Kött från dödade djur ruttnar relativt snabbt. Man hade sannolikt lärt sig att om man förvarade köttet i gropar i marken och täppte till lufttätt så fick man en fermentering med betydligt förlängd tid till förruttnelse.
Det har beräknats att det dagliga intaget av probiotiska bakterier under denna tid var ända upp till en halv miljon gånger så stort som i dag. Vårt minskade intag av sådana bakterier anses vara en av de förändringar som förklarar den starkt ökade förekomsten av många sjukdomar i våra dagar. Hit hör bland annat allergiska och inflammatoriska sjukdomar, separat beskrivet längre fram i boken.
Nämns redan i bibeln
Hälsoeffekter av levande bakterier, särskilt mjölksyrabakterier (laktobaciller), i födan har en lång historia. I den persiska versionen av Gamla Testamentet (1:a Mosebok 18:8) sägs att Abrahams långa livslängd berodde på förtäring av sur mjölk. År 76 f Kr rekommenderade den romerske historiken Plinius den äldre intag av fermenterade (jästa) mjölkprodukter vid behandling av mag/tarminfektion.
Kapten Cook använde med stor framgång surkål vid sina resor
Åren 1767-1770 genomförde kapten James Cook sin berömda världsomsegling, då han också upptäckte Nya Zeeland. Ett stort problem under långa resor var skörbjugg (brist på vitamin C och flavonoider) och mag/tarmproblem med kräkning och diarré. Dessa tillstånd orsakade många dödsfall. Under seglatsen använde sig Cook av mjölksyrad kål som dels tillförde probiotiska bakterier, dels stabiliserade C-vitaminet och flavonoiderna i kålen. Under de tre år som seglatsen varade dog inte en enda sjöman av sjukdom. Kapten Cook erhöll vid hemkomsten dåtidens största vetenskapliga utmärkelse, Copleyska medaljen. Anledningen var inte i första hand världsomseglingen, utan att han infört den hälsobringande surkålen i sjöfarten. Redan i den unga mikrobiologin i slutet av 1800-talet förklarades hälsoeffekterna av vissa bakterier med påverkan på den mikrobiologiska balansen i tarmen. Den som grundlade det probiotiska synsättet var Metchnikoff vid Pasteur-institutet i Paris 1908. Han blev också Nobelpristagare. Den mikroorganism som han propagerade för, Lactobacillus bulgaricus, visade sig dock vara en dålig probiotisk bakterie, men själva idén om tarmflorans stora betydelse har dock visat sig vara riktig.
Detta är ett utdrag ur boken “Sköna magkänslor”. För att ladda ned boken
klicka här!
Gå till nästa kapitel här
