la märke till tidiga tecken på att någon inte mår bra och satte in resurser snabbt skulle vi många gånger kunna förebygga en negativ hälsoutveckling. Då hade vi vunnit mycket på längre sikt.

Pedagoger och all annan skolpersonal behöver lära sig mer om och ges tid att hitta barn i riskzonen och agera när det behövs. En utbyggd elevhälsa med mer personal och resurser skulle kunna arbeta förebyggande med psykisk ohälsa.

-Det finns mycket kunskap om att hitta barn i riskzonen, menar Ullakarin Nyberg. Det som krävs är kompetens, bra ledarskap och att varje människa som arbetar med barn och unga reagerar vid minsta lilla ”röda flagga”. Många gånger handlar det om att man ska våga fråga barnet och lyssna på svaret, innan man hänvisar till någon annan kompetens. I skolan har alla barn möjlighet att träffa vuxna som visar att just jag är viktig och värdefull och det kan kompensera för mycket annat som inte fungerar i barnets liv. Man ska också komma ihåg att psykisk ohälsa inte är samma sak som psykisk sjukdom, utan ofta normala reaktioner i onormala situationer.

Medmänsklighet och att närma sig varandra

I Sverige är vi angelägna om att göra rätt och det kan skapa en osäkerhet i svåra situationer som i värsta fall leder till att vi inte gör någonting alls.

-Vi är vanligtvis inte spontana när det gäller att erbjuda hjälp eller att exempelvis ringa på hos någon som har det tufft, säger Ullakarin Nyberg. I stället är vi rädda för att säga fel, vi vill inte kränka andras integritet, trots att alla i grund och botten har en förmåga att vara goda medmänniskor. Jag tänker att vi från tidig ålder behöver få lära oss hur man kan närma sig någon som har det svårt, som sörjer eller lider av psykisk ohälsa eller annan sjukdom.

Fem enkla och kraftfulla sätt att stödja någon i kris

• Att fråga hur någon mår. Fråga hellre en gång för mycket än en gång för lite. Vi människor behöver bli sedda och bekräftade. Ställ gärna följdfrågor, då vi av slentrian ofta svarar att ”det är ok”.
• Visa att du är villig att ge personen tid genom att lyssna koncentrerat.
• Var närvarande. Man tror ofta att behovet hos den som har det svårt handlar om att komma med goda råd, men det bästa kan ofta vara att lyssna och spegla den andra personen. Att helt enkelt visa din medkänsla.
• Fråga om du får ge personen en kram. Om det är ok kan den fysiska kontakten av en kram betyda mycket. ”Lugnhormoner” utsöndras vilket kan ge ökat välmående. Dock behöver man fråga först.
• Att ta hjälp av andra. Om man märker att personen inte klarar av att ta sig ur sin situation själv, är det bra att stötta i att söka professionell hjälp eller ta hjälp av andra nära och kära. Det gäller också för den som vill hjälpa. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något och det mesta blir lättare av att vi hjälps åt.

När man har frågat barn vad man gör när en kompis verkar må dåligt så blir svaret ”fråga hur det är, ge en kram och om det inte hjälper, hämta en vuxen”.

-Barn är många gånger mer klarsynta och intuitiva än vi vuxna, menar Ullakarin Nyberg. Vi kan lära oss en del av deras enkelhet och ärlighet när det gäller att hantera andras känslor och svårigheter.

Ökad psykisk ohälsa och preventivt suicidarbete

-Tack och lov dör unga människor inte lika ofta som äldre, men självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga, berättar Ullakarin Nyberg. Tyvärr har självmord bland unga ökat något de senaste åren och den självskattade ohälsan ökar och särskilt hos unga kvinnor. Här kommer jag återigen poängtera vikten av att stärka den psykiska hälsan från början, i stället för att börja hjälpa till när det redan är kris.

Idag får man många gånger vänta väldigt länge för att få hjälp. Det är viktigt att unga som mår dåligt hamnar rätt så att barn- och ungdomspsykiatrin inte måste hantera all psykisk ohälsa hos unga. Det är ett av skälen till långa kötider.

