Ökad användning av lustgas som drog
Användningen av lustgas som berusningsmedel har blivit allt vanligare och därför har regeringen tillsatt en utredning om lagstiftningen för försäljning av lustgas. Medan detta väntar på att regleras har Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna fått i uppdrag att sprida information om riskerna vid berusning med lustgas.
– Med dessa gemensamma kommunikationsinsatser vill vi först och främst få personer att avstå från att använda lustgas i berusningssyfte, men även öka kunskapen om tidig upptäckt av missbruk och om rätt behandling vid förgiftning, säger Anne-Catherine Worth, kommunikationsdirektör på Läkemedelsverket.
Många tror att lustgas är ofarligt
Antalet samtal till Giftinformationscentralen som handlar om lustgas har ökat avsevärt under de senaste åren. Många tror att lustgas är ofarligt, men det kan vara beroendeframkallande och ha negativ inverkan på hälsan. Att missbruka lustgas under en längre tid kan orsaka psykiska problem och kroniska nervskador.
– Vi har stor medicinsk kunskap inom området och arbetar dagligen med att i praktiken stötta och även informera och ge rådgivning till hälso- och sjukvården i frågor kopplat till lustgas som berusningsmedel, säger Luisa Becedas, enhetschef vid Giftinformationscentralen och ansvarig för regeringsuppdraget.
Spridningen av informationen påbörjas i början av sommaren med en förberedande kunskapshöjande insats riktad till hälso- och sjukvården samt andra yrkesgrupper som möter unga. En nationell kommunikationsinsats riktad direkt till ungdomar, unga vuxna, vårdnadshavare samt aktörer som har kontakt med denna målgrupp, planeras att äga rum under hösten.
Risker med lustgas som berusningsmedel
– Upprepad användning av lustgas som berusningsmedel riskerar att vålla allvarliga och obotliga skador, säger Björn Eriksson, generaldirektör vid Läkemedelsverket.
Lustgas kan:
- vara beroendeframkallande.
- vid användning enstaka tillfällen ge medvetslöshet och köldskador i munnen, näsan och ner i luftvägarna.
- under längre tids användning orsaka psykiska problem, psykoser och kroniska nervskador och skador på benmärgen.
- i ovanliga fall ge blodproppar i hjärnan eller i lungorna.
- i ovanliga fall leda till döden.
