EASD står för European Association for the Study of Diabetes.
Resultatet som forskarna fann för sin studie var bland annat att de var dosberoende. Ju längre cykelsträcka, desto lägre var sannolikheten för att ha riskfaktorerna för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Studie startade 1990
I studien ingick närmare 24 000 män och kvinnor i åldrarna 40 till 60 år. Samtliga var bosatta i Västerbottens län.
Deltagarna fick genomgå en första hälsoundersökningen 1990, där data om högt blodtryck, blodfetter, fetma och glukostolerans samlades in. Deltagarna fick även besvara frågor om hur de tog sig till jobbet samt hur långt de cyklade; om det var under 2 km, mellan 2 och 8 km eller längre än 8 km.
15 procents lägre sannolikhet för fetma
Tio år senare gjordes en uppföljning då deltagarna fick göra en ny undersökning, inom ramen för länets interventionsprogram.
Enligt resultaten var sannolikheten för fetma 15 procent lägre för de som cyklade till jobbet, jämfört med de som i stället tog bilen eller ett annat passivt färdsätt. På ett liknande sätt var sannolikheten för att få en nedsatt glukostolerans 12 procent lägre inom cykelgruppen, jämfört med den andra gruppen.
Cyklande kan påverka sannolikheten
Paul Franks, professor vid Lunds universitet och Umeå universitet, var den som ledde studien. Han säger även att hans forskarteam fann fler hälsofördelar utöver lägre sannolikhet att drabbas av typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Till exempel var oddsen för ett högt blodtryck, höga nivåer av blodfetter och fetma lägre bland deltagarna som började cykla till jobbet under uppföljningsperioden.
Slutsatsen är att man verkar kunna påverka sannolikheten att drabbas av de här sjukdomarna om man bara väljer cykel framför andra, mindre aktiva färdsätt.
Eftersom studien är observationstyp går det inte att fastslå några orsakssamband utifrån resultaten
