Vanligtvis beror luktstörningar på en bakomliggande åkomma i näsan såsom exempelvis allergier, överkänslighet eller näspolyper. En mindre andel får detta efter en virusinfektion, som en vanlig förkylning eller efter influensan. Även en hjärnskakning eller skada mot näsan och ansiktet, vissa neurodegenerativa sjukdomar, en del sällsynta diagnoser och läkemedel har också visat sig kunna störa luktsinnet.
-Det finns dock fall där man inte hittar någon egentlig bakomliggande orsak, eller där det är en blandning av orsakerna ovan berättar Peter Åhnblad, överläkare och specialist i öron-, näs- och halssjukdomar vid Danvik ÖNH.
Luktstörningar och covid-19
-Till följd av pandemin och covid-19 har vi inom Öron Näsa Hals sett en markant ökning av antalet sökande för just luftbortfall. Tidigare var det främst medelålders och äldre som sökte hjälp. Numera är flertalet yngre; 20 till 35 år, fler kvinnor än män och i övrigt mestadels helt friska – förutom att de troligen har haft en mild till måttlig covid-19 infektion.
Man räknar med att cirka fem procent av befolkningen får ett helt förlorat luktsinne (anosmi) och cirka 20 procent får nedsatt luktsinne i varierande grad (hyposmi). Detta är globala siffror som gällde innan pandemin och hur det ser ut nu vet vi ännu inte men det är sannolikt att luktstörningar generellt ökat ordentligt under denna pandemi, fortsätter Peter Åhnblad.
Symtom på luktstörning
Hur en luftstörning ter sig är mycket individuellt men de flesta förlorar inte hela sitt luktsinne. Vanligtvis märker man att någon vardaglig doft som exempelvis lukten av kaffe plötsligt försvunnit. Man kan även få en förändrad luktupplevelse (parosmi), det vill säga att det inte luktar som det borde utan i stället lukar obehagligt eller starkt kemiskt som bensin, ruttet eller avföring.
– Detta är dock inget att oroa sig för utan beror troligen på tillfälliga felkopplingar, som hjärnan vanligtvis reparerar själv, menar Peter Åhnblad. Grönsaker och frukter är sådant som kan lukta mycket märkligt under läkningsprocessen.
Orsaken till luktbortfall till följd av covid-19
-Det är ännu inte helt klarlagt men den kanske mest överraskande slutsatsen, för oss näsintresserade experter, är att detta coronavirus, till skillnad från andra coronavirus och andra virus som föredrar luftvägarna för sin replikering, inte verkar skapa en inflammation i nässlemhinnan och luktepitelet, utan kan angripa epitelets stöd-/stödje-celler (”olfactory supporting cells”) via sitt spike-protein (så kallade peplomerer, små klubbliknande taggar på virusets fett-hölje) och binda till receptorer typ ACE2 som fungerar som dörröppnare till luftvägscellen, berättar Peter Åhnblad. Det verkar alltså som om kroppen initialt inte märker att något invaderar den och inte svarar på vanligt sätt med en inflammation som försvar. Intressant är också att genuttrycket för ACE2 ligger i x-kromosomen och kvinnor har som bekant en dubbel uppsättning sådana samt att kvinnor verkar ha en högre omsättning av denna receptor, vilket kan vara en av förklaringarna till deras generellt lägre nivå av svår infektion, IVA-vård och dödlighet i covid-19.
Att leva med en luktstörning
Luktstörningar gör ofta så att livskvaliteten sänks kraftigt, både vad gäller säkerhet, exempelvis att inte känna brandrök och vad gäller personliga relationer, exempelvis att inte känna om man själv eller ens barn luktar illa.
-Dessutom försämras ofta mat- och dryckesvanor och näringsintag hos en stor andel personer med luktstörningar, säger Peter Åhnblad.
Andra negativa effekter som kan uppstå till följd av luktstörning är exempelvis nedstämdhet, apati, avmagring, ointresse av mat- och dryck, överdriven personlig hygien, undvikande av sociala kontakter. Detta gäller generellt alla människor men specifikt äldre som både löper större risk att drabbas av luktbortfall och som de facto har större användning av detta sinne för sitt välmående och säkerhet.
-Nedsatt luktsinne kan även vara en tidig markör till neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson och Alzheimer vilket ökar betydelsen av att upptäcka dysfunktionellt luktsinne tidigt i förloppet, poängterar Peter Åhnblad. Tyvärr verkar det som om sjukvården, i alla fall innan covid-19, inte lyckats särskilt väl i omhändertagandet av patienter med luktstörningar, då hela 60 procent av de drabbade patienterna rapporterade oklar, otillfredsställande eller ingen information alls om deras luktstörning och dess konsekvenser. Detta behöver vi alla inom sjukvården ta till oss och förbättra.
