De första fallen av PI-IBS uppmärksammades redan under andra världskriget då brittiska soldater återvände efter att ha drabbats av bakteriell Dysenteri, och därefter utvecklade de IBS-liknande symtom. På senare tid har det förekommit liknande fall efter att personer har drabbats av Campylobacter, Salmonella och Shigella infektioner, vanligtvis efter att ha ätit smittad mat eller vatten eller blivit smittade av andra personer eller djur. Efter en bakteriell maginfektion ökar risken att få IBS. De flesta utvecklar IBS-D (diarré) eller IBS-M (växlande avföring). Mer sällan utvecklar man IBS-C (förstoppning).
Vad orsakar PI-IBS?
Orsaken tros vara att kroppen inte har förmågan att i rätt tid stänga av den inflammatoriska process som sker när främmande bakterier intar kroppen. En låggradig inflammation kvarstår under flera år och utvecklas till IBS. Ju längre och svårare initial infektion, desto större verkar risken vara för att utveckla PI-IBS. Även bakteriernas förmåga att producera toxin påverkar. Faktorer som kön, ålder och psykologiska faktorer hos den drabbade spelar roll. Man misstänker även att det finns en genetisk faktor inblandad. Många av de drabbade kan förmodligen bli friska från sin PI-IBS utan specifik behandling, men det kan ta flera år.
En tidigare publicerad studie i tidningen ”Gut” (2010) visade att PI-IBS symtom kvarstod 8 år efter en vattenburen Dysenteri. Vi träffar ofta personer som fått IBS efter en magsjuka. Vissa vet inte ens om det, men när de börjar tänka efter så inser de att symtomen startade just i samband med en resa utomlands.
Studie om PI-IBS vid Örebro universitet
Det pågår studier om PI-IBS vid Örebro universitet. Syftet är att försöka hitta orsaker till PI-IBS och sedan kunna utveckla preventiva och botande åtgärder för de patienter som drabbats av sjukdomen. Hypotesen i studien är att den ursprungliga infektionen rubbar balansen mellan patientens immunsystem och de naturligt förekommande bakterierna som finns i tarmen. Studien har visat att bakterierna i tarmen har många immunreglerande funktioner. De stabiliserar epitelbarriären som utgör gränsen mellan tarmen och kroppens vävnader och stimulerar T- celler som har antiinflammatoriska effekter och reglerar vårt immunsvar.
Ett förändrat läckage av epitelet vars celler är ihopkopplade med täta fogar skulle kunna vara en förklaring till varför man ser ett förändrat immunsvar. Därför ska nu fortsatt utredning visa om genomsläppligheten kan ha ökat på grund utav ett förändrat beteende hos proteinerna som binder samman epitelcellerna. Studierna visar tydliga fysiologiska förändringar i tarmen och att det finns ett samband mellan stress och PI-IBS. Forskarna har tagit prover från obehandlade tarmar och jämfört prover från tarmslemhinnan med avföringsprover. Bakteriefloran hos patienterna med PI-IBS visade sig skilja sig inte bara från friska deltagare utan även från andra IBS-patienter.
Hur behandlas PI-IBS?
Eftersom symtomen är desamma som vid “vanlig” IBS använder vi kostbehandlingen FODMAP initialt för att minska symtomen. Efter det brukar vi lägga till en bra probiotika för att stärka upp tarmfloran och få den i balans igen.
Med dessa åtgärder blir de flesta av med symtomen betydligt snabbare än de 6-8 år som de annars kan ta.
