Det mänskliga psyket är både fascinerande och otroligt spännande och genom att ha gjort det till mer eller mindre sitt kall att ta reda på, och synliggöra, många av de mentala skrymslen och vrår som vi rör oss i, har Henrik Fexeus skapat ett alldeles eget rum. Ett rum där allt ifrån självuppfattning till tankar, idéer och föreställningar om saker och tings egentliga vara kan vridas och vändas på för att bilda nya uppfattningar som består.
En tankevärld där allt är möjligt
Det blir till en tankevärld där allting är möjligt om våra egna sinnen tillåter oss att tro det. I den värld Henrik skapar, oavsett om det är på föreställningar eller föreläsningar är att vi för ett ögonblick får en medvetenhet om våra invanda mönster och kanske gläntar på en dörr till det okända. Inte i form av spöken, andar eller kaniner i hattar utan helt enkelt i form av den egna självmedvetenheten att ”såhär kan det också vara”.
-Det mänskliga sinnet är otroligt och det var när jag upptäckte det som jag förstod vilka möjligheter det finns och det vill jag dela med mig av. Vi har alla möjligheten att upptäcka och förändra sidor och synsätt som kanske är invanda och förankrade någonstans. Jag kommer aldrig säga till dig vad du ska göra men jag kan ge dig en inblick i vad som skulle kunna hända om du gör på något annat vis än du alltid har gjort.
Henrik om familjelivet
Barn däremot, det har han trots att han har tre egna, aldrig lyckats förstå sig på, skrattar Henrik Fexeus genom sorlet av espressomaskiner, klirret från disk som samlas in och bebisar som högljutt uttrycker sina åsikter för omvärlden. Till saken hör att jag pratar med mannen som i ett flertal framgångsrika böcker, föreläsningar och offentliga framträdanden i medier har gjort sig en karriär på att bland annat synliggöra det mänskliga beteendet och människans mönster.
-När folk frågar om råd som rör barnuppfostran drar jag öronen åt mig, där ger jag aldrig något annat råd än att vi bör vänta med att introducera barn för skärmar, som telefoner och surfplattor, så länge som möjligt och helst att de inte alls använder dessa innan fem års ålder, det är nog mitt enda råd.
Familjen består av tre barn och blivande hustrun som alla har en sak gemensamt.
-Min familj är inte särskilt intresserad av vad jag gör och ibland får jag övertyga ungarna att de såklart måste komma på pappas premiär. Min sambo läser inte mina böcker men det är helt okej.
Ville bli magiker som barn
Att det är helt okej kan bero på att Henrik genom åren har samlat på sig en stor skara trogna följare som intresserar sig för de böcker, föreläsningar och föreställningar som Henrik skapar. Som barn själv var målet redan glasklart, han skulle bli magiker.
-Som liten ville jag verkligen bli magiker men när jag väl började insåg jag så småningom att det där med korttrick och liknande, det var faktiskt ingenting för mig. Plötsligt kände jag mig vilsen, vad kunde man göra istället?
Fascinerades av mentalismen
I början av 1900-talet steg ett begrepp fram som kallades mentalism. Det var en blandning av den föreställning av magi, vetenskap och illusion som växte fram i en tidsålder då allting kändes möjligt. Mentalismen var en kombination av dåtidens magi och det som i dagligt tal kallas medium.
-När jag fann mentalismen hade den fått ett uppsving igen men i ett lite annat format. Plötsligt var det istället en slags tankeexperiment som gick ut på att synliggöra alternativa verkligheter och jag kände direkt att där, där har jag hittat rätt.
I mentalismen fann den ständigt nyfikne Henrik en väg att närma sig inte bara magin utan även människans föreställning om den egna världen. Och är det något han vill göra är det att peta på de där alternativa möjligheterna i en annars så inrutad verklighet, att få människor att upptäcka mönster och begrepp för att sedan ställa dessa på ända.
Mentalisten och föreläsaren Henrik Fexeus
Med den kunskapen började också tankarna på att det här kanske är något att använda, människors upplevda föreställningar och tankemönster. För det finns två sidor till Henrik, mentalisten som genom sina innovativa och ibland till och med för publiken skrämmande föreställningar, och föreläsaren Henrik som på ett pragmatiskt sätt reser land och rike runt och föreläser för företag och organisationer som allmänhet.
