Livslängden i Europa: utmaningar & lösningar

I Sverige har medellivslängden ökat med cirka 7,5 år sedan 1970, vilket till och med är en relativt låg ökning jämfört med andra europeiska länder som Turkiet, som sett en ökning på nästan 24 år under samma period. Livslängden i Europa har med andra ord ökat markant under de senaste decennierna, men trenden börjar nu stagnera, särskilt i höginkomstländer. I denna artikel kommer vi att undersöka orsakerna bakom denna stagnation och hur livsstilsförändringar kan bidra till att förlänga livslängden.

Livslängd & hälsosamma år i Sverige & Europa

Européer kan räkna med att leva nästan tio år längre än för 45 år sedan. Sverige ligger i topp när det gäller antalet hälsosamma år i EU, med nästan 73 friska år jämfört med EU-snittet på knappt 65 år. Detta indikerar att svenskarna inte bara lever länge utan också upplever en hög livskvalitet. I jämförelse med andra europeiska länder ligger Sverige bland de länder med högst medellivslängd, men den senaste ökningen har varit relativt låg. Kvinnor lever i snitt omkring fem år längre än män.

Medan alla andra Européeiska länder har sett en stagnation fortsätter livslängden i Norge att öka i samma takt som tidigare, med en årlig ökning på 0,23 år. På senare tid har man dock även sett att livslängden har börjat öka igen i Sverige, Island, Danmark och Belgien, delvis tack vare minskad risk för svår hjärtsjukdom, exempelvis hjärtinfarkt.

Huvudorsakerna till den stagnerade livslängden

1. Dålig kost & fetma: ökningen av fetma och dåliga kostvanor har blivit allt vanligare i Europa. Dessa faktorer leder till en högre risk för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, vilket bromsar den positiva utvecklingen av livslängden.
2. Fysisk inaktivitet: Brist på fysisk aktivitet är en betydande hälsorisk. Det har visat sig att ett stillasittande liv kan vara farligare än fetma när det gäller risken för för tidig död.
3. Covid-19-pandemin: pandemin har också bidragit till den stagnerande livslängden i Europa, särskilt genom ökad dödlighet bland äldre och yngre vuxna.
4. Begränsningar i hälsovården: Trots förbättrade behandlingsmetoder för förhöjt kolesterol och blodtryck har dessa inte kunnat kompensera för de negativa effekterna av livsstilsrelaterade hälsoproblem.

England har drabbats särskilt hårt av denna stagnation, med den största nedgången i förväntad livslängd jämfört med andra europeiska länder. I Norge fortsätter livslängden dock att öka i samma takt som tidigare, vilket kan bero på effektiva hälsopolitiska åtgärder.

Livsstilsförändringar för längre livslängd

Forskning visar att vissa livsstilsförändringar kan bidra till att förlänga livslängden:

1. Äta sig nästan mätt: att äta långsamt och sluta äta när man är cirka 80 procent mätt kan minska sjukdomsdrivande processer som förkortar livet.
2. Skippa rökning: rökning kan förkorta livet med upp till fem år, och att sluta röka är en av de mest effektiva åtgärderna för att öka livslängden.
3. Fysisk aktivitet: att vara fysiskt aktiv bidrar till att förlänga livet genom att ge både fysisk och kognitiv stimulans.
4. Meningsfullhet i livet: att ha en känsla av syfte och meningsfullhet i livet kan bidra till ökad livskvalitet och livslängd.

Genetik & livslängd

Genetiken spelar en roll i livslängden, men det är viktigt att notera att hälsosamma levnadsvanor kan kompensera för genetiska riskfaktorer. Enligt läkartidningen kan personer med hög genetisk risk kan öka sin livslängd med upp till 5 år genom att anta hälsosamma vanor. Detta tyder på att livsstilsförändringar kan vara lika viktiga som genetiska faktorer när det gäller att förlänga livet.

Minskning av skillnader i livslängd

För att minska skillnaderna i livslängd mellan olika länder och socioekonomiska grupper kan följande åtgärder vidtas:

1. Investeringar i hälsa: ökade investeringar i hälsovård, särskilt i låg- och medelinkomstländer, kan bidra till att förbättra livslängden.
2. Utbildning & jämlikhet: att minska socioekonomiska klyftor genom bättre tillgång till utbildning och hälsovård kan bidra till en mer jämlik livslängdsutveckling.
3. Livsstilsprogram: implementering av program som främjar hälsosamma livsstilsval kan hjälpa till att minska skillnaderna i livslängd mellan olika grupper.

Livslängd: sammanfattning

För att fortsätta förlänga livslängden och minska skillnaderna mellan länder och socioekonomiska grupper krävs en kombination av strategier som inkluderar investeringar i hälsa, förbättrad livsstil, minskad socioekonomisk ojämlikhet och fortsatt forskning inom åldrande och livslängd. Genetiska faktorer kan påverka livslängden, men hälsosamma levnadsvanor kan till viss del kompensera för dessa risker.