Blodtrycket styrs av hjärtats slagkraft och av motståndet i kroppens kärlväggar. Blodtrycket mäts i oftast millimeter kvicksilver (mmHg) och anges i ett övertryck och ett undertryck. Övertrycket är det tryck som råder i blodkärlet just när hjärtat slår och undertrycket är det tryck som råder i blodkärlet mellan två hjärtslag. Ett normalt blodtryck för oss människor är 120/80 mmHg.
Vilka faktorer styr blodtrycket?
Peter Währborg: Blodtrycket styrs till stor del av det självständiga nervsystemet eller det autonoma nervsystemet som det också kallas. Förenklat kan man säga att det självständiga nervsystemet är indelat i två: det parasympatiska nervsystemet som ansvarar för till exempel matsmältning och återhämtning och det sympatiska nervsystemet som dominerar när vi är aktiva eller uppjagade. En viktig uppgift hos det sympatiska nervsystemet är att snabbt mobilisera blod till arbetande muskler när det krävs, till exempel för en språngmarsch för att hinna till bussen.
Påverkar psykosocial stress blodtrycket?
PW: Rent evolutionsbiologiskt är vårt nervsystem inte är anpassad för den typ av påfrestning vi möter i vår tid. Hjärnan ser väsentligen likadan ut som på stenåldern då vardagen bestod av angrepp från rovdjur som var oss övermäktiga. Då var det viktigt att kunna springa långt och länge, alternativt slå hårt. Vad bör kroppen rimligen bör göra då? Jo, den bör vara bra på att mobilisera snabb energi, vilket är uppgiften för det sympatiska nervsyste- met. En effekt av det är att blodkärlen dras samman och trycket ökar. Bekymret är att samma mekanismer aktiveras även när vi är oroliga, nervösa och ängsliga men då är reaktionen då inte särskilt funktionell. Går du och är lite orolig och stressad under en lång tid varar pådraget i det sympatiska nervsystemet lika länge. Effekten blir ungefär den samma som om du hade tränat dina biceps i gymmet. Blodkärlens muskler blir helt enkelt kraftigare, starkare och fler och när de aktiveras höjs blodtrycket ännu mer. I kärlsystemet är det dessutom så att en liten sammandragning leder till stora tryckförändringar. För att förstå hur brukar jag jämföra med trädgårdslangen hemma. Sätter du tummen för hålet och släpper ut lite blir trycket i slangen så högt att du når du ända bort till grannen men släpper du tummen når du bara till din egen rabatt. En relativt liten sammandragning ökar alltså trycket väldigt mycket.
Varför är det inte bra att ha ett högt blodtryck?
PW: Av erfarenhet vet vi att risken för till exempel slaganfall och hjärtinfarkt ökar vid ett visst blodtryck, särskilt om personen samtidigt har höga blodfetter, är överviktigt, lider av typ 2-diabetes eller ett förstadium till denna sjukdom.
Vad händer i kroppen när blodtrycket är högt?
PW: Blodkärl i till exempel hjärtat och hjärnan tar skada, genomblödning blir sämre och risken för att ett kärl i hjärnan kan brista ökar. Är trycket för högt påverkas de små, fina cellerna som inkläder våra blodkärl, endotelceller. Dessa celler är jätteviktiga, här bildas kroppens eget aspirin eller acetylsalicylsyra, här bildas kroppens eget propplösande läkemedel ”vävnadsplasminogen aktivator” och kroppens eget nitroglycerin, kväveoxid. Det är inte konstigt att en stor andel av oss går omkring och är hyfsat friska, för alla har kontinuerlig behandling med precis samma ämnen som de skulle få om de kom in till akut för en hjärtinfarkt på Sahlgrenska sjukhuset. Hos oss som fungerar normalt frisätter celler i våra blodkärl dessa ämnen varje dag. Men när man utsätter blodkärlet för högt tryck fungerar endotelcellerna sämre. Ännu värre blir det när någon med högt blodtryck utsätts för psykosocial stress, då kan kärlen till och med gå sönder och fungerar därefter inte som det ska. När de som bäst behövs lyckas kärlen inte producera eget aspirin, propplösande medel och nitroglycerin optimalt.
Påverkar motion blodtrycket?
