Det har blivit något av hans signum att i olika sammanhang, från föreläsningar till scenföreställningar, dela med sig av sina erfarenheter i livet, något som lockar till både tårar men också mycket skratt. För visst kan man skratta även när man talar allvar.
Karriären bromsades när sonen fick diagnosen
När Måns son Viggo diagnosticerades med autistiskt syndrom förändrades tillvaron för hela familjen.
– Man pratar ju mycket om att man ”ger ut” diagnoser idag till överaktiva barn och det kan i våra öron, som är föräldrar till barn med diagnos, låta nästan lite raljant. För det är en enorm skillnad mellan att vara förälder till ett barn som har lite extra energi och ett barn som helt enkelt klättrar på väggarna om du inte är med varje minut. Det är något helt annat och det tog ett tag innan Viggo slutligen diagnosticerades.
Livet förändrades och samtidigt som karriären fick bromsa in behövde familjen ställa in sig på vad en tillvaro med autistiskt syndrom i familjen innebar. Samtidigt som debatten har gått varm kring barn med diagnoser så har Måns sin egen verklighet att titta på och konstaterar att det finns flera olika sätt att diskutera det som idag kallas neuropatiska diagnoser.
– Å ena sidan pratar vi idag om dessa barn som hjältar och det är ju på ett sätt toppen. Vi bemöter barnen som de individer de är och de får möjligheter att dela med sig och accepteras för den dom är. Det är stort att det kan pratas om det på det sättet.
Måns själv var under 2018 programledare för ”Superungar” som handlade om barn med just autism men också adhd och andra neuropatiska diagnoser. I programmet anlitade Måns experter inom olika områden som kunde hjälpa barnen och föräldrarna att handskas med de problem som uppstår.- Det är viktigt att även om vi pratar om barnen som hjältar och superungar också inser att det är en diagnos som de får leva med hela livet. Anledningen till att jag fortfarande vill och behöver prata diagnos är att med det behöver också samhället, vården, skolan och omsorgen ta ett ansvar. Om vi normaliserar diagnosen så blir det inte längre en diagnos utan något normalt och då skulle ju inte dessa insatser, som är så viktiga, behövas. Och det funkar inte heller. Vi föräldrar behöver också en möjlighet att förstå och lära oss vad en diagnos innebär.
Vill utveckla egen träningsmodell
Måns genomgick själv under inspelningen av Superungar en adhd-utredning som dock inte resulterade i någon diagnos.
– Jag gjorde det för att se hur det låg till, jag har alltid varit lite överaktiv och haft mycket för mig och kände väl att det kunde vara viktigt att ta reda på om det kanske fanns någon diagnos. Nu var det ju inte så, vilket också visar hur viktigt det är att faktiskt ha en ordentlig utredning och diagnos.
På sina inspirationsföreläsningar pratar Måns gärna varmt och öppenhjärtigt om sonen, diagnosen och de situationer som kan uppstå. Flera situationer är i sig komiska och det måste man också få berätta för det är en del av livet menar Måns. Samtidigt var det en situation som ledde till någonting helt nytt, större och mer omfattande än vad familjen kunde tro då.
– En vinter ville Viggo lära sig åka skidor. Så vi anmälde honom till skidskolan men då sa de vuxna som undervisade att de inte kunde ta med Viggo, på grund av att de inte kunde träna ”sådana där barn”.
Nekandet blev startskottet för en insamlingsstiftelse med sonens namn, Viggo Foundation. Eftersom Måns själv inte kunde hitta en enda idrottsförening eller aktivitet som passade sonen startade han Viggo Foundation. Tanken med stiftelsen är att samla in pengar för att på lång sikt kunna utveckla en träningsmodell som passar barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Måns hoppas även att det i framtiden även kommer finnas undersektioner till de ordinarie idrottsföreningarna som är anpassade för barn och ungdomar med dessa diagnoser.
– Jag såg ju hemma vad det betyder för de här barnen att röra på sig, att få göra saker. Vi kunde vara ute i timmar och att då bli utestängd från organiserade aktiviteter på grund av sin diagnos är ju helt bak och fram.
Världsrekordhållare i cykling
Men det är inte bara barnen som rör på sig. Även Måns har blivit en idrottsprofil, dels i rollen som pappa dels som representant för insamlingsstiftelsen.
– Det började med att jag märkte att om jag inte bara ska orka utan också hinna med Viggo så måste jag vara i bättre form. Började träna och röra på mig mycket mer och det har blivit något av en grej. Strax ska jag sätta mig i bilen och åka ner till Tough Viking för att i nästa vecka vara i Ryssland och fortsätta cykla som en del i min cykelutmaning för att samla in pengar till Viggos Foundation.
Redan tidigare har Måns genomfört en etapp i sin strävan efter att cykla jorden runt. Den gången cyklade man från kust till kust i USA. Andra etappen innebar att man hamnade i Guiness rekordbok för att snabbast ha cyklat genom Europa. Nu fortsätter resan österut och man har redan samlat in över 1,5 miljoner kronor till Viggo Foundation.
-De här cykelturerna är lite extrema, jag stänger av och bara fokuserar på att cykla. Det blir ett slags avbrott i vardagen som samtidigt samlar in pengar. Det är också ett sätt för mig att ladda om och få energi. Nu är det inte på något sätt synd om mig men det är naturligt att barn kräver mycket energi av oss som föräldrar och i vårt fall, helt enkelt lite extra. Men som sagt, skriv inte att det är synd om mig för det är det inte alls!
