Traditionella läkemedel får stå åt sidan när Läkemedelsverket istället väljer att rekommendera nya blodförtunnande läkemedel, noak, vid nyinsättning.
Sätts in för att förebygga risken för proppbildning och stroke
Man beräknar att omkring 3,6 procent av den vuxna befolkningen, cirka 270 000 personer, lever med diagnosticerat förmaksflimmer. Drygt hälften av dessa behandlas med blodförtunnande läkemedel. Behandling med blodförtunnande läkemedel sätts in för att förebygga risken för proppbildning och stroke och det är inte ovanligt att man även efter att ha behandlat förmaksflimmer får fortsätta att äta blodförtunnande läkemedel.
Förutom personer med förmaksflimmer löper även personer som är över 65, har högt blodtryck och/eller hjärtsvikt, diabetes eller tidigare inslag av blodpropp och hjärtinfarkt, större risk för proppbildning.
Nya orala antikoagulantia
Idag domineras behandlingen sedan många år tillbaka av ett specifikt läkemedel och förutsatt att man följer behandlingsriktlinjerna är det välfungerande men risken att drabbas av blödningar ökar vid behandling med detta läkemedel.
De senaste åren har nya blodförtunnande läkemedel introducerats, nya orala antikoagulantia (noak). Dessa behöver inte övervakas lika frekvent och anses som mer lätthanterliga då de inte interagerar lika mycket med andra läkemedel eller livsmedel.
Finns behov av nya rekommendationer
Hos Läkemedelsverket såg man ett behov av rekommendationer då noak skiljer sig åt och man inte tidigare har haft några behandlingsrekommendationer vid just förmaksflimmer.
När man sätter in en ny behandling rekommenderar Läkemedelsverket nu noak före det nuvarande mest använda blodförtunnande läkemedlet då noak har visat sig erbjuda minst lika effektivt strokeskydd men med en lägre risk för biverkningar som allvarliga blödningar, till exempel hjärnblödning.
Inkluderar riktlinjer för antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer
Man har i dagsläget inte någon rekommendation för när patienter på det befintliga traditonellt dominerande läkemedlet bör byta till noak och rekommendationen gäller inte alla patienter. Det finns patientgrupper som inte ska behandlas med noak, till exempel de med mekanisk hjärtklaff.
De nya behandlingsrekommendationerna har tagits fram i samverkan med Socialstyrelsen som sedan 2015 inkluderar riktlinjer för antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer i de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård.
