Vid behandling av medelsvår till svår depression lyfter Socialstyrelsen även fram antidepressiva läkemedel och magnetstimulering av hjärnan.
Mindfulness ska förebygga återfall
Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om vilka insatser som bör användas vid olika sjukdomstillstånd. Dessa grundar sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. De nya riktlinjerna ersätter den förra versionen från 2010.
Nytt för den här gången är att man har tagit med mindfulnessbaserad kognitiv terapi som behandling till vuxna som har fått minst ett återfall av depression.
Skillnad mellan vanlig KBT och mindfulnessbaserad terapi
Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen, säger att utgångspunkten i rekommendationerna har varit att det finns forskning och vetenskapliga studier som stärker att det är en effektiv behandling för gruppen.
Skillnaden mellan vanlig KBT och mindfulnessbaserad kognitiv terapi är att man vid vanlig KBT ofta involverar att möta sina traumatiska minnen eller tvångstankar, för att sedan komma över dem. Mindfulnessbaserad terapi har i stället fokus på meditation och övningar som ska öka förmågan att uppmärksamma tankar, känslor och kroppsliga upplevelser på ett nytt sätt, där man inte ska agera på dem.
Kommer på sik gynna samhällsekonomin
På kort sikt kommer satsningarna på olika typer av KBT-behandlingar leda till ökade kostnader, men det är något som Socialstyrelsen räknar med ska plana ut sig längre fram. Framförallt handlar de ökade kostnaderna om att primärvården, som tar hand om de flesta patienterna med depression och ångestsyndrom, behöver vidareutbilda personalen.
Men i takt med att kompetensen inom metoden höjs så innebär det också investeringar för vården som kommer gynna samhällsekonomin. Arvid Widenlou Nordmark menar att om vården blir bättre på att ge rätt vård till rätt person, i rätt tid, så leder det till samhällsekonomiska vinster eftersom folk snabbare kan återgå till arbetet och vardagslivet efter sjukdom.
