Men nu går utvecklingen i en rasande fart. Statistiken för canceröverlevnad från 2017 tros redan vara inaktuell.
Stora genombrott
– Det stora genombrottet kom 2006 med den första målinriktade behandlingen, tyrosinkinashämmare (TKI). Dessförinnan kunde vi erbjuda interferon som bara hade effekt på dottertumörer i lungan. Och strålbehandling i smärtstillande syfte mot spridning till skelettet, säger Ulrika Stierner, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Genombrottet innebar att man nu kunde behandla olika slags dottertumörer, inte bara de i lungan.
“Det var helt fantastiskt”
Njurcancer är en extremt kärlrik tumör och TKI:erna angriper blodkärlen i tumörerna vilket innebär att hjärt-kärlsjuka patienter inte kan behandlas med dem.
Ulrika Stierner minns den första patienten som fick pröva TKI i en förstudie. Tumören var ilsket rodnad och hård, till synes sprickfärdig och satt ovanför vänster nyckelben.
– Efter en månad var den som en mjuk påse med lite vätska i. Det var helt fantastiskt.
Positivt är också att njurcancrarna, genom bättre teknik, idag hittas mycket tidigare.
Förhoppningsvis kan leda till bot
Sedan genombrottet med TKI har det kommit en rad nya preparat.
– Där man ser TKI-preparaten som en bromsmedicin, som gör njurcancer till en mer eller mindre kronisk sjukdom, är förhoppningen att immunoterapin i vissa fall kan leda till bot.
Njurcancer kan ha ett mycket varierande biologiskt förlopp, allt från exempelvis dottersvulster i lungan, som växer mycket långsamt och inte behöver behandlas på flera år, till mycket snabbväxande tumörer som behöver snar intensiv terapi.
– Trots att så mycket hänt vad avser behandlingar på bara ett decennium så accelererar utvecklingen och vi är bara i början av att utforska immunoterapin och möjliga kombinationer. Framtiden är så spännande, säger Ulrika Stierner.
Fakta Njurcancer
Njurcancer kan vara svårt att upptäcka eftersom sjukdomen ofta saknar symtom. Vanligt är att upptäcka njurcancer i samband med andra besvär. Tack vare nya läkemedel finns goda möjligheter för patienter att leva ett aktivt liv även om sjukdomen hunnit sprida sig. Antalet fall av njurcancer har minskat i Sverige de senaste tjugo åren. Numera är det cirka 1000 personer varje år som får diagnosen njurcancer. Män drabbas i större utsträckning än kvinnor och vanligast är att insjukna i njurcancer kring 70-årsåldern. Av de som drabbas är det omkring hälften som botas. Bland de som inte botas finns idag flera nya läkemedel att tillgå som möjliggör för patienten att leva flera år med sin sjukdom. Läs mer om orsak, symtom och behandling i den här artikeln.
- I Sverige får cirka 1000 personer njurcancer varje år.
- Det motsvarar ungefär två procent av all cancer i landet.
- Ungefär 15 procent av patienterna har spridd njurcancer vid diagnos.
- Medianåldern vid diagnos är cirka 65 år.
- Sjukdomen är vanligare hos män än kvinnor.
- Ungefär hälften av patienterna med njurcancer har symptom, till exempel blod i urinen.
- Resten av all njurcancer upptäcks som bifynd vid utredning av andra åkommor.
- Den relativa femårsöverlevnaden är 83 procent för de patienter som var utan metastaser.
- För patienter med metastaser vid diagnos är femårsöverlevnaden 15 procent.
- Men utvecklingen av medicinsk behandling med så kallad målriktad behandling har avsevärt förbättrat överlevnaden för patienter med metastaser under senare år.
