Ett alarmerande resultat i studien Testmiljö diabetes är att 72 procent av de med typ 1-diabetes i åldersgruppen 18–29 år ligger långt från det viktiga målvärdet för HbA1c.
– Det som är mest alarmerande är de som ligger över 70, eftersom risken för komplikationer då ökar exponentiellt, men det är så klart inte bra att ligga över målvärdet överhuvudtaget. Ju fler år du har framför dig desto viktigare att ligga bra till, säger Michael Alvarsson, överläkare och docent, sektionschef Endokrinologi Solna, Karolinska Universitetssjukhuset och ansvarig för studien.
Långt ifrån det optimala
Det optimala målvärdet för HbA1c för personer med typ 1 diabetes är enligt Svensk förening för diabetologi (SFD) 52 mmol/mol och ett acceptabelt värde kan ligga mellan 53 och 59. Studien visar att drygt 50 procent ligger mellan 52 och 70 mmol/mol, medan 22 procent ligger över 70 mml/mol.
Michael Alvarsson tycker att det är en stor utmaning för vården att lyckas nå gruppen av yngre personer med typ 1-diabetes.
– Mycket händer i den här åldern, de skaffar egen identitet, flyttar hemifrån, börjar studera med mera. Många av patienterna i den här gruppen tycker inte att de har tid att prioritera sin diabetes. Vi har testat det mesta: sms-påminnelser, videobesök, men det är en utmaning, säger han.
Svåra komplikationer
Att ha ett för högt HbA1c-värde kan på sikt leda till svåra komplikationer för patienterna.
– Har man hela tiden legat under 60 så kan man vara hyggligt säker på att slippa svårare komplikationer som gör att man kan få problem med till exempel synen, njurar eller dålig känsel i fötterna. Men har du redan utvecklat komplikationer, då måste man vara lite tuffare, om det ska bli bättre, säger Michael Alvarsson.
Lika hög risk för hjärtkärlsjukdom vid typ 1 diabetes
Michael Alvarsson menar att om man ser över hela livet för en person med typ 1-diabetes är risken för hjärtkärlsjukdom lika hög som för typ 2-diabetes.
– När det kommer till hjärtkärlsjukdom finns mycket att vinna på ett lägre blodsocker för personer med typ 1-diabetes, men nyttan är inte här och nu utan kanske om 20-30 år, om vi pratar om den unga åldersgruppen, säger Michael Alvarsson.
Kostsamma komplikationer kan undvikas
Komplikationer, såsom till exempel stroke, hjärtinfarkt eller njursjukdom, till följd av diabetes står för cirka 70 procent av de totala kostnaderna för diabetesvården. Något som skulle kunna ändras om moderna läkemedel och utvecklade tekniker utnyttjades bättre.
– Ja, det är välkänt att du på lång sikt sparar in på komplikationer genom att använda nya läkemedel på rätt sätt i större utsträckning. Problemet är att det tar minst fem år innan vi kan se en tydlig skillnad medan läkemedelsbudgeten är här och nu och man måste få det att gå ihop, säger Michael Alvarsson.
När sambandet mellan komplikationer och kostnader är så tydligt, borde det inte vara en självklarhet att många fler patienter med typ 1-diabetes får tillgång till moderna insuliner och utvecklade tekniska hjälpmedel?
– Jag uppfattar det inte som att vi har varit återhållsamma med nya basinsuliner. Men när exempelvis ett av de moderna basinsulinerna kom tvekade man lite eftersom det var dyrare, men det är så pass utbrett nu så där tror jag inte att det finns någon begränsning längre, säger Michael Alvarsson.
Hälften av patienterna överviktiga
Studien Testmiljö diabetes visar att det inte bara är HbA1c-värdet som ligger fel för personer med typ 1-diabetes. Cirka 40 procent har för högt blodtryck, hälften av patienterna är överviktiga eller har fetma med ett BMI över 25 och 44 procent har för högt LDL-kolesterol.
Michael Alvarsson tror att mer resurser måste läggas på fler specialister för att kunna ha tätare kontakt med patienterna.
– Hos oss har vi 1 800 personer med typ 1-diabetes på tre specialister. Dessutom är det ett problem att det utbildas för få diabetessjuksköterskor. Många går snart i pension och återväxten är inte tillräckligt stor.
Testmiljö diabetes
Testmiljö diabetes har genomförts av Region Stockholm genom datainsamling för år 2018, jämförelseår har varit 2013.
Förekomsten av diabetes ökar i regionen, främst för typ 2-diabetes. Närmare fyra procent av befolkningen har nu typ 2-diabetes (95 000 personer) och 0,5 procent har typ 1-diabetes (10 000 personer). Mer än 9 000 personer utvecklar diabetes varje år i Region Stockholm.
