Ange ditt sökord

Magen bättre av motion

Magen bättre av motion

IBS är ofarligt men obehagligt och kan vara svårt att komma till rätta med men nu visar alldeles färsk, svensk forskning att motion lindrar symtomen. Känsliga magar finns det förvånansvärt många av. Uppskattningsvis mellan 15 och 25 procent av alla västerlänningar lider av IBS (irritabile bowel syndrome).

Annons:

Magknip efter maten är vanligt. Orsaken till smärtan är gaser, många känner sig också uppkörda i magen. Smärta är en normal fysiologisk reaktion om tarmen spänns ut för mycket men att hos patienter med IBS signalerar smärtnerverna även vid en liten tänjning, till exempel i samband med matsmältningen. Trots att IBS är obehagligt är smärtan inte farlig, det ökar inte heller risken att drabbas allvarliga sjukdomar i magen.

Vad som orsakar mag-tarmkanalens lättretlighet vet man inte, frisättning och nedbrytning av signalämnet serotonin tycks inte fungerar riktigt som det ska och kanske hänger det ihop med symtomen. Serotonin spelar en betydande roll för kommunikationen mellan nervceller i mag-tarmkanalen och med det centrala nervsystemet i hjärna och ryggmärg.

Ett av kroppens mest komplexa organsystem

Kravet på fungerande kommunikation och samarbete är skyhögt när mat och dryck blir till byggstenar eller omvandlas till energi. Trots det ägnar vi sällan processen en tanke. I själva verket arbetar nervceller, immunceller, sinnesceller och hormonproducerande celler i mag-tarmkanalen tätt tillsammans efter tydliga mönster. Innan födan absorberas ska den lagras, transporteras, brytas ner och ibland byggas om. För det krävs allt ifrån muskelkraft till enzymtillverkning. Tarmen är därför uppbyggd av flera lager (figur 1). För att kunna samordna arbetet har mag-tarmkanalen utrustats med ett eget nervsystem – det enteriska nervsystemet. Lagret närmast tarmens hålrum består av epitelceller som producerar hormoner, absorberar näringsämnen eller utsöndrar tarmsaft.

Epitelcellerna skyddar också kroppen mot bakterier och virus i tarmen. Omsättningen är stor och redan efter ett par dagars arbete är en cell förbrukad. I lagret närmast epitelcellerna löper nervfibrer, blodkärl och lymfkärl. De senare förhindrar virus och bakterier från att tränga in i blodet. Nästa två lager består av muskler, i det första löper muskelfibrerna i ring runt tarmen. När dessa muskler arbetar blandas innehållet i tarmen. I det andra muskellagret breder fibrerna ut sig i tarmens längdriktning. Muskelaktiviteten i detta lager gör att innehållet i tarmen fraktas framåt. På så sätt kommer enzymer och hormoner lättare i kontakt med näringsämnena.

För att bryta ner och absorbera proteiner, fetter och kolhydrater behövs assistans från galla, lever och bukspottkörtel. Närings- och energiförsörjning är en viktig del av vår överlevnad och kroppen har satsat på ett gediget samarbete mellan hjärna och mag-tarmkanal. Kommunikationen sker dels via det parasympatiska nervsystemet och dels via det sympatiska nervsystemet. Strax efter att vi ätit dominerar aktiviteten i det parasympatiska nervsystemet som främjar matsmältning, tarmrörelser och upptag av näringsämnen.

Det sympatiska nervsystemet beskrivs ibland som parasympatikus motsats. När hjärnan upplever att vi är hotade eller när kravet på energi plötsligt ändras aktiveras systemet med full kraft, till exempel när vi är stressade, uppjagade eller fysiskt aktiva. Aktiviteten är ett tydligt exempel på att vi egentligen är konstruerade för ett liv på savannen med alla faror och hot som lurar där. Sympatikus hämmar matsmältningen, styr blodet från magen till kroppens stora viljestyrda muskler, pytsar in stresshormoner i blodomloppet och ökar hjärtfrekvens och snabb och tigrar har blivit krånglande datorer och krav på ständig nåbarhet. Kroppen reagerar dock precis på samma sätt som förr.

Är vi stressade så finns därför inget utrymme för bra matsmältning och det ger problem. Att parkera mobilen bredvid tallriken, redo att ta viktiga samtal är därför inget att rekommendera för den som vill ha en glad mage. Effekter av dagens stress i samhället syns tydligt i statistiken. Enligt en undersökning genomförd av Zapata på uppdrag av Arla uppgav hela sex av tio svenskar att det har problem med sin mage, de flesta uppgav stress som den vanligaste anledningen. Den som lider av IBS blir också sämre under stressiga perioder.

Motion lindrar symtom

En alldeles färsk studie visar att motion glädjande nog minskar besvär vid IBS. Bakom studien står sjukgymnasten Elisabet Mörlin vid Alingsås lasarett och gastroenterologen Riadh Sadik vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Forskarlaget studerade 63 patienter med varierande form av IBS, 16 av dessa IBS med övervägande diarré, 15 med övervägande förstoppning och hos 32 växlade symtomen mellan diarré och förstoppning.

Försökspersonerna delades in i två grupper, forskarna mätte deras syreupptagningsförmåga och de besvarade frågor om symtom och motionsvanor. Den ena gruppen uppmanades sedan att fortsätta leva som vanligt medan den andra gruppen stöttades av en sjukgymnast att lägga mer tid på motion. De uppmuntrades att träna på ett sådant sätt att syreupptagningsförmågan ökade, till exempel genom stavgång, cykling, jogging och simning. Tolv veckor senare skattade deltagarna sina symtom. Bland annat att minskade symtom som smärta och uppkördhet i den grupp som ökat sin motion. Störst förbättring fick de som tidigare inte motionerat alls eller som motionerat enstaka gånger i månaden.

Annons:

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: