Ange ditt sökord

Ju mer plack som täpper igen blodkärlen desto större risk för sjukdom. Foto: Getty Images

Ju mer plack som täpper igen blodkärlen desto större risk för sjukdom. Foto: Getty Images

Män utvecklar ateroskleros 10 år tidigare än kvinnor

Ny svensk forskning visar att män tycks utveckla ateroskleros, eller åderförkalkning, mer än ett decennium tidigare än kvinnor. Denna betydande könsskillnad kvarstår även efter justering för andra kända riskfaktorer.

Annons:

Ateroskleros, åderförkalkning, innebär att plack med fett och kalk samlas på insidan av blodkärlen. Ju större inlagring desto svårare för blodet att passera och det ökar risken för bland annat hjärtinfarkt, stroke kärlkramp. Symtom får man först när det har samlats så mycket fett och kalk på samma ställe att blodkärlet har blivit trångt eller när en blodpropp har bildats.

Stora skillnader i förekomst av ateroskleros

En omfattande svensk studie publicerad i European Heart Journal: Cardiovascular Imaging, har undersökt förekomsten av ateroskleros hos 25 580 personer mellan 50 och 65 år. Forskarna använde avancerad bilddiagnostik, inklusive datortomografi av kranskärlen och ultraljud av halskärlen, för att detektera tidiga tecken på ateroskleros. Resultaten visade slående skillnader mellan könen:

  • 56,2% av männen hade någon form av ateroskleros, jämfört med 29,5% av kvinnorna.
  • 9,0% av männen hade stenos ≥50%, jämfört med 2,3% av kvinnorna.
  • 60,9% av männen hade plack i halskärlen, jämfört med 48,7% av kvinnorna.

“Vi fann att förekomsten av ateroskleros hos 65-åriga kvinnor motsvarade den hos män som var 11–13 år yngre. Skillnaden var överraskande stor”, säger professor Eva Swahn vid Linköpings universitet, som ledde studien.

Män tycks med andra ord få åderförkalkning omkring tio år tidigare än kvinnor.

Skillnader kvarstår efter justering för riskfaktorer

Forskarna tog hänsyn till andra kända riskfaktorer som rökning, högt blodtryck, diabetes, kost och socioekonomi. Trots detta kvarstod de betydande könsskillnaderna.

“Våra resultat tyder på att det finns fundamentala biologiska skillnader mellan könen när det gäller utvecklingen av ateroskleros”, förklarar Swahn.

Östrogen kan ha skyddande effekt

En möjlig förklaring till kvinnors senare debut av ateroskleros är östrogenets skyddande effekt. Flera studier har visat att risken för hjärt-kärlsjukdom ökar markant hos kvinnor efter menopaus, när östrogennivåerna sjunker.

Placksammansättning skiljer sig mellan könen

Forskning har även visat att sammansättningen av aterosklerotiska plack skiljer sig mellan män och kvinnor. En systematisk översikt och metaanalys publicerad i Stroke fann att män oftare hade:

  • Större plack.
  • Mer kalcifierade plack (plack med inlagring av kalcium).
  • Fler lipidrika nekrotiska kärnor (gör placken instabila).
  • Mer intraplackblödning (nybildade blodkärl i placket brister och släpper ut blod i plackstrukturen).
  • Fler ulcererade plack (med sår eller fördjupning i placken).

Dessa skillnader i placksammansättning kan bidra till den högre risken för hjärtinfarkt och stroke hos män i yngre åldrar.

Implikationer för prevention & behandling

Studiens resultat understryker vikten av att fokusera på förebyggande åtgärder hos män i yngre åldrar. “Vi behöver rikta in oss på män i dessa åldersgrupper för att förhindra hjärtinfarkt och stroke mitt i livet”, säger Swahn.

Livsstilsförändringar som hälsosam kost, regelbunden motion och rökstopp är fortfarande de mest effektiva metoderna för att förebygga och bromsa utvecklingen av ateroskleros. För personer med konstaterad ateroskleros kan medicinsk behandling med blodfettssänkande och proppförebyggande läkemedel vara indicerad.

Behov av fortsatt forskning

Trots dessa nya insikter kvarstår många frågor kring de exakta mekanismerna bakom könsskillnaderna i aterosklerosutveckling. Fortsatt forskning behövs för att fullt ut förstå de biologiska och hormonella faktorer som bidrar till dessa skillnader, samt för att utveckla mer individanpassade preventions- och behandlingsstrategier för både män och kvinnor. Denna studie, som är en del av Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS, bidrar med viktig kunskap som kan hjälpa till att förbättra folkhälsan och minska bördan av hjärt-kärlsjukdom i samhället.

Läs om hjärtinfarkt.

Läs om stroke.

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: