De uppdaterade riktlinjerna har tagits fram betydligt snabbare än vanligt enligt en ny modell där några områden i taget ses över.
Ökad erfarenhet
Erfarenheten när det gäller långtidseffekter och säkerhet har ökat för de nyare glukossänkande läkemedlen generellt, det skriver Socialstyrelsen i ett uttalande. Ett par av läkemedlen har dessutom visat sig ha extra god effekt hos personer med diabetes som även har drabbats av hjärt-kärlsjukdomar. För den patientgruppen är därför just dessa preparat särskilt motiverade.
– Vi lyfter de nya preparaten eftersom erfarenheten har ökat och att vissa av preparaten visat sig ha särskilt gynnsam effekt hos patienter som har hjärt-kärlkomplikationer, enligt nya studier, säger Erik Åhlin, projektledare för Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer för diabetesvård.
Operation ger långvarig effekt
Fetmakirurgi har också fått en något högre prioritet än tidigare, men fortfarande finns en del osäkerhet om effekterna på längre sikt och om den livslånga uppföljning som krävs efter operationen.
– Nya forskningsresultat pekar på att många personer med diabetes är fria från sin sjukdom fem år efter att de opererats, säger Erik Åhlin.
En av våra vanligaste folksjukdomar
Diabetes är en av våra allra vanligaste folksjukdomar. Man räknar med att vården av de omkring 450 000 personer som har diabetes årligen kostar samhället drygt 9 miljarder kronor. Typ 2-diabetes är en sjukdom där vår livsstil har stor inverkan. En livsstil som i flera fall även bidrar till andra hälsoproblem.
– I riktlinjerna lyfts därför även rekommendationer som syftar till en hälsosammare livsstil, exempelvis ökade insatser för att stödja patienter att sluta röka, börja med fysisk aktivitet och skaffa sig goda kostvanor, säger Erik Åhlin.
I samarbete med Diabetesförbundet
Rekommendationerna för diabetesvård tas nu fram enligt en ny förvaltningsmodell för nationella riktlinjer. Enligt den görs justeringar inom några områden i taget, där nya studier och ny kunskap visar att det behövs. På så sätt kommer uppdateringen framöver att ske oftare och genomföras snabbare.
– I prioriteringsgruppen som värderar kunskapsunderlagen och kommer fram till hur angelägen en viss åtgärd bör vara ingår nu såväl sakkunniga experter som representanter från Diabetesförbundet som företräder patienterna, vilket är väldigt bra och givande, säger Erik Åhlin.
I riktlinjerna konstaterar Socialstyrelsen även att kostnaderna för diabetesvården kommer att öka, främst på grund av befolkningsökningen och att människor idag lever allt längre trots att de är sjuka.
