Hon kom från ett hem i knappa förhållanden i Warszawa, verkade i Paris och blev den första kvinna någonsin som fått Nobelpriset.
Yngsta barnet till ett lärarpar
Marie föddes den 7 november 1867 (avled 1934) som Maria Sklodowska i Warszawa i Polen. Hon var femte och yngsta barnet till ett lärarpar där familjen hade förlorat sin förmögenhet på grund av dåliga investeringar och fick leva under mycket knappa förhållanden. Mamman var föreståndare för en flickskola i Warszawa och pappan lärare i fysik och matematik. Han blev sedermera professor och prorektor för ett gymnasium. Detta var under tsartiden och en svår tid för intellektuella som motsatte sig överheten. Fadern förlorade också sin tjänst (han hade bl.a. undervisat på polska) på grund av sin patriotism och familjen fick försörjas med hjälp av inneboende. Äldsta systern dog när Maria var 10 år gammal och modern dog 2 år senare i tuberkulos.
Maria hade lätt för sig i skolan och ett särdeles gott minne och var alltid duktigast i klassen. Efter gymnasiet arbetade hon som guvernant och hjälplärare inte minst för att finansiera systern Bronislawas medicinstudier i Paris. Som guvernant i en familj Zorawski förälskade hon sig i en son i familjen, en sedermera berömd matematiker. Zorawskis familj motsatte sig äktenskap vilket Maria tog väldigt hårt.
Mötte Pierre Curie i Paris
1891 hjälpte Bronislawa till så att Maria kunde flytta till Paris för att studera fysik, kemi och matematik vid Sorbonne där hon tar examen 1893-94. De polska universiteten var ju stängda för kvinnor vid denna tid. Våren 1894 möter hon Pierre Curie och de gifter sig på sommaren ett år senare. Hon hade egentligen planerat att återvända till Polen men Pierre övertygade henne om att hon borde stanna i Frankrike för vetenskapens skull – i alla fall.
Marie lägger fram sin doktorsavhandling i juni 1903. Marie hade som doktorsarbete valt att studera den så kallade uranstrålningen, vilken hon alltså senare kallade radioaktivitet. Makarna arbetade i ett laboratorium under ytterst primitiva förhållanden i ett f.d. vagnstall i Paris, där det regnade in genom läckande glastak och var iskallt om vintern och varmt om sommaren.
Mätte och studerade strålningens intensitet
1903 fick Marie Nobelpriset i fysik (tredje gången det utdelades) tillsammans med maken Pierre Curie och Henri Antoine Becquerel (som påvisat en hemlighetsfull strålning året efter att Röntgen upptäck sina ”X-strålar”). Sedan Becquerel upptäckt att uran sänder ut genomträngande strålning började Marie utarbeta metoder för att mäta strålningens intensitet och studera den. Den nya strålningen ur grundämnet uran gav hon benämningen ”radioaktivitet”, vilket helt enkelt betyder strålningsverksamhet. Hon lyckades 1898 tillsammans med sin make att ur pechblände isolera två nya grundämnen, polonium och radium. Efter ett ytterst mödosamt och tålmodigt arbete lyckades hon alltså ur tonvis av mineral isolera dessa båda grundämnen.
Världens rikaste uranfyndigheter befinner sig i Joachimstal (Jáchymov), en världsberömd kurort för sina källor med radioaktivt vatten, i Böhmen och det var ur pechblände härifrån som man lyckades isolera och påvisa radioaktivitet hos olika ämnen som torium, polonium och slutligen radium.
Vid mätning av radioaktivitet användes tidigare måttenheten Curie (efter Marie) som är 3,70×10 upphöjt till 10 sönderfall per sekund. Den har nu internationella måttsystem ersatts av bequerel (Bq) där en Bq är ett sönderfall per sekund.
Smutskastningskampanj pga kärleksaffär
Pierre Curie var professor i allmän fysik vid universitetet Sorbonne i Paris, en tjänst som Marie fick överta 1909 efter Pierres död. Pierre Curie blev överkörd (och avled) av en tungt lastad hästdroska på gatan, i närheten av Pont Neuf, i april 1906 på väg hem efter ett möte.
