Artros innebär en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket som leder till bristande funktion i leden. Istället för att brosket är lite mjukt och fungerar som stötdämpare, blir det sprött, ihoptryckt och hårdare.
Artros drabbar var fjärde svensk över 45 år
Man känner inte till den exakta orsaken till artros, men ålder, ärftlighet, övervikt, tidigare ledskada, ensidig och tung belastning är kända riskfaktorer. Enligt reumatikerförbundet drabbas var fjärde svensk över 45 år av sjukdomen. Vanligast är att fingrar, knän och höfter påverkas, med symtom som stelhet, minskad rörlighet, smärta och ibland en känsla av instabilitet eller muskelsvaghet.
– Vissa har endast ont vid belastning, medan andra har ont även i vila, berättar Ida Wiberg, sjukgymnast på Aktivera Rehab i Sollentuna. Man kan ha svårt att gå i trappor eller att sätta på sig strumpor. Efter att ha suttit still kan man bli så stel att man har svårt att ta sig upp från stolen.
Träning kan minska värken
Artros gick förr under det svenska namnet ledförslitning, men den beteckningen används inte längre.
– Om något är slitet brukar man ju vilja skydda det och inte använda det i onödan, säger Ida Wiberg. Genom att belasta lederna stimuleras brosket och träning kan leda till att värken minskar. Därför gav det gamla namnet helt fel signaler.
Att vila bort smärtan fungerar inte, då blir brosket istället skört och fungerar sämre. Lederna slits inte genom att man rör på sig. Tvärtom har man sett att motion och en aktiv livsstil ökar hållfastheten i ledbrosket, minskar smärta och ökar funktionen i lederna. Träning för patienter med lätt till måttlig artros har visat sig ha lika god effekt som läkemedel. Det gäller både konditions- och styrketräning. Bäst träning får man genom att belasta lederna ”lagom” och med det menas att man exempelvis hellre går stavgång eller cyklar än att jogga och hoppa.
– Men jag brukar säga att bästa träningen är den som blir av, menar Ida Wiberg. Älskar man att löpträna tycker jag att man kan fortsätta med det, men då kan man behöva anpassa löpsträckan och hur ofta man springer.
Träna upp musklerna kring lederna
För att avlasta lederna är det viktigt att se till att träna upp styrkan i musklerna kring respektive led, vilket minskar risken för snedbelastning och mer smärta.
– Vi har en så kallad artrosskola, där man i grupp dels får lära sig mer om artros, får egenvårdstips, men även gör fysiska övningar som stärker och stabiliserar individuella problemområden, berättar Ida Wiberg. Grunden i behandlingen av artros är att personen ska ha en sund vikt och röra på sig mycket. Träning har så otroligt många positiva effekter, både för att stärka upp brosk och muskler, få en smärtlindrande effekt och ett gott humör.
Bra att träna efter funktion
Träningen bör vara minst 30 minuters måttlig aktivitet om dagen och en till två övningar som tränar den funktion som behöver förbättras.
– Det kan vara att resa sig från och sätta sig på en stol, kliva upp och ner för ett trappsteg eller att stå på ett ben, säger Ida Wiberg. Det är viktigt att man gör rörelsen kontrollerat. Om man dunsar ner på stolen, får man ingen effekt av träningen.
Inläggssulor, gångstavar, knäskydd, stöd för fingrar och handleder, skenor och ortoser (stödbandage) är exempel på hjälpmedel som kan underlätta vardagen och träningen.
Var försiktig för överbelastning
Det kan ta några veckor innan man får positiv effekt av sin träning. Smärtnivån under träning ska vara acceptabel, men var inte rädd om det gör lite ont, menar Ida Wiberg. Smärtökningen ska däremot ha dämpats efter 24 timmar. Om smärtan ökar från dag till dag kan man ha överbelastat leden. Rådfråga gärna läkare eller sjukgymnast om du har frågor.
– Att träna regelbundet under resten av livet är rätt för alla, men extra viktigt vid artros, poängterar Ida Wiberg.
Annat som hjälper vid artros
Tekniska hjälpmedel kan underlätta vardagen och läkemedel kan minska smärta och inflammation. Andra alternativ för smärtlindring är akupunktur, transkutan elektrisk nervstimulering (så kallad TENS) ultraljud, värme/kyla, mobilisering av kringliggande leder.
Ungefär tio procent kommer att behöva opereras, men det blir aktuellt först när man har provat allting annat och då livskvalitén påverkas negativt.
