Vad Ing-Marie Wieselgren, psykiater och ansvarig för psykiatrifrågor på Sveriges kommuner och landsting (SKL), menar är fusk är om man ger ett första samtal och säger att man har påbörjat utredning, trots att man inte har det. Det finns nämligen en misstanke om att BUP-klinikerna, det vill säga barn- och ungdomspsykiatrin, kan agera på det viset.
Statistiken representerar inte verkligheten
Det som sker i så fall är att siffrorna manipuleras och statistiken för hur många som får hjälp inom vårdgarantin ser bättre ut än vad den egentligen är. Om någon behandling inte har påbörjats ser Ing-Marie Wieselgren hellre att personen i fråga sätts upp på väntelistan igen, även om det medför att landstingets statistik försämras. Till SVT nyheter säger hon:
– Får man vänta efter att ha varit där på ett första besök tycker vi att man ska tillbaka på väntelistan, då har man inte fått sin utredning.
Ett första besök bestående av ett kontrollsamtal eller ren administration är således inget som ska räknas som påbörjad behandling.
Personalbrist orsak till långa väntetider
Långa köer inom BUP är i många fall ett gammalt problem och kan härledas till bristen på personal. Psykologer, sjuksköterskor och läkare är nödvändiga för att kunna påbörja en behandling, men det är inte bara det.
– Ibland beror det på att man inte haft tillräckligt mycket pengar för att anställa, men ganska ofta får jag höra att man har pengar men att man inte har bra sökande, säger Ing-Marie Wieselgren till SVT nyheter.
Måste tjata för att få vård
Psykiatrin är också något som prioriteras bort av hälso- och sjukvårdsdirektörerna och landstinget.
Så till föräldrar vars barn har fått vänta i flera månader på vård är Ing-Marie Wieselgrens råd att tjata, tjata och åter tjata på de olika beslutsfattarna. Då lyfter man frågan, inte bara för sitt eget barn skull utan även för att synliggöra problematiken och hjälpa andra.
