Det viktigaste för en person med typ 1-diabetes är att få kontroll över blodsockret, att det svänger så lite som möjligt och ligger stabilt inom ett specifikt referensintervall.
Högre livskvalitet
Det som mäts i TIR är långtidsblodsockret, HbA1c, den genomsnittliga mängden socker i blodet, men också blodsockernivån i stunden. För att kunna mäta TIR behövs en CGM-mätare, en sensor som sätts in under huden. Robin Åhrlings sensor mäter blodsockret var femte minut. Han har på sig den dygnet runt och byter själv ut den var tionde dag.
– Jag och många andra har fått en högre livskvalitet och finare blodsockerkurvor med CGM-tekniken. TIR är ett väldigt bra mätvärde som ger en bättre helhetsbild än bara långtidssockret. Jag upplever att många inom sjukvården tittar allt mer på TIR, säger Robin Åhrling, ämneslärare i NO-ämnen och teknik på högstadiet, och tills nyligen ordförande för Ung Diabetes.
TIR mer positivt
Robin Åhrling säger också att när han bara hade tillgång till ett värde, HbA1c, så upplevde han det mer som ”en dom” över hur han skött sig, medan TIR ger honom möjligheter att se hur han kan jobba med sin blodsockernivå.
– Mitt blodsocker ligger stabilt men är lite för högt så jag jobbar på att kapa topparna på blodsockerkurvan. Att våga lägga mig lite lägre. För att lura mig själv så har jag lagt in att TIR ska ligga inom referensintervallet 4 och 8, annars blir det lätt att jag nöjer mig med att ligga på 9,5, säger Robin Åhrling.
För en vuxen person med typ 1 diabetes bör mängden socker i blodet ligga mellan 3,9–10 mmol/liter (se faktaruta). Tidigare har han tänkt att han vill ha ”lite marginal uppåt” för att inte få för lågt blodsocker, vilket är mycket obehagligt. När Robin Åhrlings blodsocker blir för lågt märks det på att han börjar sluddra lite och blir något frånvarande, som lärare vill han inte hamna i den situationen under en lektion.
– Jag lärt mig mycket av att titta på TIR, att hitta rutiner och strategier, till exempel vad jag ska äta under träningen då mitt blodsocker gärna dippar. För mig är det också viktigt att blodsockret ligger bra när jag ska gå och lägga mig för då håller det sig bra under natten.
”Ibland har jag lust att langa mätaren i väggen”
Tiden i målområdet är betydelsefull för att mäta hur effektiv behandlingen är. Den måste alltid anpassas individuellt. Idealet är förstås att hela tiden ligga inom TIR men det är svårt.
– Ibland har jag lust att langa mätaren i väggen. Fast man tycker att man gjort allting ”rätt” så blir värdet ändå fel. Och andra dagar när man gjort allt ”fel” blir det rätt. Men jag tar min diabetes som en utmaning, säger Robin Åhrling.
Målet med behandling av typ 1-diabetes är att patienten ska ligga inom TIR så mycket som möjligt och allra minst 70 procent av tiden. För då vet man att risken för följdsjukdomar minskar betydligt och att eventuella komplikationer uteblir eller kommer mycket senare i livet.
– Senast låg jag inom TIR ungefär 50 procent av tiden så jag har en bit kvar. Men med CGM-mätaren har det varit lättare att hantera och utvärdera hur olika aktiviteter, maträtter och insulindoser påverkar blodsockret, säger Robin Åhrling.
Den information som CGM-systemet ger honom kan han dela med sjukvårdspersonalen och diskutera. Han kontrolleras på sjukhuset fyra gånger om året. Robin Åhrling har haft samma insulin sedan han fick sin diagnos för 10 år sedan. Nyare insuliner ger en jämnare och stabilare nivå under lång tid, och minskar risken för hypo- och hyperglykemier genom att kapa topparna och dalarna.
– Jag har varken erbjudits eller funderat så mycket kring byte av insulin. Vi har istället fokuserat på att få till basaldosen samt rätt kolhydratskvot, säger Robin Åhrling.
FAKTA typ 1-diabetes
Vad är HbA1c?