-Ett problem är att man ser det förebyggande arbetet främst som en kostnad, i stället för som en livsavgörande långsiktig insats. För att inte tala om de många människoliv vi kan rädda, poängterar Ullakarin Nyberg.

Hur kommer vi till rätta med den ökade psykiska ohälsan bland unga?

• Kunskap. Alla vuxna som jobbar med barn behöver få kunskap och verktyg för att uppmärksamma varningssignaler och hur man hanterar dessa.
• Fler vuxna. Vi behöver fler vuxna inom skolan som kan uppmärksamma och vara närvarande för barn och ungdomar som verkar må dåligt och som lägger märke till oroande förändringar i beteendet eller andra varningstecken.
• Någon vuxen att prata med. Om personen har svårt för att öppna upp för dig, be hen att prata med en annan vuxen. Det är bra att ha kompisar men ibland behöver ungdomar vuxna att prata med om svåra saker.
• Medmänsklighet. Att vi alla visar medmänsklighet och empati. Detta ses ibland som del av en viss personlighet, men Ullakarin Nyberg menar att vi borde se på det som en professionell kompetens som vi alla kan öva på och utvecklas inom. Kunskap kring detta, redskap och möjlighet att öva måste vara en självklarhet under lärarutbildningen likväl som i alla människovårdande yrken.

-Ett stödjande samtal av en vuxen på skolan eller fritidsaktiviteten kan ibland räcka för att vända negativa tankar och få ungdomen att förstå att hen inte är ensam eller ”konstig”, menar Ullakarin Nyberg. Första tanken bör vara medmänskligheten, att prioritera att en ung människa verkar må dåligt och att reagera. Vi behöver alla öva på att visa medmänsklighet i stället för att tänka att det inte är mitt ansvar. Man brukar säga att det krävs en by för att uppfostra ett barn.

Hur kan vi ge fler en starkare psykisk hälsa?

Avslutningsvis ger Ullakarin Nyberg några konkreta allmänna råd för att förbättra den psykiska hälsan i samhället:

1. Förståelse och empati. Försök förstå människor som kämpar med psykisk ohälsa genom att vara empatisk och lyhörd.
2. Tidig uppmärksamhet. Uppmuntra tidig uppmärksamhet av tecken på psykisk ohälsa, särskilt hos barn och ungdomar.
3. Skapa inkluderande gemenskaper. Skapa platser och mötesplatser där människor kan dela sina tankar och känslor, och där alla känner sig välkomna.
4. Prioritera psykisk hälsa. Psykisk hälsa bör vara en prioriterad del av vården och utbildningen.
5. Minska stigmat. Att aktivt arbeta för att minska stigmat kring psykisk ohälsa och uppmuntra människor att söka hjälp i tid.

Ullakarin Nyberg är en av flera vardagshjältar i samhället som år efter år enträget fortsätter att arbeta för att främja den psykisk hälsan. Genom att lyssna på hennes insikter och följa hennes råd kan vi alla bidra till att skapa en mer medkännande och inkluderande värld, där varje individ känner sig värdefull och stöttad i sin resa mot psykisk hälsa.

Kort om Ullakarin Nyberg

Ullakarin Nyberg är psykiater, med.dr och suicidforskare, med bakgrund som bröstcancerläkare. I slutet av 2018 får hon beskedet att hon har en snabbväxande bröstcancer, vilket gör att hon tvingas skifta perspektiv från att hjälpa andra till att själv bli patient. I boken ”Livet med bröstcancer” får man ta del av Ullakarin Nybergs egna reflektioner och erfarenheter där fakta varvas med exempel och råd. Boken ger förståelse för bröstcancer och verktyg för att hantera sjukdom och behandling, vilket kan ge en trygghet i allt det svåra. Tidigare har hon skrivit böckerna ”Konsten att rädda liv”, ”Suicidprevention i praktiken” och är medförfattare till ”Konten att mötas”.