Den är vanligast hos personer med judiskt ursprung. Sjukdomen kan drabba alla delar av tarmen men är vanligast i sista delen av tunntarmen, men ses ibland även i den högra delen av tjocktarmen. Den kan också ibland ses utanför tarmen. Inflammationen sträcker sig genom alla tarmlager, detta i motsats till ulcerös kolit som i regel endast berör tarmslemhinnan. Typiskt är också att sjukdomen inte förekommer heltäckande i området utan oftast fläckvis.
Orsak till Crohns sjukdom
Orsaken är komplex och anses bero på en samverkan mellan ärftlighet, bakterier och immunitet (Shanahan et al 2002). Förekomst i släkten av Crohns sjukdom eller ulcerös kolit ses i cirka 40 procent av fallen. Man har hittat misstänkta gener på särskilt kromosom 16 men också på kromosom 3, 7 och 12. Inflammationen uppkommer genom en onormal immunreaktion mot (skadliga) bakterier hos ärftligt disponerade. Bland mikroorganismer som misstänks kunna medverka vid uppkomst av sjukdomen märks en variant av pseudomonas och Mycobacterium avium undergrupp paratuberculosis. Aktuell forskning (Autschbach et al 2005) ger stöd för att den sistnämnda mikroorganismen skulle kunna få stor betydelse. Man har i flera fall lyckats isolera denna organism från förändringarna vid Crohns sjukdom. Ett fragment av organismen kallat MAP ses i 52% av fallen i den sjuka vävnaden. Mikroorganismen finns ofta i vår födoämneskedja (mjölk, kött, vatten). Antikroppar mot MAP-fragmentet ses ofta vid sjukdomen. Behandling med speciella antibiotika (makrolider) kan ofta förbättra sjukdomen.
Vissa virus, särskilt mässlingsvirus, har också misstänkts medverka. Vid uppkomsten av sjukdomen deltar inflammatoriska ämnen som tumörnekrotisk faktor-alfa (TNF-alfa) och interleukin-1 (IL-1).
Någon form av immunologisk rubbning anses ligga bakom uppkomsten av sjukdomen. Några studier har påvisat en nedsatt s k immuncellsförmedlad immunitet. Andra menar att det föreligger en ökad aktivitet av s k T-suppressor-celler. Åter andra har talat om att en försämrad förmåga att ta upp celldelar (fagocytos) skulle ligga bakom. Mest stöd har forskning om störd balans mellan s k T-hjälparceller fått. De två typerna av dessa immunceller är Th1 och Th2. Normalt skall det finnas en bra balans mellan dessa två typer. Vid Crohns sjukdom föreligger en övervikt av Th1-celler. Detta leder till ökad bildning av inflammatoriska ämnen som tumörnekrotisk faktor-alfa (TNF-) och interleukin 6 (IL-6) och interleukin 12 (IL-12).
Enligt en ny teori (Marks et al 2006) skulle ett svagt immunförsvar öka risken för ansamling av tarminnehåll.
Detta skulle leda till en minskad bildning av det skyddande ämnet alfa-defensin. Det ökade tarminnehållet skulle nu kunna försämra slemhinnebarriären med uppkomst av kronisk inflammation och bildande av speciella härdar (granulom). Forskarna har sett minskad ansamling av en viss typ av vita blodkroppar med i stället fler ”storätare” (makrofager). Dessa sistnämnda har sämre skyddsfunktion. Forskarna fann en minskad ansamling av dessa vita blodkroppar med 79% och antalet interleukin-8 positiva celler var minskad med 63%. Om denna teori stämmer skulle det inte vara bra att behandla Crohns sjukdom med immunhämmande ämnen utan i stället ge interleukin-8 som drar till sig vita blodkroppar och ämnen som ökar blodflödet som sildanafil (Viagra). Kanske skulle också det L-argininrika preparatet L-Argiplex kunna ha en positiv effekt.
Rökning ökar risken för Crohns sjukdom. För ulcerös kolit ses ofta motsatt effekt.
Symtom – Crohns sjukdom
Bland symtomen märks buksmärta, diarré, tarmblödning och tarmvred. Återkommande perioder med feber ses i 50%. Fistlar och fullständig öppning (perforation) ut till bukhålan kan uppkomma med bukhinneinflammation, ett ofta livshotande tillstånd som följd. Risken för tjocktarmscancer är ökad tre gånger. När sjukdomen börjar i barndomen är de vanligaste följderna hämmad tillväxt och fysisk utveckling.
Behandling vid Crohns sjukdom
Botande behandling saknas. Man försöker med olika anti-inflammatoriska läkemedel (kortisonpreparat; sulfalazin; metronidazol; cyklosporin) med varierande framgång. Dessa medel har en hel del mindre trevliga biverkningar. Flera studier har visat att behandling med TNF-alfa-hämmare Infliximab (Remicade); Enbrel) kan ha god effekt i cirka 70 procent av fallen (Mamula et al 2002). Dessa hämmare är dock mycket dyra och de har nackdelen att de måste injiceras. Kirurgiskt avlägsnande av partier drabbade av kraftig förträngning är mycket vanlig. Det finns också ökat stöd för förebyggande och terapeutisk effekt med probiotiska bakterier (Shanahan et al 2002).
En tidigt förvärvad bra probiotisk tarmflora stimulerar tarmens immunsystem på ett positivt sätt. I immunförsvaret ingår två typer av s k T-hjälparceller. De kallas Th1 och Th2. Normalt skall det finnas en bra balans mellan dessa två typer. Probiotiska bakterier gynnar en sådan balans särskilt om bra probiotiska bakterier tidigt programmerar tarmens immunförsvar. Vid Crohns sjukdom finns en övervikt av Th1-celler. Dessa bildar inflammatoriska ämnen (IL-6, TNF-alfa och IL-12) som kan leda till uppkomst av sjukdomen. För att sjukdomsframkallande bakterier skall kunna ge skada är det en förutsättning att de kan fästa vid tarmslemhinnan. En bra uppsättning av probiotiska bakterier förhindrar detta och bör på så sätt minska risken för sjukdomen.
Försök med probiotiska bakterier i djurmodeller för Crohns sjukdom har visat mycket lovande resultat. I en översiktsartikel om Crohns sjukdom i den tunga medicinska tidskriften Lancet (Shanahan et al 2002) sägs i sammanfattningen att en terapeutisk manipulering av tarmfloran med probiotika är ett realistiskt behandlingsalternativ. Mycket mer forskning behövs dock.
Åter igen vill jag betona den stora betydelsen av en tidigt förvärvad bra probiotisk tarmflora genom en normal förlossning och genom att den gravida kvinnan före förlossningen tillförsäkrar sig om en bra uppsättning av probiotiska bakterier i sin slida och ändtarm. Jag tror att detta skulle kunna ge en bra balans på immunsystemet och på så sätt minska risken för Crohns sjukdom.
Det finns också en hel del stöd för att fiskolja kan ha en positiv effekt. En av de omega 3-fettsyror som finns i fiskoljor har visat ha en stark antiinflammatorisk effekt, något som kan vara positivt vid Crohns sjukdom. En kombination av probiotiska bakterier och fiskolja kan dock enligt mig starkt rekommenderas. Som vanligt vore det intressant med mer forskning på detta.
Detta är ett utdrag ur boken “Sköna magkänslor”.
Gå till nästa kapitel här