PW: Absolut! Om du promenerar i rask takt en halvtimme varje dag, då kommer blodtrycket att öka under den tid du är ute – men sedan vinner du ett pris. För därefter går blodtrycket ner med motsvarande fem mmHg de efterföljande tio timmarna. Genom att höja trycket i en halvtimma, på ett sätt som är fysiologiskt helt riktigt, vinner vi alltså en långvarig trycksänkning som i storleksordningen är större än vad något av läkemedlen mot högt blodtryck kan åstadkomma. Det är en del av poängen. Orsaken är att fysisk aktivitet bland annat dämpar aktiviteten i det sympatiska nervsystemet.Men det finns ytterligare en komponent. För att förstå vitsen med den brukar jag jämföra med motsatsen, psykisk påfrestning. Då ökar aktiviteten i sympatikus och dessutom sjunker aktiviteten i vilosystemet parasympatikus. Det är skillnaden däremellan, det vill säga förhöjd aktivitet i sympatikus och sänkt aktivitet i parasympatikus, som är bekymmersam och som hjärtläkare gillar jag den inte alls. Det ökar risken för att hjärtat utvecklar en allvarlig rytmrubbning. När det sker hos patienter försöker vi dämpa aktiviteten i sympatikus med läkemedel. Men det finns inget läkemedel som både sänker sympatikus och höjer parasympatikus … eller har vi det, jo det har vi! Fysisk aktivitet! Motion sänker alltså trycket och skapar dessutom en bättra balans mellan kroppens två självständiga nervsystemen. Även den del av hjärnan som styr det självständiga nervsystemet, hypotalamus påverkas av fysisk aktivitet, hur detta går till är inte i alla detaljer förstådda och beskrivna men det sker. Det är det som är så fantastiskt med fysisk aktivitet – att det gör allt möjligt bra. På det sättet blir fysisk aktivitet precis det där universalpillret som man drömmer om att sälja i hälsokostbutiken.
Hur mycket kan dagliga snabba promenader sänka trycket?
PW: Mellan 3-5 mmHg, det är som sagt mer än vad ett blodtrycksläkemedel lyckas med. Fysisk aktivitet har dessutom en rad andra bra effekter som inte hänger ihop med just blodtrycket. Skelettets täthet bibehålls, balansen förbättras, lungfunktionen förbättras och så vidare.
På vilket sätt minskar motion risken för hjärt- kärlsjukdomar?
PW: Fysisk aktivitet påverkar ett fenomen som kallas insulinresistens. Det innebär i praktiken att kroppens insulin inte längre gör sitt jobb. Till vardags ska insulin hjälpa sockret in i muskelcellen men vid en insulinresistens så fungerar inte detta samspel lika effektivt. Då svarar kroppens insulinproducerande celler i bukspottskörteln med att producera ännu mer insulin.
Dessa båda tillstånd – för mycket insulin i blodet i kombination med en minskad känslighet i muskelcellerna för insulin – är förstadier till typ 2 diabetes. De är också viktiga delar i det metabola syndromet. Fysisk aktivitet ökar muskelcellernas känslighet för insulin igen och förbättrar på så sätt samspelet mellan insulinproduktion och upptaget av socker i cellerna. Det innebär att fysisk aktivitet är en bra medicin mot nedsatt känslighet för insulin. Man kan promenera sig fri från sin insulinresistens. Fysisk aktivitet kan också få ordning på lätt förhöjda blodfetter.
Hur ofta bör jag vara aktiv för att få effekt?
PW: Trettio minuters rask promenad varje dag kan på ett utomordentligt aktivt och framgångsrikt sätt motverka insulinresistens, förhöjt blodtryck och höga blodfetter. Det viktigt att vara medveten om att all den fysiska aktivitet som man presterar och åstadkommer är till nytta, man behöver inte köpa rosa trikåer, Friskis och svettis-kort, än mindre gå på gym och lyssna på diskomusik. Det handlar mycket mer om att promenera upp för trapporna istället för att ta hissen.
Effektiviteten i den här insatsen är minst likvärdig de läkemedel som finns att erbjuda och i det närmaste biverkningsfri. Det är faktiskt till och med så att risken för sjukdom är mindre hos en överviktig som är tränad än hos en normalviktig som är otränad. Då förstår man att här finns mycket att hämta.
