Exempel på kost rik på mjölksyrebakterier
I Östasien finns idag mångtusenåriga traditioner att äta och dricka fermenterade produkter.
Majs-baserad kost
Ogi (Afrika), Kenkey (Ghana), Pozol (Mexiko)
Hirs-baserad kost
Kuna-zarki
Kassava-baserad kost
Gaari och lafun (Afrika), Agbéli mawè (Benin), Peujeum (Indonesien)
Bladgrönsaks-baserad kost
Kimchi (Korea), Gunduk (Indien)
Baljväxt/bön-baserad kost
Iru och ugba (Afrika), Idli och dhokla (Indien)
Med tanke på de probiotiska bakteriernas stora betydelse för vår kropp skulle man förvänta sig ett mycket stort utbud av födoämnen med innehåll av sådana bakterier. Även om en ökning är på gång är dessa relativt begränsade med främst yoghurt, fil och olika fruktdrycker men också i mindre omfattning salami, isterband, surkål, andra mjölksyrade grönsaker och surströmming.
Ensam är inte alltid starkast
Efter att ha gått igenom litteraturen på området och ha diskuterat saken med ledande svenska och internationella experter är jag mer övertygad än någonsin om att en blandning av probiotika är mycket bättre än en enstaka probiotikastam (Bengmark och Cedgård. Personlig information).
Varje bakteriestam har sina älsklingsställen där de kan fästa vid tarmslemhinnan och göra sina positiva saker. Var i tarmen de placerar sig beror på bland annat surhetsgrad (pH), frånvaro av syre (eller förmåga att tåla låga halter av syre), temperatur och näringstillgång. Från tunntarmen till slutet av tjocktarmen/ändtarmen sker successivt en minskning av syret. Vissa stammar tål inte syre och placerar sig därför i den andra delen av tjocktarmen.
I den första delen av tjocktarmen är pH-värdet 3-5. Här trivs Laktobaciller. I den tvärgående delen av tjocktarmen är pH-värdet cirka 5. Här trivs bland annat probiotiska streptokocker. I den nedåtstigande delen av tjocktarmen är pH 5-7. Här trivs Bifidobakterier. Den mesta forskningen är av praktiska skäl gjord med enstaka stammar. Fördelen med att använda en enda stam i forskningen är att man vet att den eventuella positiva effekten beror på denna stam. Teoretiska skäl och resultaten från studier med en blandning av flera stammar (plus prebiotika) talar dock starkt för att en genomtänkt blandning av flera typer av probiotika kan göra mycket mer. En forskargrupp i Lund har visat att en blandning med flera olika stammar gav bättre effekt vid svåra tillstånd i buken jämfört med enstaka stammar.
Probiotika har redan hög status hos forskare och myndigheter
Egenvårdsprodukter har ofta svårt att accepteras av skolmedicinen. Probiotika har här ett mycket gynnsammare läge. Professor Sven Lindgren vid Livsmedelsverket är en ledande expert på dessa bakterier. WHO och FN’s födo- och jordbruksorganisation (FAO) har starkt uppmärksammat probiotikans stora potential, inte minst för att till ett lågt pris förhindra ofta dödande diarréer i U-länder. Hösten 2001 ordnade man ett expertmöte i Argentina som resulterade i en omfattande rapport (Scandinavian Journal of Nutrition 2001; 45: 58-75). Tidningen Svensk Näringsforskning / Scandinavian Journal of Nutrition och Läkartidningen har också nyligen uppmärksammat området med flera översiktsartiklar. I september 2005 utkom en fantastisk bok om probiotika och prebiotika författad av ledande magtarmexperter i USA (Friedman et al 2005). Det finns alltså redan nu starkt stöd bland experterna. Man betonar dock att det krävs mycket mer forskning. Det finns dock undantag inom skolmedicinen. Våren 2006 utkom en utmärkt bok med titeln Magens språk – en bok om krånglande magar. Fakta och goda råd. Författare är professor Lars Fändriks, Göteborgs universitet. Boken är en mycket rik källa till kunskap om mage/tarm, dess funktioner och olika problem. Det stora området probiotika behandlas tyvärr mycket styvmoderligt med några få rader där han bl a skriver ”övertygande medicinsk bevisning saknas i stor utsträckning”.
Detta är ett utdrag ur Olle Haglunds bok “Sköna magkänslor”.
Klicka här för att läsa boken!
Gå till nästa kapitel här
