-Att prata om hur vi mår kan vara det första steget att må bättre. Många tänker nog bara kring det medicinska vid en cancerdiagnos och biter ihop och kapslar in de psykiska delarna. Men det går inte härbärgera alla känslor som inte får komma ut och den enklaste åtgärden är just att prata och våga visa sin sårbarhet, säger Jörgen Jehander, ordförande i Njurcancerföreningen.
Tillsammans med Internationella Njurcancerföreningen, IKCC, och över 40 medlemsorganisationer runt om i världen satsar Njurcancerföreningen nu på just detta – att få personer med njurcancer att våga prata. Med hjälp av en enkät kommer personerna som deltar få sin egen personliga psykiska ”välbefinnanderapport” som ska hjälpa människor att bättre förstå sin egen situation och inleda samtal med andra, inklusive vårdpersonal, om hur de mår.
Patienten går in i chock
Internationella Njurcancerföreningen visade i en undersökning att så många som 96 procent av de njurcancerpatienter som deltog upplevde psykiska problem inklusive ångest och rädsla, men varannan pratade inte med någon om det.
-Detta känner vi igen från inlägg i vår facebook-grupp och diskussioner på möten. Vissa läkare missar helt den psykiska aspekten när man ger cancerbesked, trots att patienten går in i chock och hela reptilhjärnan går i gång, säger Jörgen Jehander. Som patient kan man då känna att man inte vill belasta andra, det här ska man väl klara av som en vuxen människa. Men det är fel och till slut brister det. Vi vet inte varför sjukvården har så svårt med detta, men den går nog tillbaka till tanken om att bita ihop, i stället för att prata och ge stöd i den mentala resan vid en cancer.
Chock är till för att hjälpa oss i en kris. Chocken kan frigöras på många sätt, till exempel genom att springa, slåss, svettas, gråta och påverka andningen. Men fastnar chocken kan det leda till rädsla, smärta, katastroftankar och olika symtom på stress såsom spändhet, oro, ångest och undvikande.
Psykiska symtom kan komma långt senare
Debut av psykiska symptom kan komma lång tid efter behandling, cirka 50 % av patienter med cancer har psykiska symtom fem år efter operation. Dålig psykologisk återhämtning över tid kan handla om ångest, depression, irritation, oro och somatisering, det vill säga att känslor tar sig uttryck i kroppsliga symtom.
-Det är därför vi måste prata. Vi är uppfostrade att knyta näven i fickan, men vi ska göra precis tvärtom. Har vi inte kontakt med våra känslor blir det ännu svårare att rehabiliteras, säger Jörgen Jehander.
