Nyttiga bakterier ger balans

Magen och tarmarna är det kraftcentrum ur vilket den övriga kroppen hämtar näring och energi. Hur väl detta fungerar beror till stor del på tarmflorans sammansättning, det vill säga hur bakterierna samverkar. Genom mag-tarmkanalen passerar cirka 50 ton mat under ett liv.

I den cirka 6 meter långa tarmkanalen lever och verkar bortåt ett kilo bakterier, en del ohälsosamma men, till vår lycka, de allra flesta är hälsosamma bakterier som med gemensamma ansträngningar håller de ohälsosamma bakterierna i schack.

Tarmens inre miljö

En bra bakteriebalans är en förutsättning för en god hälsa. Balansen påverkas av vår livsstil och våra kostvanor. Överanvändningen av antibiotika, den kraftigt ökade konsumtionen av socker, godis, läsk, vitt bröd rubbar bakteriebalansen och gör att kroppen fungerar sämre. Den blir stressad, får lättare infektioner och får allt svårare att försvara sig mot angrepp från olika håll. Resultatet blir bland annat förstoppning, diarré, magsmärtor och gasbildning. Balansen mellan hälsosamma och ohälsosamma bakterier beror på den näring de får.

– Det finns tio gånger fler bakterier i tarmen än kroppen har celler, berättar Bengt Björkstén, professor i barnmedicin och allergiprevention vid Karolinska Institutet. Det finns över 500 olika sorters bakterier och var och en av dem består av mängder av individuella stammar.
Varje individ har sitt eget dynamiska ekosystem i tarmen som hos den enskilde individen är förbluffande stabilt. I detta system finns mjölksyraproducerande bakterier, bland annat laktobaciller. De har funnits där så länge det funnits däggdjur på jorden.

– Sedan några år tillbaka har forskarna börjat fundera över om vissa bakterier faktiskt har direkt hälsofrämjande egenskaper. Då har man velat definiera vissa bakterier som probiotika, bakterier som har hälsofrämjande egenskaper utöver sitt rena näringsvärde. Probiotika är då substanser som stimulerar uppkomsten av en gynnsam tarmflora (kan vara stärkelse och sockerarter som går till tjocktarmen och fungerar som näring).

Probiotika

Sedan några år tillbaka har ett antal bakterier, probiotika, patenterats och producerats. Man hävdar att de har speciellt gynnsamma effekter. Bengt Björkstén menar att det är svårt att säga om just dessa bakterier är mer gynnsamma än om man till exempel syrar grönsaker hemma. Man har dock gjort ordentliga kliniska undersökningar på probiotiska bakterier och funnit att de dels förkortar sjuktiden för spädbarn som har fått diarré och dels att de har en profylaktisk skyddseffekt mot den diarré man kan få i samband med antibiotikabehandling. Detta vet man med säkerhet, markerar Bengt Björkstén.

– Det finns funderingar på om laktobaciller kan påverka immunförsvaret i gynnsam riktning, fortsätter han. Här måste vi vara väldigt försiktiga. Det finns mycket anekdotisk information i form av kliniska intryck som är intressant och det finns ett antal djustudier som visar att olika probiotiska bakterier påverkar vissa immunologiska mekanismer i tarmen. Om råttor inte har bakterier i tarmen har de svårare att utveckla immunologisk tolerans mot olika ämnen i maten som kan framkalla allergi. Helt klart är att den mikrobiella floran i tarmen är den viktigaste miljöfaktorn för att immunsystemet ska mogna och fungera optimalt.

– När det gäller allergier finns det studier som tyder på att laktobaciller kan vara gynnsamt både när man vill behandla eksem hos spädbarn och förebygga allergiutveckling, men det finns inga resultat som visar att det skyddar mot allergi i övrigt, tillägger Bengt Björkstén.

Lactobaciller källa till hälsa?

Lactobaciller är en gammal välkänd källa till hälsa. De har konsumerats genom århundradena i form av yoghurt, ost, olika spannmålsprodukter och grönsaker. Produkter som innehåller lactobakterier, probiotika, har blivit en snabbt växande marknad. I livsmedelsaffärerna kan man köpa Hälsofil, BRA-fil, Bifilus, Dofilus, ProVivas frukt- och bärdrycker som innehåller lactobaciller, men man kan också få de nyttiga bakterierna i form av tabletter.

