I Sverige insjuknar cirka 500 personer årligen i tbc.
Son till gruvingenjör
Robert Heinrich Hermann Koch (11 december 1843 – 27 maj 1910) var son till en gruvingenjör i Clausthal i det dåvarande kungadömet Hanover. Vid 5 års ålder talade han om för sina föräldrar att han själv lärt sig läsa genom att använda tidningar. 1862 började han studera medicin i Göttingen hos flera berömda forskare. Han fick sin medicine doktorsgrad 1866 med högsta betyg och ägnade sig några år åt klinisk praktik och deltog därefter som militärläkare i det fransk-tyska kriget 1870–1871.
1872 blev han distriktsläkare i Wollstein (numera Wolsztyn i Polen) i den dåvarande tyska provinsen Posen. Där satt han och roade sig mellan de långa sjukresorna med mikroskopiska studier av mjältbrandsbacillen i ett laboratorium intill praktiken. 1885–1890 verkade Robert Koch som professor vid Berlins Universitet och från 1891 som professor och chef vid det nyinrättade Prussian Institute for Infectious diseases (idag Robert Koch Institutet) och stannade på posten där till 1904. Robert Koch var gift med Emmy Fraatz 1867–1893 och de fick två döttrar. Senare under 1893 gifte han om sig med aktrisen Hedwig Freiberg (som levde 1872–1945).
Påvisandet av orsaken till tuberkulos
Robert Kochs största upptäckt var påvisandet av orsaken till tuberkulos som på den tiden förorsakade döden för omkring en tredjedel av befolkningen i de mellersta åldersklasserna. Koch hade blivit mästare på att fixera bakterier på ett objektglas och sedan färga dem med anilinfärger – ett enormt tekniskt framsteg. Den 24 mars 1882 höll Robert Koch ett föredrag i Berlin om ”Orsaken till tuberkulos”. Han hade då efter lång tids intensiva undersökningar lyckats att genom färgning med alkalisk metylenblålösning påvisa tuberkelbaciller (mycobacterium tuberculosis) i material från tuberkulösa lungor, tarmar, leder och lymfkörtlar från människor. Han lyckades renodla tuberkelbacillerna på fasta substrat och framkalla typisk tuberkulos genom att spruta in dem på försöksdjur av olika slag. Den sensationella nyheten spreds snabbt och inom några dagar var Robert Koch världsberömd.
Först när man (Carl Weigert) börjat färga bakterier och lyckats bra med detta efter övergång till anilinfärger kunde man mera framgångsrikt studera bakterier. Inom detta område blev Koch snart ”Mästaren”. 1877 publicerade han sin metod att fixera bakterierna på ett objektglas och sedan färga dem med Weigerts anilinfärger – ett enormt tekniskt framsteg. Baserat på denna metodik publicerade han följande år de banbrytande studierna över sårbildande bakterier, varav han beskrev sex olika arter som han odlat och prövat i djurförsök. I Wollstein upptäckte han också sporerna och bakterierna som framkallar anthrax (mjältbrand), anthraxbakterien.
Professor i hygien och bakteriologi
1883 ökade problemet med kolera framförallt i Egypten och den dåtida världens bakteriologiska centra Paris och Berlin (eller om man så vill Pasteur och Koch) sände var sin kommission för att undersöka saken. Den franska kommissionen leddes av Pasteurs lärjunge Louis Thuillier som dock smittades av kolera och avled vid 27 års ålder i Alexandria. Då koleraepidemin mattades av begav sig Koch till kolerans hemland Indien och kunde snart (1884) bringa full klarhet i att sjukdomen framkallades av en specifik kommaformad bakterie den s.k. koleravibrionen. Han fick då en nationalbelöning på 100 000 mark och utnämndes till professor i hygien och bakteriologi i Berlin 1891 vid Institut für Infektionskrankheiten. Han gjorde också en rad utomordentliga bakteriologiska upptäckter avseende flera tropiska infektionssjukdomar hos både människa och djur.
Koch var utomlands i 7 år bland annat i Tyska Nya Guinea och studerade där immunitet vid malaria, Han spenderade också en tid i Japan. Omkring 1880 formulerade Koch sina postulat för att en bakterie skall kunna accepteras som orsak till en specifik sjukdom och dessa postulat gäller än idag.
Tog emot Nobelpriset 1905
År 1905 fick Robert Koch nobelpriset i fysiologi och medicin. Nomineringen löd ”Karolinska institutets lärarkollegium har i år glädjen att få tilldela det medicinska Nobelpriset till en man, som bland nu lefvande står främst som banbrytare för den bakteriologiska forskningen, i det att detta pris tillerkänts Geheimerat Robert Koch för hans arbeten och upptäckter rörande tuberkulosen”.
Koch överhopades under sina sista år av ärebetygelser. En egenartad sådan var ett litet trädgårdstempel som japanerna uppförde till hans minne. Men en skilsmässa och ett omgifte med en ung och vacker aktris väckte skandal i det högborgerliga Tyskland och vännerna drog sig tillbaka och den minnestavla som var uppsatt på hans födelsehus plockades bort.
Han dog av hjärtfel den 27 maj 1910 i Baden-Baden, sextiosju år gammal, och hans sista vilorum är i Robert Koch-institutet, som Institut für Infektionskrankheiten, numera heter.
Fakta Robert Koch postulat
Formellt godkända av världen i Dresden 1893.
1. Mikroorganismen eller annan patogen (sjukdomsalstrare) måste finnas hos samtliga med sjukdomen men inte hos friska.
2. Patogenen måste kunna isoleras från den sjuke och fås att växa i ren kultur.
3. Patogenen från en ren kultur måste förorsaka sjukdomen hos ett friskt djur.
4. Patogenen måste återigen kunna isoleras från den nye värden och kunna visas vara samma som den ursprungliga patogenen.
Målsättning: En tuberkulosfri värld
Tbc orsakas av en bakterie som sprids från luftvägarna i upphostat sekret som sprids via luftburna droppar. Lung-tbc är den dominerande manifestationen (cirka 60–70 procent) men tbc kan finnas i alla organ, vanligast är lymfkörtlar på halsen, centrala nervsystemet och leder – skelett. Tbc är klassad som allmänfarlig sjukdom enligt Smittskyddslagen och då gäller en hel del föreskrifter som till exempel anmälningsskyldighet för läkare. Patienten har rätt till kostnadsfri vård och behandling.
I slutet av mars 2019 publicerades, i den ytterst välrenommerade medicinska tidskriften The Lancet, ett dokument med strategier om hur FN:s och WHO:s målsättning om en tuberkulosfri värld skall uppnås inom en generation från nu.