”Jag är inte politiskt korrekt”
Att prata med Måns är en intressant blandning mellan en allvarsam och saklig ton och så en mer humoristisk och lite lätt ironisk sida. Måns humor har alltid varit vass, många gånger mitt i prick och inte alltid helt rumsren eller politiskt korrekt. Men det är inte heller något han har strävat efter.
-Jag är inte politiskt korrekt och vågar ta ut svängarna, det är så jag är. Många kanske undrar hur jag kan prata om diagnoser och locka fram skratt men om vi ska kunna prata om allvar måste man också våga skämta om det. Idag är det ett stort problem att många komiker inte riktigt vågar säga det de tänker, eller skämta om vad som helst. Ett ännu större problem är faktiskt att man även letar upp ”gamla synder” från en annan tid och så får man stå till svars för det nu. Vi komiker måste våga fortsätta vara roliga, annars blir det en mycket tråkigare värld.
I sina föreläsningar, föreställningar och så fort han återkommer till sig själv så återfinns ständigt en värme i den skämtsamma tonen och ett allvar i det humoristiska. Det är mycket det som gör att Måns är en av våra mest uppskattade komiker.
När vi pratas vid så har Måns precis gjort några ärenden och packat bilen. Den stundande resan till Ryssland gör Måns faktiskt lite nervös.
– Det är så mycket som ska klaffa, mycket som ska ordnas och så vill man att det ska bli bra. Som resan till USA, den var ju fylld med överraskningar och händelser som man inte hade kunnat vänta sig men först och främst måste jag ju komma dit. Samtidigt vet jag ju hur viktigt det är att kunna samla in pengar och öka medvetenheten om neuropatiska diagnoser och det ger mig energi att fortsätta.
Rollen som aldrig tar paus
Det är mycket som står på agendan för den svenske komikern som under sommaren inte bara har varit med som sommarpratare utan samtidigt spelat in kommande säsongen av Stjärnorna på slottet. Till hösten ger sig Måns och kollegan Özz Nûjen ut på turné med föreställningen Världens historia – den osminkade sanningen. Men det fanns en tid när Måns mer eller mindre ställde in de flesta av sina stora åtaganden.
– Stjärnorna på slottet spelade vi ju in i somras så det är mer att man väntar på sändningen men Världens historia ska vi göra på turné och det är nog det jag ser fram emot mest. Att stå på scenen och möta publiken över hela landet, att höra skratt och se reaktioner är stort. Vi hoppas ju att så många som många som möjligt kan komma och har kul, det är det som är tanken. Jag kommer ju också fortsätta att träna såklart och uppmärksamma Viggo Foundation.
Och sedan är det den där rollen som aldrig upphör, oavsett om ljuset har släckts och sminket sminkats av. Den där rollen som tar alla dygnets timmar i anspråk och samtidigt ger mer tillbaka än vi kan föreställa oss. En roll som kan få den starke att känna sig svag ibland och den svage att känna sig stark som en björn. Rollen som förälder. Den upphör aldrig och Viggo har haft turen att ha en pappa som har gjort det till sitt kall att engagera sig för sonen, och andra barn i samma situations möjligheter. Som Måns konstaterar på insamlingsstiftelsens hemsida:”Ett av mins sons största funktionshinder är att det inte syns utanpå att han är funktionshindrad”.
Fakta Viggo Foundation:
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är samlingsnamnet för en mängd olika diagnoser som ADHD, ADD, Tourettes syndrom, Aspergers syndrom, autism, OCD, dyslexi, dyskalkyli med flera. I Sverige uppskattas ca. 25 000 barn vara diagnostiserade med NPF av olika slag och det är inte ovanligt att ett och samma barn har flera av dessa diagnoser. Forskning visar att det finns ett samband mellan NPF-diagnoser och depression, ångestsymtom och andra psykosomatiska sjukdomar som kronisk migrän. De löper ökad risk för att utveckla missbruk av olika slag, drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och få förskjuten dygnsrytm och sömnstörningar.
Beroende på typ av diagnos kan NPF vidare medföra sociala funktionshinder, inlärnings- och koncentrationssvårigheter samt fysiologiska ”svagheter” som nedsatt koordinationsförmåga. Svårigheterna skapar utanförskap vilket orsakar lidande för barnen själva och deras familjer. Det är vanligt att barn med NPF har en negativ självbild som formats efter återkommande upplevelser av misslyckanden i exempelvis skolarbeten, med klasskompisar, idrotten och andra sociala sammanhang. De faller ofta offer för mobbning och hamnar lätt i konflikt med andra barn.Sammantaget kräver barn med NPF-diagnoser extra resurser vilket medför stora kostnader för samhället. Som all forskning visar har fysisk aktivitet många fysiologiska liksom psykologiska hälsofördelar. Motion motverkar stress, ångest och depression och minskar risken för att drabbas av en mängd sjukdomar som diabetes och alzheimer. Träning förbättrar även uthållighet, sömnkvalitet, minnet och inlärningsförmågan. Alla barn mår bra av fysisk aktivitet, men barn med NPF har ett ännu större behov av att få syresatt blod till hjärnan. Problemet är att dessa barn med NPF-diagnos i nuläget faller mellan stolar – de klarar inte av att träna med de normalfungerande barnen men de är inte tillräckligt funktionshindrade för att hitta sin plats inom handikappidrotten.
Källa: Viggofoundation.se