Alla lactobaciller får dock inte kallas probiotika – bara de som överlever magsäckens sura miljö, saltsyrans angrepp, matsmältningsenzymer och galla innan de når tunn- och tjocktarm. En av bakteriearterna inom gruppen lactobaciller är Lactobacillus reuteri. Bakterien upptäcktes av två forskare i Uppsala för drygt 15 år sedan. De fann att bakterien slog ut sjukdomsaltstrande bakterier, till exempel salmonella, listeria och campylobakter.

Bakterien verkar dels genom att producera en kraftfull antibiotika, reuterin, dels genom att stärka tarmslemhinnan och skapa en god tillväxtmöjlighet för andra hälsosamma bakteriestammar. Genom resultat från över 120 vetenskapliga studier har det bland annat visats att Lactobacillus reuteri skapar god balans i magtarmkanalens bakterieflora, effektivt bekämpar sjukdomsframkallande bakterier i magen, minskar risken för diarré, barndiarré såväl som rotavirusdiarré och ökar mängden reglerande immunförsvarsceller i tunntarmen.

Sämre hygien?

När man undersökt estniska barn i Estland fann man att de har mer av lactobaciller i tarmfloran än svenska barn och betydligt färre har allergiska besvär. Resultat från en annan svensk studie visar även den att barn som växer upp i antroposofisk miljö och går i Waldorfskolor har hälften så stor risk att utveckla en allergi jämfört med barn i vanlig kommunal skola.

– Man kan inte hävda att det var för att de estniska barnen hade fler lactobaciller i tarmen än de svenska barnen som de hade färre allergibesvär, slår Bengt Björkstén fast. Vad man dock kan säga är att den inre miljön i tarmen sannolikt är betydligt viktigare än den yttre miljön när det gäller risken att få en allergi.

– För att kunna säga att lactobaciller är bra och andra bakterier är dåliga måste vi visa detta i nya studier. Vi genomför just nu en studie på 230 svenska spädbarn med allergi i släkten. Vi har delat in dem i två grupper. En månad före förlossningen fick hälften av mödrarna en lactobacill (lactobacillus reuteri), den andra hälften fick sockerpiller (placebo). När barnet föddes fick hälften av dem lactobacillen reuteri den andra hälften placebo. Sex månader har gått och om ytterligare ett och ett halvt år avslutar vi studien och ska börja titta på resultaten.

– Detta kan vara en möjlig väg att i framtiden kunna förebygga allergier hos spädbarn, men jag vill ändå inte väcka alltför stora förhoppningar förrän vi har bättre kunskap. För närvarande har vi inga metoder att förebygga allergiutveckling alls, så jag hoppas att det här kan bli en väg i framtiden, avslutar Bengt Björkstén.

Balanserad tarmflora

Det är viktigt att ha en balanserad och hälsosam tarmflora. Stress och dåliga matvanor påverkar tarmfloran negativt. Därför är det bra att fylla på med de hälsosamma bakterierna varje dag antingen genom rätt kost, via functional foods eller tabletter. Det har blivit ”inne” att bry sig om de små bakterierna.

Matsmältningens ABC

Underlätta matsmältningen: Tugga maten ordentligt i stället för att skölja ner den. Matsmältningsenzymerna når annars bara matens yttre lager. Resten hamnar i tjocktarmen och orsakar obehagliga jäsningsprocesser. Magsäcken bör inte fyllas till mer än 80 procent.

Ät mycket fibrer: Maten bör passera på 20-24 timmar för att minimera jäsningsprocesser. Ju mer fibrer, fullkorn, grönsaker och frukt födan innehåller desto snabbare passerar den. Kött och fisk tar längre tid och äter man för lite fibrer och för mycket fett kan det ta upp till dubbla tiden. En frisk matsmältning innebär att tarmen tömmer sig minst en gång om dagen utan besvär.

Motionera: Regelbunden motion (minst 20 minuter varje dag – motion är friskvara) stimulerar även tarmens rörelser.

Sträva efter lugn och ro: Koppla av och njut av maten. En stressad mage tar upp näring mycket sämre. Är man upprörd, arg eller irriterad smälter man maten dåligt.