– Bästa möjliga stabila blodsocker är målet. Medelblodsockret kan se bra ut även om det pendlar mycket. Personer med diabetes vill helst ha ett stabilt blodsocker, det är jobbigt när det sjunker och stiger, säger Katarina Eeg-Olofsson, medicine doktor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Långtidsblodsocker, det så kallade HbA1c-värdet som är ett mått på medelblodsockret under de senaste 2–3 månaderna, visar en medelsituation, medan TIR speglar hur mycket tid man faktiskt ligger i sitt målområde. Målet är att blodsockernivåerna ska ligga inom referensintervallet 4–10 mmol/l (för vuxna) under minst 70 procent av tiden.
Det finns olika sätt att bli bättre, bättre insuliner, kontinuerlig glukosmätning och pumpar. Det utvecklas också smarta insulinpennor, som man kan ladda ner data från just för att få mer tid inom målområdet.
Förebygger framtida komplikationer
HbA1c har länge använts inom diabetesvården som ett nyckelutfall för att kunna förutsäga utvecklingen av och risken för långtidskomplikationer hos personer med diabetes. Eftersom TIR är ett relativt nytt mått har det inte publicerats så många studier som visar på sambandet mellan TIR och långtidskomplikationer men studier som kommit under hösten visar på ett positivt samband mellan TIR och användande av moderna insuliner.
Lågt blodsocker, eller hypoglykemi som är den medicinska termen, är en vanlig komplikation och uppstår om blodsockervärdet sjunker kraftigt och kan i värsta fall leda till koma. Hyperglykemi, det vill säga högt blodsocker kan på lång sikt leda till komplikationer som nedsatt syn, njursvikt, försämrad blodcirkulation och hjärtkärlsjukdomar.
– Patienten vill att blodsockret ska ligga stabilt på en bra nivå, det blir ett sätt för patienten att veta att jag mår bra och mitt värde ligger på en bra nivå. Har man mycket tid i målområde så ligger sannolikt även medelblodsockret, HbA1c, på bra nivåer, och på sikt bidrar det till minskad risk för komplikationer, säger Katarina Eeg-Olofsson.
Håll koll på blodsockerkurvan
För personer med typ 1-diabetes är regelbunden mätning av blodsocker det enda sättet att på ett säkert och effektivt sätt kontrollera blodsockernivåerna.
– Blodsockerkurvan, eller censorkurvan, tittar man på flera gånger om dagen. Det finns ett skäl att folk tycker att det är smidigt att ha det i sin telefon, har man en kontinuerlig glukosmätare ska man scanna minst fyra gånger per dag och helst fler, säger Katarina Eeg-Olofsson.
För att bättre kunna följa upp patienternas värde är tid i målområde (TIR) sedan juni 2020 med i Nationella diabetesregistret (NDR). Katarina Eeg-Olofsson hoppas att vårdpersonalen bättre ska kunna följa patienternas resultat.
För en person med typ 1-diabetes som för ofta hamnar utanför sitt målområde finns mycket hjälp att få. Ökad förståelse för hur kost, motion och insulin hänger samman tycker Katarina Eeg-Olofsson är viktigt.
– Insulindoserna kan behöva justeras i förhållande till hur man äter och rör sig, säger hon.
Hon påpekar att alla patienter har rätt att vara med och påverka sin egen behandling.
– Det kan du absolut. Den moderna behandlingen vi har idag, i form av insuliner, kontinuerliga mätare och pumpar, den ska man kunna ta del av, säger Katarina Eeg-Olofsson.
Moderna insuliner kan förbättra tid i målområdet
Under den europeiska diabeteskongressen, EASD, presenterades i höstas flera studier om utvecklade tekniker och moderna insuliner som ytterligare kan förbättra tid i målområde. En av studierna är Switch PRO som visar att patienterna med ett modernt basalinsulin kunde hålla sig i målområdet 72 procent av tiden, jämfört med 70,7 procent för det äldre insulinet som studerades.
