För att ställa diagnosen depression använder sig läkaren av olika metoder. Samtal är ett hjälpmedel, olika skattningsskalor ett annat. Läkaren måste förvissa sig om att symtomen inte beror på någon annan sjukdom.
I samtal med patienten kan läkaren ofta avgöra om man lider av depression. Många gånger vill läkaren också prata med anhöriga och vänner för att få reda på omfattningen av depressionen.
Läkaren kan också använda olika skattningsskalor för att bestämma depressionens svårighetsgrad. Med hjälp av skalorna kan man kan man också följa upp resultatet av behandlingen. Skalorna är vetenskapligt framställda och väl beprövade.
För att framgångsrikt kunna bota en depression behöver läkaren svar på följande:
- Vilka symtom på depression finns?
- Det allmänna hälsotillståndet.
- Sjukdomshistoria i familjen – både kroppsligt och mentalt.
- Fysisk undersökning.
- Provtagning, laboratorietest.
Vart skall jag vända mig?
Tyvärr brukar både deprimerade och deras anhöriga dra sig för att söka läkare. Man vet kanske inte att depression är en sjukdom och att det finns behandling som hjälper. Det kan ta lång tid innan man bestämmer sig för att söka hjälp. När man väl bestämt sig vet man inte vart eller till vem man skall vända sig.
Är den deprimerade mycket sjuk orkar han/hon inte ta reda på det. Resultatet blir att den nödvändiga behandlingen uteblir. I Sverige kan man vända sig till vårdcentralen, den öppna psykiatriska vården, akutmottagning och privatvård.
Vårdcentral
Om du går till vårdcentralen kan distriktsläkaren ställa diagnos, farmakologiskt behandla och följa upp en okomplicerad depressionssjukdom. En del vårdcentraler har tillgång till kurator som kan ge stödjande samtal under en avgränsad tid. Några få vårdcentraler kan dessutom erbjuda kortare samtalsbehandling hos psykolog.
Distriktssköterskan och den sociala hemtjänsten har ofta en viktig roll – särskilt vid depressionstillstånd hos äldre patienter som också har andra funktionshinder.
Öppen psykiatri
I den öppna psykiatriska vården finns tillgång till läkare/psykiater, sjuksköterska, socionom, psykolog samt andra vårdyrken. Man kan erbjuda psykiatrisk specialistsjukvård, specialistkonsultation och ett bredare utbud av behandling.
Akutmottagning
Ibland kan tillståndet förändras snabbt. Vid akuta tankar kring självmord finns det behov av snabb hjälp. Den psykiatriska akutmottagningen är då den sjukvårdsinrättning som finns tillgänglig.
Om läkaren på akutmottagningen finner att du har en allvarlig depression som kräver sjukhusvård blir du inlagd på en psykiatrisk vårdavdelning. Den psykiatriska vårdavdelningen kan ge behandling som kräver att patienten är inneliggande på sjukhus, till exempel ECT (elektrokonvulsiv terapi). Den psykiatriska vårdavdelningen kan också erbjuda ett skydd för och ett omhändertagande av den svårt deprimerade.
Privatvård
I de flesta större städer finns en relativt stor tillgång på privatpraktiserande psykiater, psykologer och psykoterapeuter.
- Psykiatern är oftast ansluten till Försäkringskassan. Arvodet är i nivå med vad man skulle ha betalt för motsvarande konsultation inom den öppna psykiatriska vården. En del privatpraktiserande psykiater har en psykoterapeutlegitimation – ett kvitto på den psykoterapeutiska kunskapen.
- Psykologer och psykoterapeuter är med några få undantag inte ansluta till socialförsäkringssystemet. Det gör att man i normalfallet själv får betala för hela behandlingen. Vanligtvis ligger arvodet mellan 500 och 1200 kronor per behandlingstimme. En del psykoterapeuter har olika former av samverkansavtal med den lokala sjukvårdshuvudmannen. Oftast krävs då någon form av remittering från den lokala psykiatrin.
Inför läkarbesöket
Så kommer då dagen då du ska på ditt läkarbesök. Är du mycket sjuk kan du ha en vän eller anhörig med dig som kan stötta dig om eller när du inte orkar. Ett läkarbesök kan väcka många frågor, både innan och efter. Kanske har du tusen frågor som du vill få besvarade, samtidigt som du vet att det är svårt att få tiden att räcka till under ett kort besök. När du väl sitter hos läkaren är det därför bra att vara väl förberedd.
Nedan presenteras några tips som du kan ha nytta av.
Gör en lista på vad du vill diskutera med din läkare och för anteckningar på det som sägs
Skriv ner alla dina frågor inför varje läkarbesök. Skriv ner läkarens rekommendationer och instruktioner och fråga i slutet av besöket om du uppfattat rätt. Har du fler frågor efter läkarbesöket så ring. Får du inte tag på läkaren så kan säkert någon annan på mottagningen svara på dina frågor.
Hjälp läkaren att ge dig tid
Om du behöver mer än tio minuter hos läkaren för att diskutera din situation – meddela detta till läkarmottagningen innan ditt besök. Fråga efter en tid då läkaren inte är så uppbokad. Har du frågor som känns jobbiga att diskutera – be om att få träffa läkaren på hans kontor och inte i undersökningsrummet. Det kan kännas bättre att prata mellan fyra ögon på ett kontor – påklädd.
Diskutera de viktigaste eller de svåraste frågorna först
Att diskutera dina viktigaste frågor i början av läkarbesöket gör att du har tid att smälta läkarens svar. Det ger dig chans att fråga ytterligare innan besöket är över. Nöj dig inte förrän dina viktigaste frågor är besvarade.
Fråga om biverkningar
Fråga om biverkningarna om du äter antidepressiva läkemedel eller om din läkare skriver ut ett nytt läkemedel. Om du inte är nöjd ska du diskutera detta med din läkare. Det kan gälla utebliven effekt eller besvärliga biverkningar.