- Hemoglobin är det protein i blodet som ger det dess röda färg. HbA1c bildas när hemoglobin reagerar med blodsocker. HbA1c mäter hur mycket socker som fastnat på hemoglobinet i de röda blodkropparna. Vid högt blodsocker fastnar mer socker än vid lågt.
- HbA1c utvärderar den genomsnittliga mängden glukos i blodet under de senaste 2–3 månaderna och kallas långtidssocker.
- Att mäta HbA1c görs antingen via ett blodprov, eller via en sensor med en liten nål som sitter under huden. Sensorn mäter kontinuerligt blodglukosvärdena. De mest avancerade sensor-systemen skickar via en sändare glukosvärdet till patientens mobilapp var femte minut. Systemet med sensorer kallas kontinuerlig glukosmätning (CGM).
Vad är Tid i målområdet (TIR) och hur når man målet?
- Målet med behandling vid typ 1-diabetes är att öka tiden som personen tillbringar i referensintervallet, det vill säga tid i målområde, förkortat TIR (från engelskans Time In Range). Ju längre tid en person ligger inom referensintervallet med sitt blodsocker, desto bättre är chansen att undvika komplikationer och följdsjukdomar. Målet är att blodsockerkurvan ska ligga inom TIR mer än 70 procent av tiden.
- De värden som satts upp för TIR är att ha blodsockernivåer inom referensintervallet 3,9 – 10 mmol/l (för vuxna). För gravida med diabetes används det snävare intervallet 3,5 – 7,8 mmol/l.
- För barn och ungdomar används begreppet TIT (time in target) med referensintervallet 4–7,8 mmol/l.
- Valet av framför allt basinsulin och till viss del måltidsinsulin spelar en avgörande roll för att få en jämnare blodsockerkurva och hålla blodsockret inom målområdet så lång tid som möjligt.
- Minskade svängningar mellan toppar och dalar i blodsockerkurvan – så rak kurva som möjligt, minskar risken för hypo- och hyperglykemier och på längre sikt även risken för komplikationer och följdsjukdomar. Därför är valet av insulin avgörande, inte bara tekniken i sig. Nyare insuliner ger en jämnare och stabilare nivå under lång tid.
- Nya rön visar att TIR i sig självt kan indikera risken för långsiktiga diabeteskomplikationer. I en studie, DCCT Diabetes Control och Complications Trial, såg man till exempel koppling mellan TIR och alla stadier av retinopati (förändringar ögonbotten).
- Allt mer talar för att TIR kan bli en giltig slutpunkt i framtida kliniska studier. Mer om detta i medicinska tidskriften Diabetologia volume 63, 2020
Hypoglykemi (känning)
- Känning, eller hypoglykemi, betyder lågt blodsocker eller låg glukoshalt i blodet och är en vanlig komplikation vid diabetes som inträffar när blodsockernivån sjunker under det normala. Glukos (blodsocker) behövs för en mängd olika processer i kroppen och framför allt hjärnan, som helt förlitar sig på glukos, kan påverkas.
- En känning orsakas av en obalans mellan insulin, kolhydratintag och fysisk aktivitet. En del nyare behandlingar ger betydligt färre hypoglykemier.
- Redan tidigt vid en nydiagnostiserad diabetes ska fokus vara att hitta en behandling som ger ett stabilt långtidsblodsocker (HbA1c) just för att förhindra hypoglykemier. Stresspåslaget vid en hypoglykemi är stort. När adrenalinet utsöndras för att höja blodsockret så påverkas hjärtrytmen, blodtrycket, mängden blod som passerar genom hjärtat och stora delar av hjärt-kärlsystemet.
- Effekterna ligger också på ett psykiskt plan eftersom hjärnan påverkas vid en hypoglykemi. Humöret och de kognitiva förmågorna försämras, även arbets- och körförmågan kan påverkas.
Hyperglykemi
- För mycket socker i blodet ger hyperglykemi. Även här råder en obalans mellan kolhydrater, insulin och fysisk aktivitet.
- Sockeröverskottet kan skada blodkärlen och ge hjärtkärlsjukdomar men också skada organ som njurar och näthinnor som är känsliga för dålig blodtillförsel.
- Akut insulinbrist kan leda till det livshotande tillståndet syraförgiftning (ketoacidos) som kräver sjukhusvård.
