Prosit! Smittar barn mer än vuxna?

Förkylning orsakas av ett par hundra olika virus. De vanligaste är syskon, kusiner och bryllingar av släktet rhinovirus. Med dessa lever vi sida vid sida och får små påhälsningar praktiskt taget varje dag. De flesta intrångsförsök märker vi aldrig av, andra upplevs som att något är på väg att bryta ut och i ett fåtal fall blir vi dunderförkylda. Vuxna drabbas mellan två och fem gång per år, barn och skolungdomar upptill tio. Bortåt 30 förkylningar måste det lilla barnet nysa sig igenom innan immunförsvaret är fullfjädrat. I den här artikeln berättar vi mer om vilka vaccin som skyddar barn och du kan lära dig mer om resistenta bakterier.

Virus är en alldeles speciell liten organism, olik alla andra. Den är svår att komma åt med mediciner. Hemligheten sitter i utseendet – organismen är liten till storleken, saknar egen tillverkningsindustri och kan därför inte föröka sig på egen hand. Innanför skalet finns praktiskt taget bara ett nystan arvsmassa. Låter inte speciellt hotfullt om det inte vore för virus unika förmåga att lura sig in i våra egna celler och där blixtsnabbt ta över cellens egen kopieringsmaskin. Ett maskineri som behövs i cellens vardagliga arbete och för celldelning. Väl där masstillverkar virus sin egen arvsmassa, i rasande fart. Inga mediciner är så kraftfulla i kampen mot förkylningsvirus som vårt eget immunförsvar, en fight som vi känner av som snuva, halsirritation och ibland feber.

– Förkylningssymtomen är egentligen en kombination av immunförsvarets reaktion och virus själv, säger Jan Albert professor i virologi vid Smittskyddsinstitutet i Solna.

Ofta startar förkylningen med irritation i svalget och rinnig snuva, den senare anses vara kroppens sätt att få virus ut ur kroppen. Samtidigt rekryteras immunförsvarets första trupper till platsen, städande soldater med krångliga namn, bland annat makrofager. De frisätter inflammatoriska ämnen som cytokiner, prostaglandiner och bradykininer, ämnen som lockar fler försvarsdeltagare till platsen. Med stor sannolikhet är det dessa ämnen som gör halsen raspig, näsan täppt och som retar känselnerver i ansiktsregionen, vilket får oss att nysa.

Frågor om förkylning

Är det då så smart att dämpa förkylningssymtom med läkemedel?

– Avsvällande läkemedel kan man använda utan problem, kroppens immunförsvar fungerar ändå, säger Bertil Marklund docent och specialist i allmänmedicin verksam i Falkenberg. Viktigt är dock att inte ta dem under längre period än de antal dagar som aviseras på förpackningen, eftersom för flitigt användande kan resultera i nästäppa – just det man vill bli av med.

Feber är däremot ett sätt för kroppen att försvaga fienden. Virus trivs i 37 grader men när värmen stiger mår de pyton. Därför finns ingen anledning att konsekvent behandla det förkylda barnet med febernedsättande medicin, så fort tempen går över 38 grader, menar Bertil Marklund.

– Fånga istället upp barnets egen signal. Behandla när det är särskilt påverkat av sin förkylning, inte annars. Det finns barn som leker även vid hög feber, då är det bäst att låta kroppen tackla viruset själv. Med barn som tidigare drabbats av feberkramper i samband med infektion är det annorlunda.

– Här bör man ge febernedsättande medicin direkt när man ser att febern går upp, säger Bertil Marklund. Hur är det då med hosta? Hosta är kroppens sätt att snabbt förflytta virus bort från de djupare luftvägarna och skicka det i riktning mot munnen. Väl där hamnar det i stället i matstrupen och sväljs ner i magens sura miljö, en omgivning som effektivt tar kål på virus.