Omkring 1910 utsattes Marie för en smutskastningskampanj i Frankrike för att hon hade ett förhållande med fysikern Paul Langevin, en gift man vars hustru och svärmor tillfogade honom såväl blåmärken över hela kroppen som ett stort psykiskt lidande. Detta kom även till Vetenskapsakademins kännedom i Sverige där Svante Arrhenius tidigare skrivit och gratulerat och välkomnat henne till Nobelpriset. Nu skrev han ett nytt brev den 1 december där han påpekade det olämpliga i att hon infann sig i Stockholm och att priset troligen inte skulle ha tilldelats henne ifall man kände till hennes affär. Langevin var en mycket känd och etablerad fysiker. Marie svarade i ett brev till Vetenskapsakademin att ”jag har tilldelats priset för upptäckten av radium och polonium och jag har för avsikt att resa till Sverige för att ta emot det. Jag menar att det inte finns något samband mellan min vetenskapliga gärning och mina privata angelägenheter”.
1911 var alltså andra gången hon fick Nobelpriset och trots Langevinaffären hyllades hon livligt när hon kom till Stockholm i december. Under året hade hon även varit på förslag att inväljas i franska vetenskapsakademin men invaldes inte, troligen pga. att hon var kvinna. En ledamot hade yttrat att ”om akademin börjar med att välja in fruntimmer, var på det skapade varelsernas skala skall den då sluta?”
Första kvinna att tilldelas Nobelpriset
Hon lyckades 1910 framställa radium i metallisk form. Förtjänsten för kemins utveckling menade man att hon gjort genom upptäckten av grundämnena radium och polonium, genom karakteriserandet av radium och dess isolerande i metalliskt tillstånd samt genom sina undersökningar angående detta märkliga grundämnes föreningar. Nobelpriset i kemi (1911) fick Marie som ett erkännande för den förtjänst hon visat i sina studier och upptäckten av grundämnena Polonium (döpt efter Maries fädernesland Polen) och Radium (döpt efter ”det strålande ämnet”). Under tjugotalet inbjöds Marie till USA vid två tillfällen och fick ett storartat mottagande.
Marie blev den första kvinnan att tilldelas Nobelpriset, den första personen att tilldelas Nobelpriset två gånger och den första personen att tilldelas priset i två olika ämnen. Det har bara hänt en gång till då Linus Pauling först fick kemipriset 1954 och sedan fredspriset 1962.
I familjen Curies händer vilar 4 Nobelprismedaljer (Pierre 1, Marie 2 och Irene 1). Dottern Irene Joliot, 1897-1956 (gift med Frederic Joliot, träffades i mammans laboratorium) som fick dela Nobelpriset i kemi 1935 med sin make tack vare upptäckten av den artificiella radioaktiviteten. Irene avled 1956 i leukemi.
En annan dotter till Marie och Pierre var Eve Curie, född 1904, som blev amerikansk journalist. Hon flyttade från Frankrike till London 1940 och arbetade som krigskorrespondent under andra världskriget. Hon har bl.a. utgivit en biografi över Marie Curie, Min mor som kom ut 1937.
Forskning av stor betydelse
Radioaktivitetens betydelse inom det medicinska området är synnerligen omfattande och viktig – inte minst för cancersjukdomars behandling med radioaktiva strålar. Radiumhem byggdes på flera ställen i världen bl.a. i Stockholm för radioaktiv strålbehandling av cancer. Den har emellertid också avgörande betydelse för utforskandet av atomens inre struktur.
Pierre och Marie insåg den stora betydelsen av sin forskning och avstod från att patentera sina resultat. De menade att resultatens betydelse för medicinen var för stor för att tillhöra endast dem!
Marie Curie banade också väg för kvinnor, utan att stå på barrikaderna. Hon utgjorde istället en förebild genom sin vetenskapliga gärning och lockade ett stort antal kvinnliga studenter till sig. Marie ansåg det självklart att kvinnor och män hade samma intellektuella förutsättningar. Hon banade också väg för mycket ny forskning.
Marie avled den 4 juli 1934 i en så kallad aplastisk anemi, som med stor sannolikhet orsakats av all den strålning hon utsatts för.
