En ny studie från Göteborgs universitet visar att kvinnor som får en bristning vid ändtarmsöppningen när de föder barn kan drabbas av problem i flera decennier efteråt. Studien inkluderade över 11 000 kvinnor som genomgått två vaginala förlossningar i Sverige mellan 1987 och 2000. Grupperna som ingick var kvinnor som inte fått några skador vid förlossning, de som fått en sfinkterskada och de som fått skador vid båda förlossningarna.
Förlossningsskada får följder 20 år senare
Cirka en av 20 förstföderskor drabbas av en sfinkterskada, vilket kan öka risken för avföringsläckage, det vill säga att det läcker bajs. Studien fokuserade på problemens svårighetsgrad och påverkan på livet ett par decennier efter en skada.
Olika typer av förlossningsskador
Cirka 80 procent av förstagångsföderskor får någon form av bristningar vid förlossningen. Förlossningsbristningar graderas från ett till fyra:
- Första gradens bristning är en skada på slidans slemhinna.
- Förlossningsbristningar av grad två innebär att någon muskel i slidan eller mellangården är skadad.
- Skadas ändtarmens slutmuskel vid födseln kallas det för en sfinkterskada eller sfinkterruptur, som klassas som grad tre eller fyra beroende på omfattningen av skadan på slutmuskeln.
Resultat av studie kring förlossningsskador
Studien visade att många kvinnor fortfarande hade problem som kunde kopplas till sfinkterskadan efter 20 år. Följande resultat framkom i studien:
- Ungefär en tiondel av kvinnorna som hade fått två sfinkterskador uppgav att de fortfarande hade högfrekvent läckage av avföring tjugo år senare, vilket definierades som ett par gånger i månaden eller oftare.
- Om man räknar in dem som hade läckage avföring mer sällan, var andelen kvinnor med avföringsläckage så hög som 34,9 procent, vilket innebär drygt en tredjedel av alla som fött två barn vaginalt.
- Nästan 30 procent av kvinnorna som hade drabbats av två skador angav att avföringsläckage påverkade deras dagliga liv.
- Av kvinnorna med en sfinkterskada var det cirka 6 procent som fortfarande hade läckage av flytande avföring ett par gånger i månaden eller oftare efter två årtionden. Om man räknar in dem som hade problem mer sällan, var andelen kvinnor med läckage i denna grupp ungefär 28 procent.
- En femtedel av kvinnorna med en sfinkterskada upplevde påverkan på det dagliga livet.
- Även kvinnor som fött vaginalt utan konstaterad sfinkterskada kunde ha dessa problem. Ungefär en tiondel av kvinnorna i denna grupp rapporterade läckage av avföring i någon mån. Kvinnor i alla grupper använde inkontinensskydd för avföringsläckage, men det var vanligast bland de som hade drabbats av två sfinkterskador.
Risken dubbleras om förlossningsskada upprepas
Ida Nilsson, förstaförfattaren till studien och forskare inom obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet samt ST-läkare, betonar vikten av studiens resultat. Hon påpekar att en sfinkterskada innebär en betydande ökad risk för ofrivilligt tarmläckage senare i livet. Dessutom visar studien att om skadan upprepas, fördubblas risken för att drabbas av kvarstående tarmläckage. Även svårighetsgraden ökar, med högre frekvens av läckage, allvarligare symptom och en större påverkan på livskvaliteten. Detta understryker behovet av att uppmärksamma och förebygga sfinkterskador vid förlossning, för att minimera de negativa effekterna på lång sikt.
