Andelen som röker dagligen har minskat i Sverige sedan 2004, men den minskningen ser nu ut att plana ut. År 2022 uppgav sex procent att de röker dagligen, det är samma andel som under föregående år. Skillnader i hur vanligt det är med daglig rökning ses mellan olika grupper baserat på till exempel utbildnings- och inkomstnivå och sysselsättning. Bland personer med förgymnasial utbildning rökte 12 procent dagligen år 2022, medan i gruppen med eftergymnasial utbildning uppgav 2 procent att de rökte dagligen. En större andel som uppgav daglig rökning ses även bland personer med sjukpenning eller annan aktivitetsersättning, personer som söker arbete och bland personer med lägre inkomst.
Unga använder nikotin i ökad utsträckning
Bland unga har det blivit vanligt att använda nyare nikotinprodukter som nikotinsnus och e-cigaretter. Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, genomförd av Folkhälsomyndigheten under våren 2022, visar att nikotinsnuset i större utsträckning används av unga kvinnor. Det här är ett nytt fenomen, då kvinnors snusanvändning tidigare har varit låg. I åldersgruppen 16–29 år uppger nu 18 procent av kvinnorna och 12 procent av männen att de använder nikotinsnus. För tobakssnus är motsvarande andelar inom åldersgruppen 5 procent av kvinnorna och 18 procent av männen.
Även när det gäller e-cigaretter syns en ökad användning bland de unga vuxna. Mest ökade bruket bland kvinnor, från 2 procent förra året till 8 procent år 2022.
– Benämningar som tobaksfritt snus, vitt snus och vape kan få nikotinprodukter som nikotinsnus och e-cigaretter att framstå som mindre skadliga. Men nikotinprodukter kan ha negativa hälsoeffekter på bland annat hjärta och kärl. En ökad användning kan genom nikotinets beroendeframkallande egenskaper bidra till en negativ utveckling av folkhälsan, säger enhetschef Åsa Thornqvist på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.
Hälsorisker med nikotin
Nikotin är starkt beroendeframkallande och att bruka det innebär hälsorisker. Bland annat är nikotin skadligt för hjärta och kärl. Användning av nikotin under graviditeten kan också orsaka komplikationer för kvinnan, fostret och för det nyfödda barnet.
En studie som gjorts på Skånes universitetssjukhus och vid Lunds universitet visar att män som snusar kan minska sina chanser att få barn med tio procent. Undersökningen visar att snusare har cirka 25 procent färre spermier jämfört med män som inte snusar. Tidigare undersökningar har även visat ett samband mellan rökning och minskat spermieantal. Dessutom har barn till rökande fäder rapporterats ha 50 procent färre spermier och därmed ännu sämre chanser att bli pappa.
Halten av nikotin i nikotinsnus och i e-cigaretter varierar men kan motsvara, och även vara högre än, halterna i tobaksprodukter. Ångan från elektroniska cigaretter kan också innehålla skadliga ämnen, till exempel cancerframkallande aldehyder, irriterande ämnen och metaller. E-cigaretter kan även påverka andningsorganen genom irritation i lungor och munhåla.
Unga behöver skyddas mot marknadsföring av nikotin
Tobaks- och nikotinförebyggande arbete är viktigt för en god och jämlik hälsa i befolkningen. Det kan bland annat ske genom information om riskerna med användningen och ökad reglering för att begränsa marknadsföring och smaksättning av produkterna.
– Resultaten från undersökningen visar att de nyare nikotinprodukterna attraherar unga, och att utvecklingen går mot en ökad användning. Barn och unga är särskilt sårbara och har lättare att fastna i ett nikotinberoende. Flera aktörer måste arbeta tillsammans för att bryta den här utvecklingen, säger Åsa Thornqvist på Folkhälsomyndigheten.
