En studie vid Akademiska sjukhuset visar att transkraniell magnetstimulering kan hjälpa patienter med depression att återfå motivationen, kunna njuta och känna glädje. Studien har publicerats i Journal of Affective Disorders.
– Det är lovande att studien visar att patienter med depression får positiv effekt vid motivationsbrist och när de inte kan uppleva något som positivt eller tillfredsställande. Däremot verkar behandlingen inte hjälpa mot samma symtom vid schizofreni, vilket vi också studerat och som det idag saknas verksam behandling för, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset.
Mer djupgående hjärnstimulering
I studien användes en nyutvecklad form av magnetstimulering, som innebär att hjärnstimuleringen ges mer djupgående, mittöver pannloben, i stället för som tidigare på vänstra pannloben. Patienterna behandlades två gång per dag i två till tre veckor, istället för som i sedvanlig klinisk behandling, en gång per dag under tre till sex veckor. Transkraniell magnetstimulering (rTMS) innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet. Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta leder till att nervcellerna i hjärnan som ligger strax under spolen antingen får lättare eller svårare att signalera.
Relativt ny behandling i Sverige
Först från 2017 godkände Socialstyrelsen behandling med magnetstimulering som ett alternativ vid svår depression. I många andra länder har denna behandlingsmetod varit godkänd sedan länge.
– Vi har fått uppleva flera solskenshistorier av behandlingen i studien, där patienter med svårbehandlad depression, som tidigare levt instängda bakom nedfällda persienner, utan arbete och sociala kontakter, kunnat återgå till arbetslivet och knyta kontakt med vänner igen, berättar Robert Bodén.
Han ser magnetstimulering som ett bra tillägg för den stora grupp patienter med svårbehandlad depression där man inte får önskad effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling.
– I vår studie ser vi också att det går att specifikt komma åt några av de symtom som ibland kan vara extra svårbehandlade vid depression genom att rikta behandlingen mot ett nytt behandlingsområde i hjärnan. Vi har använt en form av magnetstimulering som ger många pulser på kort tid vilket gör att varje behandlingssession kan genomföras på bara drygt sex minuter, och under hälften så många veckor som sedvanlig behandling, berättar Robert Bodén och fortsätter:
– Söktrycket är högt, även från sjukvårdsregionen och övriga landet, och det gör den här typen av tidseffektiva varianter av magnetstimulering extra tilltalande. Att vi inte såg någon effekt på samma symtom hos patienter med schizofreni skulle kunna bero på att behandlingstiden blev för kort för dem. Det har faktiskt precis nyligen kommit studier med längre behandlingstid och högre stimuleringsfrekvens som visat effekt på motivationsbrist och anhedoni vid schizofreni.
Högt tryck kommer leda till utökad verksamhet
Förhoppningen är att kliniken ska kunna utöka verksamheten på sikt. Eftersom det är en ny behandlingsmetod understryker Robert Bodén vikten av att de som arbetar kliniskt fortsätter lära sig vilka patienter som har bäst nytta av behandlingen. Sedan 2018 finns också ett rikstäckande kvalitetsregister för Transkraniell magnetstimulering (rTMS).
– Studier som vår och det här registret kommer vara till stor hjälp för att öka den kliniska kunskapen om rTMS i Sverige, så att vi i framtiden lättare kan fastställa vilken patient som ska ha vilken behandling redan från början, avrundar han.
Om magnetstimulering
• Transkraniell magnetstimulering (rTMS) utförs genom att en elektromagnet sätts mot huvudet.
• Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken.
• Detta leder till att nervcellerna i hjärnan som ligger strax under spolen antingen får lättare eller svårare att signalera.
• Olika områden i hjärnan är sammankopplade i nätverk. Genom att påverka ett ytligt liggande hjärnområde med rTMS kan man påverka ett helt nätverk i hjärnan som troligen är påverkat vid depression.
