Med varje andetag följer partiklar, virus och bakterier med ned i och irriterar luftvägarna. Det märker vi när vi är i till exempel dammiga miljöer. Slem bildas för att skölja bort skräpet och hosta är en viktig skyddsreflex som stöter ut det som inte ska finns i lungorna. Men eftersom hosta inte bara rensar bort skräp behöver vi förstå varför vi hostar.
Barn har trånga luftvägar som är särskilt lättretade. De svullnar och bildar mycket slem, ibland kan det bli svårt att andas. Då är det viktigt att hitta orsaken och behandla rätt.
Olika orsaker till hosta
Alla sätter i halsen någon gång, men barn gör det oftare. Små barn vill smaka på allt nytt. Mindre barn är också sämre på att tugga och förstår inte själva vad som är farligt. Börjar ditt friska barn plötsligt hosta ska du se om det finns nötter eller Legobitar i närheten. Det har också hänt att storasyskon ”hjälpt” sina småsyskon få i sig något de inte borde smakat på.
Självklart ska du inte röka, och aldrig i närheten av barn. Barn har känsliga luftvägar som retas lättare än vuxnas. Var därför försiktig med starka parfymer och rök från brasor och eldar. Hosta kan också vara ett tecken på allergi, fundera på det om ditt barn alltid hostar när ni hälsat på kompisen som har hund. Vid allergiska reaktioner på mat eller insektsstick är hosta och andningsbesvär allvarliga symptom.
Hosta kan också bero på en lång rad sjukdomar. Vanligast är olika infektioner. Hela tiden andas vi in virus och bakterier, och ibland får de fäste i luftvägarna. Förkylning med snuva är vanligast och ibland behöver vi hosta för att det bildats så mycket slem. Hostar ditt barn däremot långt efter varje förkylning bör du fråga en läkare om det röra sig om förkylningsastma.
Hos barn med eksem eller allergi finns risk att astma utvecklas. Då reagerar barnet med hosta och pipande andning när det blir sjukt. Astma är en akut inflammation i de små luftvägarna i lungorna. Det blir trångt och barnet har svårt att andas. Infektioner, allergener, kyla och ansträngning kan utlösa anfall. Ofta behöver man mediciner som vidgar luftrören för att må bättre, och ibland behöver barnet få andas in kortison regelbundet för att bli besvärsfritt.
Falsk krupp kallas den skällande hosta som några år gamla barn vaknar med när de varit förkylda någon dag. Barnet har hes hosta och vill inte ligga ned. Håll dig lugn, sätt barnet upp och låt det andas frisk luft. Är besvären jobbiga åker ni till läkare och får medicin som snart botar hostan. Nästan gång känns det inte alls lika läskigt.
Hos riktigt små barn kan RS-viruset orsaka luftvägsinfektioner med så mycket slem att barnet får väldigt svårt att andas. Har ditt spädbarn mycket snuva, börjar hosta och andas snabbt ska du låta en läkare kontrollera det. Samma virus hos äldre barn och vuxna ger i värsta fall förkylning.
Lunginflammationer orsakas av virus eller bakterier. De sistnämnda kan orsaka infektioner där barnet får feber, hostar mycket och blir allt sämre och sämre. Hostmedicin kan behövas även här, men framförallt ska läkaren ta prov och avgöra om barnet behöver antibiotika för att tillfriskna snabbare. Kikhosta orsakas också av en bakterie som får barnet att hosta tills blir rött i ansiktet och kräks. Det kan vara skadligt men är alltid mycket jobbigt, och obehagligt. Därför bör alla barn vara vaccinerade mot kikhosta.
Barn som besväras av sura uppstötningar kan få nattlig hosta och låta hesa. Fundera på om ditt barn kräkts mycket, eller klagar över smärta i bröstet i samband med måltider.
Cystisk fibros är en ovanlig sjukdom som ger symptom som många luftvägsinfektioner, tarmproblem och riktigt salt svett. Sjukdomen kräver noggrann uppföljning, med mediciner och speciell träning för att barnet ska må bra.
Tuberkulos var länge en fruktad sjukdom. När vårt land blev rikt försvann sjukdomen och vi har nästan glömt sjukdomen, som fortfarande är mycket vanlig runt om i världen. I dag ökar sjukdomen då smittade flyktingar kommer hit. Hos infödda svenskar är tuberkulos långt ifrån en vanlig orsak till hosta.
Vad är farlig hosta?
Hosta bör vi, annars dör vi. Skräp som kommer ned i luftvägarna och irriterar eller täpper till kan hostas bort. Men hosta är också kroppens varning.
Barn som har feber och verkar trötta bör undersökas, de kan ha en svår infektion. Hostar barnet så det kräks, eller verkar sluta andas ska också kontrolleras. Har barnet svårt att få luft? Använder det hela magen, ser du hur näsvingarna dras in och märker du att barnet andas snabbt ska läkare kontaktas.
Också plötsligt påkommen hosta kan signalera att något är allvarligt fel, som att barnet satt något i halsen eller reagerat på allergen eller fått ett astmaanfall. Men också hosta som aldrig går över hos skolbarn kan vara tecken på astma.
Vad kan man göra åt hostan?
Lite hosta behöver man inte göra något åt. Mår barnet bra, äter och dricker som det ska, och sover på natten, behöver du inte rusa till akuten. Se till att det får mycket att dricka, det kan bidra till att göra slemmet mer lätthostat. Ibland kan ett öppet fönster och frisk luft kännas skönt, eller att huvudändan pallas upp. Förkylda barn hostar ofta, och kan hosta några dagar efter att snuvan försvunnit. Ibland kan det komma lite blod i slemmet också, särskilt om man hostat länge.
Verkar det jobbigt med hostan kan det kännas skönt med hostmedicin. Bäst är att försöka lösa upp slemmet, hellre än att dämpa hostreflexen. Hostmedicin som kan fås på recept och som lätt och snabbt ger lindring kan även hjälpa till med slemmet. Slemlösande hostmedicin får man ge till barn från sex månader och uppåt.
Kan barnet ha drabbats av en bakterie bör det få antibiotikum för att snabbare bli friskt. Och barn med astma ska självklart få sina mediciner när de hostar eller verkar ha svårt att få luft. Att hosta och inte få luft är väldigt obehagligt och tar mycket av barnets ork.
Som förälder är det du som bäst känner ditt barn, du får bilda dig en helhetsbild och avgöra om det är dags att kontakta sjukvården. Ibland kan huskurerna behöva kombineras med doktorns droppar.