– En slemmig hosta är ofta tecken på att det finns virus i luftrören och ska inte dämpas med läkemedel, säger Bertil Marklund. Hostan som dröjer sig kvar långt efter att förkylningen gett med sig är däremot något annat. Några dagars hostande gör de förkylda slemhinnorna lättretade och får dem att signalerna flitigare till hjärnan, den så kallade hostreflexen kommer alldeles upp i varv och man hostar av bara farten.

– En sådan hosta fyller ingen funktion och skulle den påverka sömnen kan det vara bra med något som dämpar, säger Bertil Marklund.

Är det lättare att bli förkyld på vintern?
– Ja, det verkar så. När inomhusluften värms upp blir den lite torrare vilket förmodligen gör våra slemhinnor lite skörare och mer känsliga för virus. Inomhus är vi närmare varandra, vilket underlättar virusspridning. Kanske är det också så att vi behöver sol och frisk luft för att immunförsvaret ska fungera optimalt, säger Jan Albert.

Blir man förkyld av att bli nedkyld?
– Nja, ingen har åtminstone lyckats visa vetenskapligt att måttlig avkylning orsakar förkylning. Klart är i alla fall att frisk luft – det blir ingen sjuk av, säger Bertil Marklund.

När ska man gå till doktorn?
– Har febern inte gett med sig på femte dagen bör man söka läkare. Det samma gäller om det förkylda barnet är tydligt slött och inte vill kliva ur sängen. Uppträder barnet förvirrat ska man inte vänta med att söka även om det just insjuknat, säger Bertil Marklund.

Smittar barn mer än vuxna?
– Ja, åtminstone kan det kännas så. Framför allt smittar barnen varandra. Vi vuxna umgås ju inte riktigt på samma sätt, vi bits inte så ofta och slickar inte på varandras saker, och det är ju just så barnen leker, säger Bertil Marklund. Vuxna som inte fått sig en dust förkylningsvirus på riktigt länge ligger också illa till. Nyblivna far- och morföräldrar med öron- och bihåleinflammation har Bertil Marklund gott om i väntrummet.

– Ofta kan det vara uppåt en trettio år sedan farmor och farfar fick en så stor dos förkylningsvirus som barnpassning innebär. Då har deras förkylningsantikroppar hunnit bli ganska vissna, säger Bertil Marklund. Efter ett par vändor är dock immunförsvaret välrustat igen, även om dess förmåga minskar något med åren.

Påverkar stress immunförsvaret?
Förkylning efter en stressig period är snarare regel än undantag för många. Riktigt hur det hänger ihop är inte fullt känt. Tydligt är däremot att stress påverkar immunförsvaret negativt, både när det gäller att ta itu med förkylningsvirus och att läka sår.

Universalmedicin mot virus?
Någon medicin som angriper förkylningsvirus snabbare och mer effektivt än immunförsvaret själv finns ännu inte.

– Visst är det lite skämmigt att vi ännu inte lyckats, säger Bertil Marklund. Ett sådant forskarlag skulle ju dessutom bli mångmiljardärer. Men utmaningen är stor, medicinen skulle behöva fungera på bortåt ett par hundra olika virus. Visserligen är de vanligaste ganska nära släkt men inte tillräckligt nära. Eftersom förkylning är en förhållandevis lindrig åkomma skulle vi förmodligen bara acceptera en medicin med milda biverkningar om ens några.

Manlig förkylning då?
Om detta säger vetenskapen ingenting alls, förvånande nog. En och annan kvinna skulle nog annars betala en rejäl slant för en fungerande medicin.

Referenser

Understanding the symptoms of common cold and influenza. Ron Eccles. Lancet Infections Diseases 2005; 5:718-725.
Fortnightly review: Treatment of the common cold. Sherif Mossad. BMJ 1998; 317:33-36.
Non-antibiotic treatments for upper-respiratory tract infections (common cold). B Aroll. Respiratory Medicine 2005; 99: 1477-1484.
Echinacea for preventing and treating cold The Cochrane colla boration 2006.
Prosit! En bok om förkylning från Apoteket. Apoteket AB 2004.