Lustgas är en kemisk förening av syre och kväve, så kallat dikväveoxid.
I slutet av 1700-talet upptäckte man att lustgas kunde ge ett förändrat medvetandetillstånd, ge berusning och fungera som smärtlindrande behandling. Första gången som lustgas beskrivs ha använts som bedövningsmedel var år 1844 när en amerikansk tandläkare använde gasen i samband med utdragning av en tand.
Lustgas används idag främst som smärtlindring vid förlossningar och inom tandvården, eller för att inleda full narkos med annat ämne i samband med en operation. När lustgas används i vården ges den uppblandad med syre och inandas i en mask.
Hur hjälper lustgas under förlossningen?
Lustgas har använts inom förlossningsvården i över 100 år och är en populär metod då den ger bra smärtlindring och har god avslappnande effekt. Ungefär fyra av fem födande använder lustgas under någon del av förlossningen.
Koncentrationen av lustgas kan anpassas till den födandes behov och ändras under förlossningens gång genom att öka eller minska blandningen med syre. Vanligtvis ges en lägre dos tidigt under förlossningsskedet. Ju längre fram i förlossningsarbetet, och ju mer intensiva värkarna, desto mer ökas mängden lustgas. Gasblandningen av lustas och syre påverkar den födande genom att minska smärtimpulserna till hjärnan och öka avslappningen. Lustgas kan användas som enda smärtlindring, eller användas i kombination med alla andra smärtlindringsmetoder.
Du som föder känner fortfarande sammandragningarna (värkarna) men lustgasen dämpar smärtan under de mest intensiva värkarna.
Lustgas verkar inom 20–40 sekunder och försvinner sedan fort ur kroppen. När du börjar andas vanlig luft brukar effekterna av lustgasen försvinna efter två till fyra andetag. Forskningen visar även att användningen av lustgas inte medför några negativa effekter vare sig för mamman eller för barnet.
Du behöver vara på förlossningsavdelningen för att kunna få lustgas. Dessutom behöver värkarna vara regelbundna. Lustgas finns även i ambulanser, men det är inte ett smärtlindringsalternativ vid hemförlossning.
Hur används lustgasen under förlossningen?
Det tar 15–30 minuter att lära sig tekniken för att få bästa möjliga smärtlindring av lustgasen. Därför är det viktigt att du börjar pröva smärtlindringsmetoden redan innan värkarna är alltför intensiva. Det tar också 20–40 sekunder innan lustgasen ger full effekt, och det gör att det är viktigt att påbörja inandningen så fort värken börjar, eller ännu hellre strax innan den startar. Din partner kan hjälpa till med att hålla koll på värkarna och lustgasmasken. När du väl andas lustgas ska du göra det med jämna lugna andetag in och ut i andningsmasken. När värken börjar lugna sig kan du övergå till att andas in vanlig luft genom att ta bort masken vid inandning. Här är det dock viktigt att du fortsätter att andas ut i andningsmasken under 4–5 andetag, eftersom det då fortfarande finns lustgas kvar i lungorna. På så sätt ser du till att så mycket som möjligt av lustgasen kan tas om hand så att påverkan på miljön blir så liten som möjligt.
Fungerar lustgas för alla födande?
Det är olika hur bra de födande tycker att lustgasen fungerar. För en del fungerar det utmärks och för andra inte alls. En del upplever att de känner sig avtrubbade, har svårt att minnas det som hände medan de andades lustgas, eller att de blir väldigt sömniga. Man kan också uppleva muntorrhet, yrsel och illamående. För de flesta fungerar dock lustgasen väldigt bra och helt utan biverkningar.
I krystfasen av födseln är det inte så vanligt att den födande använder lustgas. Det kan vara svårt att koncentrera sig på krystningen och att samtidigt andas lustgas.
Lustgas påverkar miljön
Lustgas är en växthusgas, och påverkar därför klimatet och ozonskiktet. Den lustgas som används vid en genomsnittlig förlossning ger samma klimatpåverkan som 150 mils körning med en bensinbil. Men det är viktigt att veta att endast 1 procent av Sveriges totala lustgasutsläpp kommer från sjukvården. Med dagens reningsteknik kommer denna form av lustgasutsläpp att minska kraftigt.
Ingen födande ska behöva avstå från lustgas av miljöskäl – alla har rätt till smärtlindring vid förlossning. Att i stället välja en annan medicinsk smärtlindringsmetod är inte heller nödvändigtvis bättre för miljön – det går inte att jämföra miljöpåverkan från kemikalier med klimatpåverkan från lustgas.
Det man kan göra för miljön är att se till så att så lite som möjligt av den lustgas som används kommer ut i atmosfären. Därför är förlossningskliniker anslutna till lustgasdestruktionsanläggningar. Där bryts lustgasen ned till syrgas och kvävgas, det vill säga huvudkomponenterna i vanlig luft. Lustgasen som används vid förlossningen transporteras till en destruktionsanläggning via ett utsugssystem som är kopplat till andningsmasken. Genom att du som födande är noga med att andas ut lustgasen i andningsmasken hjälper du till med att få lustgasen till destruktionsanläggningen i stället för ut i atmosfären.
Lustgas är en arbetsmiljöfråga
Det är när den födande andas ut som vårdpersonal kan komma i kontakt med lustgasen. Arbetsmiljöverket har satt upp riktlinjer, så kallade hygieniska gränsvärden, för hur mycket lustgas som vårdpersonal får exponeras för. Om dessa riktlinjer följs anser man inte att lustgasen är skadlig för personalen. Idag visar de flesta mätningar att den mängd lustgas som vårdpersonalen exponeras för ligger klart under de hygieniska gränsvärdena.
Vid långvarig exponering av låga koncentrationer av lustgas går det inte utesluta en viss risk för att utveckla tumörer eller andra kroniska sjukdomar, sänkt fertilitet, spontana aborter och missbildningar. Det är ytterligare ett skäl till att det är viktigt att den födande andas ut lustgasen i masken, och inte ut i rumsluften.
Kan lustgas vara farligt?
Lustgas kan minska mängden vitamin B12 i kroppen om gasen andas in för länge eller för ofta. Den mängd lustgas som andas in under en födsel räcker dock inte till för att kunna ge någon B12-brist. En annan fara med lustgas uppkommer om mängden syrgas i inandningsluften är låg på grund av att syret ersatts med lustgas. Då kan syrebrist uppkomma, vilket i allvarliga fall kan leda till döden. Någon risk för detta finns dock inte när lustgas används under kontrollerade former i vården.