-Jag skiljer på formaten men visst, de kan också gå ihop. Det som är viktigt för mig är att i en föreläsning jobbar jag med presentationer, siffror och konkreta exempel samtidigt som jag lättar upp med humor, för humor hjälper oss människor att ta till oss av det vi hör. I mina föreställningar jobbar jag med att skapa en annan värld där det handlar om att introducera publiken för en spännande helhetsupplevelse där det omöjliga skulle kunna göras möjligt bara man tror på det.
Kombination av illusion och kunskap
Henrik första show handlade om att läsa tankar där fokus var på att synliggöra tanken på att ”tänk om” det går att läsa tankar och om man kan se vad en människa förväntas tänka. Showen blev en hit och Henrik plötsligt ett namn på mångas läppar.
-Samtal och e-post började trilla in och jag insåg att här hade jag gjort något som väldigt få hade gjort sedan 1960-talet, dessutom i en uppdaterad form. För mig handlade det om att kombinera illusioner med kunskap om människans sätt att tänka och agera för att leverera en aha-upplevelse hos publiken, en insikt som är oåterkallelig.
I gränslandet mellan magi, illusion och vetenskap
Föreställningen var en succé och helt plötsligt fann sig Henrik skriva en bok. Han hade aldrig gjort det förut och kavlade helt sonika upp armarna och skrev klart boken, samt ett utkast på ett tv-program och skickade dessa till olika förlag och tv-kanaler som nappade direkt. Men att röra sig i gränslandet mellan magi, illusion och en form av beteendevetenskap har även rönt kritik.
-Det är många som undrar varför jag får plats i tv och får prata om det jag gör. Men jag vill göra tydligt att jag aldrig kommer med rena råd om hur andra ska leva sina liv, jag synliggör olika mönster och beteenden och drar mina slutsatser baserat dels på egna upplevelser men också på evidens och vetenskap. För mig är vetenskapen grundläggande, jag tar inte bara saker ur luften och gör begrepp utan förankrar det jag ser i siffror och forskning som jag sedan delar med mig av.
Har gett ut en bok om social kompetens
Med åren har han förfinat dessa både genrer och blivit en av landets mest uppskattade föreläsare och mentalister i såväl tv som på scenen och i bokform. Den senaste boken, Fingertoppskänsla – en nödvändig manual i social kompetens, ger i en tid då sociala medier dominerar läsaren konkreta råd hur vi blir mer socialt kompetenta.
-Mina böcker, från debuten, handlar om att jag känner att jag sitter på kunskap som jag vill dela med mig av, och som omvärlden vill ta del av. Den bekräftelsen får jag på mina föreläsningar och så länge som publiken vill veta det jag vill dela med mig av kommer jag att skriva böcker. Ja, till och med så länge jag har något att dela med mig av kommer jag att skriva böcker även om ingen läser.
Fingertoppskänsla – en nödvändig manual i social kompetens är en konkret handbok för den som vill lära sig mer om social kompetens och mekanismer i den sociala strukturen i vårat samhälle. I en tidsålder då vi gömmer oss bakom skärmar är det ändå förvånansvärt många som känner att de har svårt med sin sociala kompetens.
Blev mobbad som barn
-Till saken hör att jag som barn var socialt inkompetent och fram tills högstadieåldern också mobbad. Jag insåg inte då att det fanns andra som både jobbade med och skrev om hur man arbetar med sig själv så jag fick helt enkelt göra det på egen hand för i grunden har jag alltid haft en stark självkänsla. Jag tror att vi delvis föds med en grundläggande pessimism eller optimism och jag föddes med det senare vilket hjälpte mig att bygga upp en inre styrka. Men det är klart att flera år efter att mina upplevelser som mobbad satt det kvar men vid det laget kunde jag inse att det var mentala tankar som kunde gå att styra. Människor utvecklas, men det går inte fort. Vi behöver fortfarande mänsklig kontakt och bekräftelse och lära oss hur vi fungerar i sociala sammanhang. Som alltid när jag skriver mina böcker vill jag att läsaren utgår ifrån sig själv och så får man ta till sig mina råd, som jag backar upp med både forskning och vetenskap, i den mån man själv vill och kan. Jag utgår sällan från egenupplevda upplevelser, det är olika för alla människor och därför baserar jag min kunskap istället på evidens och vetenskap.
