Det är forskare vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) som har tittat närmare på hur man kan effektivisera vårdapparaten inför befintliga som kommande utmaningar.
Två viktiga faktorer
Marie Persson är forskare i datavetenskap vid BTH och hon har under flera år tittat på hur den svenska sjukvården skulle kunna effektiviseras. I den forskning Marie Persson har bedrivit har hon landat i att två viktiga faktorer kan påverka effektiviteten på en operationsavdelning.
Det handlar om att dels minska tiden mellan två operationer, den så kallade bytestiden och dels om logistik. Marie Persson menar att dessa två faktorer minskar belastningen på vårdsektorn.
Optimera tiden
Genom att optimera tiden då själva operationen utförs (“knivtiden) med så kallade parallelloperationer kan man minska bytestiden. Det skulle i praktiken innebära att om två operationer är planerade i samma operationssal skulle dessa kunna överlappa varandra. Detta sker genom att ett operationsteam börjar förbereda nästa operation innan den första är slutförd.
Marie Perssons forskning visar att det skulle ge samma effekt som att öppna ytterligare en operationssal vilket dels skulle innebära att man vinner värdefull tid, minskar operationsköerna och även kan dra ner på personalens arbetsdag till sex timmar.
Bättre planering och logistik
Den andra faktorn är relaterad till den första då en sådan överlappning med parallella operationer kräver såväl noggrann planering som förbättrad logistik inom vården. Marie Persson säger i en kommentar att genom det handlar om att planera personalens arbete på ett effektivare sätt utan att riskera vårdkvaliteten men att man då även måste se över logistiken.
Marie Persson menar att just planering kring logistik inte är så vanligt inom vården.
Effektivare planeringssystem
Förutom att tidsoptimera operationera samt se över logistiken kan man även arbeta med mer intelligenta operationsplaneringssystem. Genom att låta systemen ta hänsyn till fler faktorer kan vården bli mer effektiv menar Marie Persson.
Mer intelligenta operationsplaneringssystem skulle kunna tas fram genom att använda den information som finns att utvinna i den data som kontinuerligt genereras i de digitala vårdsystemen, information som skulle kunna vara mycket värdefull.
Möta kommande behov
Marie Persson och hennes forskarkollegor har fått en halv miljon kronor från innovationsmyndigheten Vinnovas program för utvecklingsdriven innovation.
Genom datavetenskapliga metoder som forskas fram vill man få fram prognoser om framtiden. Dessa prognoser är avgörande för hur framtidens sjukvård ska utvecklas och möta kommande behov.