Egenvård vid luktstörning
Man ska så tidigt som möjligt börja luktträna dagligen, gärna med åtminstone fyra olika dofter, cirka tio minuter morgon och kväll. Det gäller att ha tålamod och fortsätta träningen i minst tre månader, gärna längre.
-Man får jämföra det med all annan träning som ständigt måste underhållas för att upprätthållas, säger Susanne Lagerqvist, sjuksköterska på Danvik ÖNH. Ett tips är att gradera den subjektiva uppfattningen av luktsinnet innan och efter träningen. Använd exempelvis en skala mellan 0 och 10 där 0 motsvarar helt luktbortfall och 10 utmärkt luktsinne. Då är det lättare att följa eventuell förbättring och det stimulerar till att fortsätta träna.
-Det kan vara svårt för de med nedsatt luktsinne att själva hitta rätt bland olika dofter och kryddor så för att underlätta träningen har jag och Susanne Lagerqvist, utvecklat ett doftpaket som kallas ”Syster Snuvas Luktträningspaket”, berättar Peter Åhnblad. Detta kommer finnas på alla Sveriges ÖNH-kliniker i år och sedan även inom Primärvården. I paketet integreras flera sinnen i träningen genom så kallad visuell-verbal-emotionell stimulans för att trigga luktträningen, en så kallad multi-sensorisk träning (vilket också görs exempelvis vid rehabilitering efter stroke). Detta gör det enklare och roligare att träna.
Det gäller att vara snäll mot sin näsa genom:
- Undvik petande, snytande och fräsande.
- Ingen rökning.
- Vid torrhet kan man ha bomullstussar med matolja i näsan då och då.
- Fukta nässlemhinnan regelbundet med saltvattenspray eller spola näsan med eget blandat saltvatten för att få bort irriterande partiklar som exempelvis damm och pollen. Hjälpmedel finns på apoteken.
- Var försiktig med avsvällande nässpray, så kallade ”förkylningssprayer”, då de snabbt kan irritera slemhinnan och gör den mycket svullen efter en tids användning.
Om man inom sjukvården hittar någon inflammation i näsan som trolig orsak till nedsatt luktsinne brukar man däremot prova nässprayer med kortison. De kan användas en längre tid och ger sällan biverkningar.
När ska man söka hjälp?
Luktträna bör man göra så fort man märker att luktsinnet är borta eller nedsatt. Om det inte har blivit bättre inom en månad bör man kontakta sjukvårdsrådgivningen eller sin husläkare, speciellt om man har andra symtom från näsan som man inte känner igen eller vet orsaken bakom (exempelvis att man har en pollenallergi).
Luktförlust efter covid-19
Efter en luktförlust under covid-19 återfår många sitt luktsinne inom några veckor och uppemot 90 procent verkar ha blivit bra igen inom några månader. Detta är vanligtvis fallet även för de som tappat lukten under andra virusinfektioner.
-Om man däremot har en kronisk åkomma i näsan är det inte alls samma positiva återhämtning, säger Peter Åhnblad. Det är viktigt att de som har långdragna besvär med exempelvis nästäppa får en korrekt diagnos och behandling av en kunnig läkare inom området.
Hur förändras luktsinnet med åldern?
Det naturliga åldrandet gör att luktsinnet minskar. Mer än 50 procent av 65-åringar och äldre och uppemot 80 procent av 80-åringar och äldre har signifikant nedsatt luktsinne. Uppemot 90 procent av själva smakupplevelsen av det vi äter och dricker kommer från luktsinnet.
-Detta är anmärkningsvärda siffror och sällan något som diskuteras och tas hänsyn till exempelvis när måltider för äldre komponeras och serveras, menar Peter Åhnblad. När mat och dryck luktar och smakar allt mindre ökar risken för sämre aptit och tappat näringsinnehåll med undervikt som följd. Blir man kraftigt avmagrad, vilket inte alls är ovanligt bland äldre, ökar risken för en förtidig död. Att just luktsinnet tenderar att bli så negativt påverkat av åldern är inte klarlagt men kan bero på att luktområdet i näsa och luktbulb (område i hjärnan som behövs för att tolka doftintryck) är mer beroende av cellförnyelse än andra vävnader och att åldrandet försämrar denna känsliga regenerering. Luktträning kan dock minska risken för sämre luktsinne när man blir äldre.