Värdesätter familjelivet
Helt klädd i svart och med sitt karaktäristiskt vita hår ser han i min värld lite ut som en typisk man som arbetar inom media och kommunikation. Inte helt oväntat har Henrik också gjort det, som informatör bland annat i Dieselverkstaden i Nacka utanför Stockholm och på Lava, i Stockholms kulturhus.
-Jag har alltid arbetat med kommunikation men det var först när föreläsningarna tog fart som jag insåg att jag kunde göra det på heltid. Idag försöker jag däremot att vara mer bestämd, jag har tre barn och en föreläsning ska helst inte innebära en övernattning för jag värdesätter att kunna vara hemma också och natta mina barn.
Det kan låta som en kontrast, mannen som tar upp personer på scen och om än i tydliga ordalag förklarar att det är en illusion skapar fiktiva berättelser om kontakt med de döda samtidigt kan prata om evidens, siffror och fakta. Men det är det som gör Henrik Fexeus så unik, i gränslandet mellan forskning, beteendevetenskap och magi rör han sig friktionsfritt till mångas förtret.
Tar gärna emot konstruktiv kritik
-Det finns alltid personer som tycker en massa, jag försöker att inte ta det personligt. De som följer mig, och det jag gör, uppskattar och tar till sig av min kunskap. De som inte gör det vet antingen inte vem jag är eller tycker att jag är en bluff eller att jag inte är på riktigt. Det handlar om att vara ärlig från början, jag är tydlig i mina föreläsningar om att jag pratar fakta och jag är lika tydlig under en föreställning att nu kommer det fakta men du kommer också att bli lurad, för en illusion är att lura vår hjärna. Visst har det blivit lättare att kritisera en offentlig person idag, i och med alla kanaler vi finns på, och ja, jag tar illa vid mig om någon bara skrivit något negativt för jag är ju bara människa. Däremot fullkomligt älskar jag konstruktiv kritik, konstruktiv kritik kan man aldrig få för mycket av.
Alltid något projekt på gång
På ett år försöker han hålla det till runt fyrtio föreställningar alternativt föreläsningar vilket trots allt är ett intensivt tempo. Henrik lägger dessa i en följd för att därefter kunna få tid till andra idéer som kan komma upp, för att sitta still, det är inte aktuellt.
-Händer det ingenting blir jag deprimerad, det är ungefär så. I höstas satte jag till exempel igång med en podd som heter ”Kan själv” sedan får jag se vad det blir efter det men jag vill gärna att det händer saker där jag utvecklas. Det måste finnas en nyfikenhet i det jag gör och i hur jag gör det, det går inte bara att det är ”ytterligare” en föreställning eller bok, det ska vara något som petar i det okända och där jag får svar på frågan ”vad händer om jag gör det här”? Precis som när jag skrev min första bok, jag hade aldrig skrivit en bok i hela mitt liv. Sedan vad som händer när du väl gjort det du vill göra, det är en annan sak som vi inte kan styra över.
Det är förunderligt att samtala med en man som ena stunden med djupgående kunskap pratar om illusioner utförda på Napoleons tid och som han i sin tur tar med sig till sina föreställningar, för att i nästa stund avhandla de grundläggande och basala mönster som existerar i det mänskliga psyket och beteendet.
-Ja, det är en blandning men när jag går upp på scenen försöker jag alltid förankra mig i båda delarna och vara mig själv. Det är klart man ”agerar” ju på ett sätt oavsett om man föreläser eller har en föreställning men jag har mina trick för att få energi och kraft att stå på scenen ibland över två timmar inför en stor publik.
Den pragmatiske illusionisten väcker eftertanke
Henrik sitter avslappnat i soffan på det café vi bestämt möte på och förklarar lite hastigt att han vanligtvis pratar mycket snabbare än han gör just nu, han följer ett spår, viker in på ett annat för att sedan ta sig tillbaka till en ny punkt. Det är fascinerande att lyssna på och jag förstår att hans föreläsningar är så vida uppskattade.
Vi tar i hand och den pragmatiske illusionisten lämnar caféet, själv är jag kvar med många tankar om den egna tankens vara och uppfattning om tid och rum, mönster och tankebanor. Är allting verkligen så som vi uppfattar det och vad händer när någon erbjuder oss en alternativ verklighet, hur hanterar vi att ställas inför den. Frågan vi alla kan ställa oss då och då är om allting verkligen är precis som det ser ut.
